5 ätbara ogräs

Att rensa ogräs är inte min favoritsyssla i trädgården. Men det finns inget som heter ”ogräsfri trädgård” och det lönar sig faktiskt att rensa ogräs redan nu på våren. Ogräset du rensar bort i din trädgård är kanske vanligast att slänga på komposthögen, men en del av våra vanligaste ogräs går faktiskt att äta. Om du fortsätter läsa ska jag berätta mer om fem av våra vanligaste ogräs som går att äta.

Kirskål - ätbara ogräs

1. Kirskål

Aegopodium podagraria L.

Kirskål är ett mycket härdigt ogräs som sprider sig villigt, det vet alla som någon gång har försökt bli av med det från sin trädgård. Det är inte alla ogräs som alltid varit ogräs, kirskål är en av dem. Kirskål som är många trädgårdsägares värsta ogräs importerades faktiskt av munkar för länge sedan på grund av sin tålighet som trädgårdsväxt.

Kirskålens blad kan ätas på olika sätt. De kan ätas råa eller blandas ner i soppa, wok eller omelett. Bladen är som godast när de nyss kommit upp, men går att äta ända fram tills växten har börjat blomma.

Gör kirskålspesto!

En näve ordentligt sköljd kirskål

1 dl rostade solroskärnor

1 vitlöksklyfta

Kör allt i en matberedare så det får en fin konsistens och smaka av med salt och peppar.

2. Maskros

Taraxacum

Många trädgårdsägare sliter sitt hår när gräsmattan fylls av gula blommor på försommaren. Själv tycker jag mest det är fint, så länge de håller sig från min köksträdgård. Maskrosen är en viktig matväxt för våra insekter som vaknar tidigt på våren, eftersom den är bland de första som kommer igång att blomma ordentligt.

Maskros valdes ut till årets ört av Svenska Örtasällskapet ÅR 2019

Stora delar av maskrosen går att äta. De små gröna bladen som kommer tidigt på våren kan användas i sallader, de har en lite stark smak som påminner om ruccola. Knopparna kan stekas med olja, vitlök och salt. Rötterna är rika på kolhydrater och kan användas till soppor och grytor. Kanske har du även hört talas om att maskrosens rötter rostades och maldes för att användas som kaffesubstitut under andra världskrigets ransoneringar?

Blek maskrosbladen för att få godare smak

En del av de ätbara ogräsen har en lite bitter och besk smak, däribland maskrosbladen. För att förbättra smaken kan du bleka bladen. Att bleka grönsaker innebär att ställa till exempel en mörk hink upp och ner över plantan. Växten kommer då försöka ta sig till solljuset, vilket leder till att bladen blir ljusare och får en mildare smak.

Ett annat sätt att få bort den bittra smaken är att lägga bladen i iskallt vatten en stund innan de ska ätas.

3. Våtarv

Stellaria media

Våtarv är även den ett ogräs fyllt av vitaminer. Våtarven är extra värdefull (om det nu går att använda det ordet om ett ogräs?) eftersom den håller sig grön och går att äta hela vintern. Vårarven sprider sig fort och kan om den lämnas att växa fritt bilda stora och täta mattor. Våtarv passar att äta både färsk i sallader och tillagad i soppa, paj eller gryta. Den är perfekt att använda i en grön smoothie, eftersom kroppen då lätt kan ta upp alla fina näringsämnen.

Brännässlor - ätbara ogräs

4. Brännässla

Urtica dioica

Brännässlan är kanske det ogräs som flest känner till går att äta. Nässelsoppan är en klassiker, men några andra användningsområden för brännässla är lasagne, risotto eller såser. Brännässlor kan ersätta spenat och andra bladgrönsaker i tillagade rätter. Bladen kan torkas och användas för att göra te eller blandas ner i gröna smoothies. De unga bladen är godast. Späda skott kan plockas hela sommaren.

Ta på dig rejäla handskar och ge dig ut och plocka nässlor, de är nämligen riktigt nyttiga! De innehåller 70 olika näringsämnen, bland annat mycket vitamin A och C, magnesium, kalcium och järn. En riktig hälsoboost alltså! Leta på gödselstackar och odlingsytor, där nässlorna ofta växer, eftersom de trivs i kväverik jord. Så fort du har tillagat bladen på något sätt bränns de inte längre, eftersom brännhåren förstörs när de bearbetas.

Nässelvatten

Brännässlorna är även användbara i trädgården. Gör nässelvatten för att gödsla i din köksträdgård och andra trädgårdsväxter.

Plocka brännässlor i ett kärl med tätslutande lock. Häll över vatten så det täcker nässlorna och låt stå tills nässlorna börjar brytas ned. Efter några dagar kan du börja vattna med nässelvattnet, det blir lagom starkt att späda 1 del nässelvatten till 10 delar vatten. Var beredd på att det luktar, riktigt illa av nässelvattnet när det är dags att vattna ut det. Men lugn, lukten försvinner fort när du näringsvattnat dina växter.

5. Svinmålla

Chenopodium album

Svinmållan är inte bland de första ogräsen att komma upp på våren, utan börjar komma upp framåt maj här i Örebro. Den har en mild smak och innehåller massor av näringsämnen, bland annat höga halter av C-vitamin, järn och kalcium. Svinmålla är ytterligare ett exempel på ett ogräs som inte alltid varit ett ogräs. Tvärtom användes svinmålla under bronsåldern som mat, och det finns tecken på att det fanns storskaliga odlingar av den då. Med tiden kom spenaten till Sverige och ersatte svinmållan.

Svinmållan är besläktad med spenat, mangold och quinoa, vilket också speglar hur den kan ätas. Bladen kan användas som spenat och mangold, antingen tillagade eller färska i sallader. Det är framför allt de tidigaste och spädaste bladen som används, eftersom de har bäst smak. Fröerna kan ersätta quinoa, som har blivit ett populärt alternativ till ris de senaste åren.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

5 ätbara ogräs

Min odling: mars 2021

När jag ser tillbaka på mars månad tycker jag vi har haft en fin månad med bra väder. Jag har kunnat greja en hel del i trädgården och med min odling. Flera av dagarna när solen varit framme har jag till och med kunnat klä av mig och jobba utan jacka! I växthuset gror bladgrönsakerna jag sådde förra månaden fint. Jag har kunnat gå och tjuväta lite av ärtskotten när jag plockat i trädgården, underbart gott!

De två huvudsakliga uppgifterna har varit att förbereda bäddar och krukor med näring inför växtsäsongen och att ta hand om förodlingen. Jag har fyllt krukor med bokashi och halvförmultnade löv. Sen har jag toppat krukorna med ”gammal” jord, från krukodlingen förra året. De förodlade plantorna av aubergin, paprika och chili har behövt flytta till en större kruka, medan purjolöken har fått stå kvar i samma men regelbundet blivit vattnad med gödselvatten.

Vintersådder

Vintersådderna jag gjorde i februari börjar titta upp och har fått flytta in i växthuset.

Vintersådda bladgrönsaker

Grönskande bladgrönsaker.

Mina kruktomater har fortsatt växa och skulle nog egentligen behöva få en större kruka. Plantorna har gett oss några tomater så vi har fått en försmak på sommarens skörd. Men det är inte för den stora skörden jag odlar kruktomater, utan för glädjen att se plantorna växa och för att tomatplantorna luktar fantastiskt gott.

Kruktomat

Gröna tomater på mina kruktomater.

Förodling aubergin

Små auberginplantor som såddes i februari.

Vad jag sått i mars

Inomhus har jag fortsatt min förodling av grönsaker som ska planteras ut framåt sommaren. Den stora tomatsådden gjordes i mitten av månaden. De flesta sorter jag sått i år är sådana som går att odla på friland. De gånger jag fått bäst tomater har varit när jag haft dem utomhus i mina odlingslådor, så därför satsar jag på många sorter ute i år. Nytt för mig i år är lagringsdugliga tomater, så kallade vintertomater. Jag testar två sorters sådana i år: ’Sibirische Appeltomaat’ och ’Mallorquin’, det ska bli spännande att se vad det blir av dem. 

Utomhus har jag sått sommarmorötter, sallat och rädisor i en drivbänk med lock som jag har mot en södervägg. I den fick jag god och tidig skörd förra året, så jag kör vidare på det vinnande konceptet och hoppas det går lika bra i år. I mina odlingslådor har jag sått spenat mellan vitlökarna som börjat kika upp. Och en hel del pak choi, som är en av mina absoluta favoritgrönsaker!

Pak choi

Pak choi är en asiatisk bladgrönsak som hör till kålfamiljen. Den är otroligt god att steka lätt i vitlök och äta med soja till. Det svenska namnet för pak choi är sellerikål, men pak choi används även på svenska.

Pak choi är en kortdagsväxt, vilket innebär att den växer som bäst nu när vi har korta dagar och den går lätt i blom under högsommaren när det är ljust större delen av dygnet. Det betyder att det är hög tid att så nu om du vill kunna skörda knubbig pak choi under försommaren. Det funkar också bra att så pak choi i juli/augusti när dagarna börjar bli kortare igen. Det går bra att direktså, men vill du ha en snabbare och säkrare skörd kan du förså inomhus. Vid försådd inomhus placeras sådden först varmt för att fröerna ska gro bra. När fröerna har grott och det börjar komma upp små blad flyttas plantorna till en ljus och sval plats – annars kommer plantorna bli långa och rangliga. Avhärda plantorna och plantera ut dem i välgödslad jord.

Förodling basilika
Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

8 ÄTBARA PERENNER FÖR DIN TRÄDGÅRD

Har du hört talas om ätbara perenner? Att det går att odla grönsaker som kommer tillbaka år efter år kanske inte är någon nyhet. Några vanliga sorter är gräslök, rabarber och sparris. Men det finns faktiskt en hel uppsjö av andra perenner som går att äta. Läs vidare så ska jag berätta mer!

De flesta perenna grönsaker är nyttigare och innehåller mer näring än ettåriga grönsaker. Brännässlor innehåller till exempel mer än dubbelt så mycket vitamin C och kalcium jämfört med grönkål, som anses vara en av våra nyttigaste grönsaker. Dessutom kommer många fleråriga grönsaker upp redan tidigt på våren innan gemene man ens hunnit så sommarens grönsaker i köksträdgården. Alltså både nyttigare och tidigare – win-win så här långt!

HÄRDIGHET

Även för ätbara perenner är det viktigt att tänka på växternas härdighet när du väljer sorter. Eftersom det handlar om perenner används systemet A-D för att ange hur härdiga de är. Rabarber och strutbräken är exempel på mycket härdiga ätbara perenner, medan vattenkrasse endast klarar ytterst lite frost och därför bara kan odlas i landets allra mest gynnsamma delar. Men den finns inga regler utan undanta. En växt med lägre härdighet kan trivas i just din trädgård om du har ett bra lokalt mikroklimat, även om den inte ”borde” trivas i din odlingszon. Var inte rädd för att testa, men det kan vara bra att vara beredd på att det kanske inte kommer fungera.

FÖRDELAR MED ätbara perenner:

Ger mycket mat för lite arbete. När plantorna har etablerat sig behöver du knappt göra något annat än skörda av dem. Om perenner har planterats på en plats den trivs minskar problemet med ogräs, dels eftersom rotsystemet är mer rejält än de hos ettåriga grönsaker och för att många ätbara perenner kommer igång tidigt på våren innan ogräset hunnit upp.

Du kan skörda tidigt. Flera sorter av de ätbara perennerna kommer igång tidigt på säsongen, vissa kan till och med kämpa upp genom vinterns sista snötäcke.

VART SKA DU PLANTERA ÄTBARA PERENNER?

Under träd och buskar är ett bra ställe att odla dina ätbara perenner. Många av de ätbara grönsakerna trivs i halvskugga och ett lite fuktigare läge – det vill säga perfekt under träd och buskar! Det gäller till exempel för funkia och ramslök. Det gynnar även träden och buskarna att ha perenner planterade under sig istället för gräs. Gräs suger nämligen åt sig det mesta av näringen och regnet som kommer ner under sommaren. Perenner å andra sidan hjälper till att luckra upp jorden och föra ner luft och näring till trädets/buskens rötter.

Byt ut eller lägg till ätbara perenner i dina befintliga rabatter. Antingen byter du ut några växter som inte verkar må bra eller som du inte trivs med, eller så utökar du rabatterna och planterar dit en ätbar perenn. Tänk på att välja rätt växt till rätt plats, det är A och O för om växten kommer att frodas.

Lägg till ätbara perenner i kryddrabatten. Det passar speciellt för de växter som vill ha en torr och varm plats att växa på, så som anisisop och luftlök.

Plantera ätbara perenner i din köksträdgård. Byt ut några av de ettåriga grödor du brukar odla mot fleråriga alternativ, eller utöka köksträdgården med en bädd där du planterar fleråriga grönsaker. Men blanda inte fleråriga och ettåriga grönsaker i samma bädd – då kommer de fleråriga ta över och de ettåriga trängas ut.

Kärleksört i närbild

8 ÄTBARA PERENNER ATT odla I DIN TRÄDGÅRD

1. Kaukasusbeta

Kaukasusbetan är lättodlad, frosttålig och omtyckt av insekter tack vare sin nektar. Den trivs i sol till halvskugga och kan bli upp till en meter hög och 30-50 cm bred. Bladen används som mangold och kan ätas både råa och tillagad. Smaken är godast om den odlas i näringsrik, fuktig och väldränerad jord. Roten går att äta, men om denna skördas dör plantan. Kaukasusbetan tål torka bra tack vare den djupa pålroten. Förökas med frö. Har vacker blomning med vita blommor i juli-augusti.

2. Lungrot

Tillsammans med brännässlor är lungrot den mest näringsrika grönsak vi kan odla i vårt klimat. Bladen används som spenat och kan skördas under hela säsongen. Blomställningarna används som broccoli. Fröna kan användas som quinoa. Alla delar behöver kokas innan förtäring, eftersom lungrot innehåller saponiner. Lungrot är robust och kraftigt växande och nästan skötselfri när den är etablerad. Lungrot behöver gott om utrymme och tillförsel av näring med jämna mellanrum. Den förökas genom frösådd eller delning av etablerade plantor. Skörd av lungrot kan göras under lång tid, från maj till oktober/november.

3. Jordärtskocka

Jordärtskocka är lättodlad och behöver inte så mycket uppmärksamhet, men om du gödslar får du en större skörd. Det som äts är rotknölarna, som är mycket köldtåliga och växer långt in på hösten. Knölarna lagras bra i jorden över vintern om du vill vänta till våren med att skörda dem. Förökas genom att sätta ner knölar på hösten eller tidigt på våren ca 10-15 cm djupt. Välj ut de största och jämnaste ur skörden och sätt på nytt för att få finare och jämnare knölar.

4. Luftlök

Luftlök är en av de allra tidigaste lökarna och den är också mycket produktiv. Den föredrar väldränerad jord i full sol. På rätt plats kan de största sorterna bli enorma med 1,5 meter långa stjälkar och topplökar som är 5 cm i diameter. Du förökar luftlök genom att sätta topplökarna. På våren skördas och används bladrören, som kan växa rakt igenom det sista snötäcket. Från juni och framåt kan du skörda topplökarna.

5. Kärleksört

Kärleksört är en vanlig prydnadsväxt i svenska trädgårdar och parker. Bladen och skotten är krispiga och lätt syrliga och gör sig bäst i färska sallader, men fungerar även bra i wok-rätter. Smaken skiljer sig mellan olika sorter och om den står för torrt blir smaken lätt besk. För att mildra den beska smaken kan bladen läggas i kallt vatten en stund innan de äts. Rotknölarna och stjälkarna kan också ätas, men de bör kokas för att ta bort beskan.
Den är populär hos humlor, fjärilar och andra nyttoinsekter på sensommar och höst då inte så mycket annat blommar. Kärleksört trivs i de flesta jordar så länge den står väldränerat i ett soligt till halvskuggigt läge. Kärleksört är enklast att föröka med sticklingar, men det går också genom frösådd och delning.

6. Trädgårdssyra

Trädgårdssyra är en mycket härdig bladgrönsak som är släkt med den vildväxande ängssyran. Det är de nya skotten som smakar bäst. Skördesäsongen kan göras lång genom att klippa ned den helt en till två gånger per sommar. Trädgårdssyra kan användas färsk i sallader eller tillagad som spenat. Den är rik på C-vitamin och mineraler, men innehåller även oxalsyra och bör därför inte överkonsumeras. Den är lättodlad och lätt att föröka, antingen genom frö eller delning.

Funkia

7. Daggfunkia

Alla sorters funkia är ätliga, men daggfunkiorna är de som har godast smak. Skotten är goda att ångkoka och smaksätta med smält smör och salt. Skörda skotten innan de har hunnit rulla ut sig. Även de fullväxta bladen och blommorna kan ätas i sallader eller tillagade, men det är skotten som är den godaste delen. Funkia behöver utrymme och bör inte störas i tre till fem år innan du kan börja skörda.

8. Sparris

Sparris tappar snabbt i smak efter skörd, så den godaste sparrisen får du om du odlar den själv! Den skördas i maj och juni. Sparris trivs bäst på en solig och vindskyddad plats i djup, väldränerad och näringsrik sandjord med hög mullhalt. Förökas genom frösådd, det brukar gå att köpa plantor på handelsträdgårdar om du inte vill så själv.

bubblare: Portulak

Portulak är egentligen inte en perenn växt, men den självsår sig villigt om du låter den gå i blom och kan på så sätt återkomma år efter år. Portulak, eller portlak som det också kan stavas, odlas för sina goda, köttiga och lätt syrliga blad. Bladen passar perfekt i sallad och är extra bra eftersom de innehåller omega 3, antioxidanter och A- och C-vitamin. 

boktips

För dig som vill läsa mer om ätbara perenner kan jag verkligen rekommendera boken ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut” av Philippe Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Min odling: januari/februari 2021

Vilken otrolig vintermånad vi haft! Även om det känns lite svårt att tro att det för drygt en vecka sen låg snö och var -10 grader, nu när jag ser solen skina och barmark utanför fönstret. De första snödropparna i vår trädgård är på väg upp och vårkänslorna är på topp.

Samtidigt som jag har njutit av att äntligen få en riktig vinter med snö och minusgrader här i Örebro, kunde jag inte undvika att längta efter vår och grönska. För att bota min vårlängtan lite har jag börjat odlingssäsongen 2021 med att förså aubergin, chili, paprika, purjolök och andra löksorter som har lång utvecklingstid. Jag gör också ett test i år och håller på och driver upp tre små plantor av savoykål, som ska planteras ut i växthuset någon gång under mars för att förhoppningsvis ge skörd i maj.

Jag kunde inte hålla mig från att så några kruktomater i höstas. Det är speciella sorter som inte blir högre än cirka 30 cm och därför passar bra att odla i kruka i fönstret. Här är sorterna ’Florida Petit’ och ’Vilma’ som är på gång med årets första tomater.

Förodling
Kruktomat

4 tips för en lyckad förodling

1. Läs på förpackningen (eller googla) om fröerna är ljusgroende eller mörkergroende. Mörkergroende fröer kan täckas med jord, medan ljusgroende trycks fast uppe på jorden.

2. Märk upp dina sådder ordentligt så att du vet vad du sått var. Du kan t.ex. återbruka diskade smörlock att klippa etiketter av.

3. Vattna underifrån. En hård stråle ovanifrån kan skada en liten planta som är på väg upp. Fröer och små plantor är känsliga för att bli för blöta och kalla.

4. Se till att dina små plantor får tillräckligt med ljus när du odlar tidigt på året. Det är först framåt slutet av mars som det naturliga solljuset är tillräckligt för att ge plantan nog med energi. Det finns olika sorters växtbelysning att köpa både online och i fysiska växtbutiker.

Vintersådd i brätte

Utomhus har jag ägnat mig åt vintersådd. En kylig dag nu i februari pinnade jag ut i växthuset och sådde spenat, pak choy, ärtskott och dill i de krukor som jag i sommar ska odla paprika och aubergin i. Jag har också sått en del bladgrönsaker och sommarblommor i godislådor, dessa står nu utomhus och väntar på bättre tider, det vill säga varmare tider. Grönsaker och blommor att så ute på vintern  är till exempel spenat, pak choy, dill, ringblommor, blåklint och vallmo.

Frostig vinbärsgren
Vintersådd i kruka

Sammanfattningsvis kan man säga att januari och februari är månader för planering och förberedelser för att kunna odla mat senare under året. Förhoppningsvis kommer bladgrönsakerna jag sått nu i februari att komma upp och gå att skörda av i april/maj. Det enda vi kunnat äta från mina odlingar nu är några få blad vintersallat som hade överlevt minusgraderna och groddar som jag odlar inomhus.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Hej!

och välkommen hit!

Mitt namn är Sarah (Birgitta) Berger Kullberg, jag är 27 år gammal och bor i Örebro tillsammans med min man och hund. Jag älskar allt som har med trädgård och odling att göra. Min trädgårdsresa började som barn när vi tog bort vår lekstuga och jag fick göra ytan där det hade stått till mitt eget lilla blomsterland. Jag fick hämta plantor hos farmor Birgitta som bodde ett par stenkast bort och botanisera i handelsträdgården. Där och då föddes kärleken till trädgård och växter.

Jag har sen genom åren odlat på balkong i Jönköping under tiden jag studerade till arbetsterapeut, på fönsterbräda i Göteborg och nu i odlingslådor och växthus i Örebro. För några år sedan när vi flyttade till hus började jag direkt att bygga upp en köksträdgård som sedan har utökats lite för varje år. Jag odlar främst i odlingslådor som under åren har gett oss en hel del mat. Jag har även återupptäckt perenner och charmen med att ha växter som kommer tillbaka år efter år.

Min tanke med den här bloggen är att skriva om allt som har med trädgård och odling att göra. Jag kommer dela med mig av tips inom trädgårdsdesign och odling och även min resa som ny företagare i trädgårdsbranschen. Hunden Evi och naturupplevelser kan också råka dyka upp ibland.

Trädgårdsdesigner

Det har i flera år varit min dröm att på något sätt arbeta med trädgård och när jag hittade en utbildning i trädgårdsdesign på Trädgårdsakademin insåg jag att det var något för mig. Nu har jag nyss läst färdigt kursen och har precis startat upp min helt egna verksamhet inom trädgårdsdesign: Sarah Birgitta Trädgårdsdesign. Jag kommer till en början fokusera på trädgårdar åt privatpersoner, men skulle i framtiden även vilja vidga mina vyer och designa ”större” utomhusmiljöer, till exempel åt bostadsrättsföreningar eller offentliga miljöer.

Det som gör mig till en bra trädgårdsdesigner är att jag hela tiden vill lära mig mer och ta mig an nya utmaningar. Jag gillar att utforska olika stilar, lösningar och växtmaterial för att hitta den ultimata designen för varje trädgård. I arbetet får jag kombinera mina styrkor inom organisering/planering, kreativitet och lyhördhet med mitt allra största intresse som är allt som har med trädgård att göra.

trädgård för att må bra

Jag har tidigare läst en kurs om hur trädgårdar kan användas inom vården på SLU i Alnarp, vilket gav mig grundkunskaper om vilken positiv inverkan rätt design av trädgårdar kan göra för vår hälsa. Det finns så mycket forskning som visar att vår hälsa främjas av att spendera tid utomhus eller bara ha kontakt med utomhusmiljön på något sätt. Till exempel vet man att utomhusvistelse främjar återhämtningen för personer som har drabbats av utmattningssyndrom och har positiva effekter för äldre människor så som att sömnen förbättras, ensamhet motverkas och rörligheten behålls.

Av den anledningen önskar jag att alla ska ha tillgång till någon typ av utomhusmiljö att trivas och koppla av i, vare sig man bor i lägenhet mitt i stan eller i hus med egen trädgård.

Med det sagt vill jag än en gång hälsa dig välkommen hit och hoppas att du vill återkomma för att se vad jag har att dela med mig av 🙂

/Sarah
Sarah trädgårdsdesigner