0
  • Inga produkter i varukorgen
Att betala:0 kr

23 maj

Publicerad klockan 14:02h i Min trädgård, Odling
Körsbärsträd översållat av vita blommor
Närbild på körsbärsblom

Vårt stora körsbärsträd för en vecka sen. Fullt av surrande humlor och bin i skymningen. Nästan öronbedövande.

Gårdagens kraftiga regn fick blombladen att falla ner som snö.

Nu håller jag tummarna att humlorna hann göra sitt jobb så vi och fåglarna får mycket bär i sommar.

vitlök i maj, täckodlad med gräsklipp
Vitlök, i bakgrunden blommande hägg

Jag är så nöjd över vitlöken jag satte i höstas. Till och med lite stolt faktiskt. Aldrig har min vitlök varit så här stor och kraftig redan i maj. 

Jag tänker att det är tack vare bra jord som gödslades ordentligt med hästgödsel förra våren, fylldes på med gräsklipp hela förra sommaren och ett lager löv i höstas i samband med planteringen. Plus bra, eget utsäde av sorten ’Cledor’.

Bra jord alltså, det gör stor skillnad! 

Läs mer: Så odlar du vitlök

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

du kanske också gillar...

19 maj

Publicerad klockan 09:00h i Odling, Trädgårdsdesign

Gör ett insektshotell

Bin, humlor, blomflugor och många andra insekter pollinerar våra växter. Andra småkryp hjälper oss att bekämpa ohyra som bladlöss. Ett sätt att locka insekter till trädgården är att skapa platser där insekterna kan bo. Här visar jag hur du enkelt gör ett insektshotell.

Det finns många anledningar att locka småkryp till din trädgård. Förutom att det är mysigt och harmoniskt med humlor som surrar runt i trädgården har de en livsviktig roll i att vi har mat att äta. Utan pollinering, ingen frukt och inga grönsaker. Olika arter av insekter försvinner runtom i världen, likaså här i Sverige – så ta hand om de insekter som finns i din trädgård.

Ett sätt att öka antalet insekter i trädgården är att skapa platser där de kan bo. Insekter bor ofta i hålrum i träd, vilket det är brist på i villaområden. Gör ett (eller varför inte flera?) insektshotell där bin och andra insekter kan få bo.

Hotellet är insekternas barnkammare. Under sommaren lägger bina ägg och pollen i hålen. Nästa års bin övervintrar i insektshotellet, antingen som vuxna eller som larver och puppor för att kläckas inför nästa sommar.

Gör ett eget insektshotell

Att tänka på när du gör ett insektshotell

• Hålen bör vara mellan 2 och 9 mm i diameter

• Hålen behöver vara minst 6 cm djupa, gärna mer

• Det är viktigt att hålen inte går rakt igenom, det ska finnas en vägg i bakänden

• Använd en skarp borr som ger jämna kanter, så att insekterna inte skadar vingarna när de ska krypa ut ur hålen

• Borra rakt in eller snett uppåt

Gör ett insektshotell: steg för steg

1. Ta en regel som är minst 6 cm tjock. Virket ska vara obehandlat. Jag har använt restbitar från min pappas sågverk.

2. Såga till regeln så att den får den form och storlek du önskar. 

Mitt insektshotell är i formen av att hus med sadeltak och är ca 50 cm högt och 12 cm brett. Men det behöver inte vara så stort. 20 cm högt och 10 cm brett fungerar också bra.

Virke till insektshotell
Rita upp formen för ditt insektshotell och såga till

3. Borra hål i olika storlekar i insektshotellet, 2-9 mm i diameter och minst 8 cm djupa är lagom.

Borra hål som blir boplatser i insektshotellet
Gör ett insektshotell av en regel

4. Slipa bort flisor och ojämnheter med slippapper

5. Redo att sättas upp!

Om du vill kunna sticka ner insektshotellet var som helst i trädgården kan du skruva fast det på en trälist. Annars kan du hänga upp det på husväggen.

Lästips: Bjud in djur i trädgården

Sätt upp insektshotellet varmt och soligt

Sätt upp ditt insektshotell på en varm, solig och vindskyddad plats. Det bör finnas vatten och mat åt insekterna i närheten. 

Lägg stenar i botten på ett fågelbad eller en skål med låga kanter och fyll på med vatten. Stenarna gör så att insekterna kan ta sig upp ur vattnet om de ramlar i.

Insekterna behöver pollen och nektar för att överleva. Nektar ger energi och pollen innehåller proteiner. Plantera en blombuffé för att locka småkrypsbesökarna till ditt insektshotell! 

Här hittar du en lista med perenner som våra pollinerande insekter tycker om och här finns en lista med sommarblommor som uppskattar av fjärilar och bin. 

Insektshotell redo att sättas upp
Insektshotell redo för gäster
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Gör ett insektshotell

13 maj

Publicerad klockan 07:00h i Odling, Trädgårdsdesign

Gör egen växtnäring

Det finns flera olika sätt att göra egen växtnäring. I mina odlingar tillför jag näring på flera olika sätt: genom täckodling, bokashikompost, hönsgödsel från mina föräldrars hönsgård och ibland hämtar jag hästgödsel från en gård i närheten. 

Och så vattnar jag med olika sorters näringsvatten. 

Att näringsvattna är ett enkelt och snabbt sätt att tillföra näring till jord och växter. Dessutom är det hur lätt som helst att göra själv! 

Några olika näringsvatten du kan göra själv är nässelvatten, vallörtsvatten, guldvatten/kissvatten och bokashivatten.

Späda nässlor passar utmärkt att använda när du gör egen växtnäring

Späda nässlor passar utmärkt att använda när du gör egen växtnäring.

Så gör du nässelvatten

Ett enkelt och billigt sätt är att göra nässelvatten. Plocka brännässlor i en hink med tätslutande lock. Häll över vatten så att det täcker nässlorna och låt stå några dagar. När nässlorna bryts ner sprids näringsämnena som vi vill åt till vattnet, som vi sedan kan vattna ut på våra växter.

Det luktar riktigt illa när nässlorna bryts ner, rör i blandningen nu och då för att minska lukten. En del odlare säger att stanken minskar när de blandar i bokashiströ i nässelvattnet, men det har jag inte testat själv. Ärligt talat har jag blivit van vid lukten och tycker inte det är så illa, det är ju trots allt bara en kort stund man behöver hållas med nässelvattnet. Däremot använder jag alltid handskar när jag hanterar nässelvatten, lukten kan vara svår att få bort från huden.

Efter 3-4 dagar kan du börja använda nässelvattnet. Blanda en del nässelvatten med tio delar vatten. Det är optimalt att näringsvattna efter regn när jorden är fuktig, då rinner näringsvattnet lätt ner i jorden.

Nässelvatten redo att använda som växtnäring

Efter 3-4 dagar är nässelvattnet färdigt att använda som växtnäring.

Bonustips: det enklaste sättet att göra egen växtnäring?

Guldvatten eller kissvatten, olika ord för samma sak. Det är helt enkelt kiss utspätt med vatten, ungefär en del kiss till tio delar vatten. Undvik att använda kiss med läkemedelsrester.

Färskt kiss luktar inte om det blandas direkt med vatten, dock kan blandningen börja lukta om den får stå så ta för vana att alltid vattna ut kissvattnet direkt. 

Hos Riksförbundet Svensk Trädgård kan du läsa mer om du vill lära dig mer.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Gör egen växtnäring

15 mar

Publicerad klockan 08:00h i Min trädgård, Odling
Randiga tomater, några gröna och några röda. Sorten heter Green Zebra.

I fredags sådde jag sommarens alla tomater. Årets stora tomatsådd. Det blev sju olika sorter som jag ser fram emot att skörda mängder av i sommar. Några favoritsorter jag har odlat tidigare och en nygammal sort som jag testat att odla tidigare med rätt dåligt resultat. Men i år tar jag och mitt tunnelväxthus revansch! 

I ärlighetens namn så sådde jag faktiskt några kruktomater redan i januari. Kruktomater är låga tomatsorter som får plats att odlas på fönsterbrädan. När man sår så tidigt som i januari är det dock viktigt att använda extra belysning, annars kommer de utvecklas långsamt och bli långa och rangliga. 

Fröer av sju olika sorter ska få växa i tunnelväxthuset och utomhus i mina odlingslådor. Tidigare år har jag odlat i stora krukor, men inte fått det resultat jag önskat. Bäst resultat har jag fått när jag odlat direkt i jorden med täckodling. Både utomhus och inne i tunnelväxthuset som vi satte upp inför förra säsongen.

En skördekorg full av tomater, bland annat den randiga sorten Green Zebra.

En skördekorg full av mogna och omogna tomater av den randiga sorten Green Zebra.

Tomatskörd 2021

Slutskörd av gröna tomater som får eftermogna inomhus.

Jag har inte köpt några nya fröer i år utan satsar på att använda upp de fröer jag har. Jag har lätt för att samla på mig mängder av fröer som jag sedan inte använder upp, någon som känner igen sig? 

Gamla favoriter jag odlar i år:
– Green Zebra, en riktig favorit för frilandsodling. Ger goda, saftiga och köttiga tomater.
– Red Rambling Stripe, en ampeltomat som är enda undantaget jag odlar i kruka (eller egentligen en gammal regnvattentunna som spruckit i botten, så en riktigt stor kruka alltså).
– Sibirische Apfeltomat, som går att lagra ända till vintern
… och tre okända sorter som jag bland annat fått från min svägerska eller tagit frö av hos familjen.

Och så ska jag testa att odla bifftomaten Marmande igen. Jag odlade den för flera år sedan men inte lyckades få någon nämnvärd skörd då. Det ska bli kul att se om jag lyckas med den i år.

~ Har du sått några tomater än?

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

10 nov

Publicerad klockan 12:00h i Odling, Växtporträtt

Smultron från juni till oktober

Om du vill kunna plocka smultron genom hela sommaren och fram till oktober ska du odla månadssmultron, Fragaria vesca. 

Jag är så glad för mina smultronplantor! Varje planta ger mängder av stora, söta bär från juni ända fram till frosten. Jag tänkte tidigare att trädgårdssmultron inte kunde mäta sig smakmässigt med vildväxande smultron, men faktum är att jag tycker de är precis lika goda. Och så har de ju fördelen att skördesäsongen är så lång.

Smultron är en perenn växt som återkommer år efter år.

Smultron i tunnelväxthuset i november

Revor eller inte revor? Det är frågan.

Vissa sorters månadssmultron revar sig, det vill säga skickar ut nya skott och breder ut sig. Dessa passar bra om du har en yta där smultronplantorna har plats att sprida sig, till exempel om de används som marktäckare under buskar och träd.

Om du vill att plantorna håller sig på sin plats väljer du sorter som inte revar sig, till exempel ’Rügen’ som är en av de vanligaste sorterna. En annan fördel med sorter som inte revar sig är att de lägger all sin kraft på att ge stora skördar, istället för att ödsla energi på att sprida sig.

Jag odlar två olika sorters månadssmultron, men har blandat ihop plantorna så jag kan tyvärr inte uttala mig om det är någon skillnad i smak. De två sorterna jag har i min trädgård är ’Rügen’ och kultursorten ’Baron Solemacher’. ’Baron Solemacher’ odlade jag från frö, sådde i mars-april och fick skörd redan samma sensommar. Ingen av dessa sorter revar sig, utan håller sig på samma ställe i rabatterna och odlingslådorna.

Smultron i oktober

Dessa smultronplantor ger bär från juni till oktober, eller november om de odlas i växthus.

ODLINGSRÅD FÖR månadssmultron

Månadssmultron är både lättodlade och snabbväxande. De trivs bäst i soligt och väldränerat läge och de sorter som inte revar sig passar fint att använda som marktäckare under träd och buskar eller som kantväxt i rabatter eller köksträdgården. Eller varför inte i kruka på uteplatsen? Smultron behöver egentligen inte speciellt mycket näring för att överleva, men om du vill ha ordentlig med bär bör de gödslas på våren när de börjar växa. Samma sak med vatten, plantorna tål torka men om du vill ha stor skörd bör du vattna under torra perioder.

Tänk på att inte sätta smultronplantorna för djupt när du planterar, sätt dem på samma höjd som de står i butikskrukan. Vattna ordentligt efter plantering.

 

Detta blogginlägg är en del i en serie med växtporträtt. Jag skriver dessa artiklar dels för att dela med mig av min kunskap om växtmaterial och för att få ner min kunskap i text. 
Kunskap att återkomma till helt enkelt!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

26 okt

Publicerad klockan 17:40h i Min trädgård, Odling

Sätter tulpaner i växthuset

Häromveckan satte jag 75 tulpanlökar i växthuset. Nu när lökarna är i jorden är det enda jag kan göra att ha tålamod och se fram emot ett magiskt hav av rosa, svarta och vita tulpaner att plocka in och göra fina buketter av tidigt i vår.

Hösten och mörkret har kommit fort i år, tycker jag. Är det inte lustigt ändå, hur en kan bli lika förvånad varenda år över hur fort kvällarna blir mörka på hösten? Då känns det extra fint att ha en tidig tulpanblomning att se fram emot. Jag hoppas på blomning redan i mars!

tulpaner i växthus

I år är första året som jag odlar tulpaner till snitt (och första vintern jag har tunnelväxthuset) så jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig, men min förhoppning är att de ska blomma tidigare än om jag hade satt dem ute. 

Jag har satt tre olika sorter med tidig blomning, som ska blomma i april, så jag hoppas de kommer blomma redan i mars inne i växthuset. Sorterna jag har satt är ’Paul Scherer’ som är en enkel svart tulpan, ’Verona’ som är dubbel i färgen creme och ’Van Eijk’ som är en enkel, rosa Darwinhybrid. Darwinhybrider kan ofta komma tillbaka och blomma år efter år, annars är tulpaner att räkna som ettåriga blommor – speciellt om de odlas för snitt. 

Ytterligare en fördel med att odla tulpanerna i växthuset, förutom tidigare blomning, är att de är säkra från rådjuren som håller till i vår trädgård. Tidigare vårar har de ätit upp varenda tulpanknopp i trädgården om jag inte hunnit med att spraya med Tricogarden, även de som sitter intill husväggen under vårt sovrumsfönster. Men jag kan förstå dem, knarrande tulpanblad måste vara en riktig delikatess efter en kall vintern när det inte varit helt lätt att få tag i mat.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

24 okt

Publicerad klockan 15:47h i Min trädgård, Odling
Tunnelväxthus i skymningsljus

I början av året kikade jag runt på Facebook Marketplace när det plötsligt var där framför mig. En annons med ett tunnelväxthus från Gjordnära. Som jag dagdrömt om att odla i ett tunnelväxthus, speciellt vintertid, efter att ha följt och inspirerats av Sara Bäckmo i flera år.

Min plan med tunnelväxthuset är dels att kunna odla en större mängd värmekrävande grönsaker – tomater, gurka och aubergine – under sommaren, jämfört med tidigare år när jag odlat i krukor på altanen och på friland. Men en större anledning till att jag ville ha just ett tunnelväxthus var för att kunna förlänga odlingssäsongen och odla under en större del av året. Klimatet i ett tunnelväxthus gör att jorden värms upp tidigare på våren och är varm längre på hösten, vilket innebär att grönsaker kan växa under en längre period. Kolla bara här hur det kan se ut inne i ett tunnelväxthus i februari.  

Läs mer: Odla snabba grönsaker

Några dagar efter att jag först sett annonsen fick jag hjälp av mina föräldrar att köra hem alla delar. Det visade sig att de tidigare ägarna inte ens satt upp växthuset, de hade insett att deras trädgård var alldeles för blåsig för att ett tunnelväxthus skulle stå kvar. Så deras otur blev min lycka – äntligen skulle jag ha ett riktigt växthus att odla i!

Kylan och tjälen var envis i våras, vilket gjorde att jag fick vänta otåligt på att börja sätta upp mitt nya växthus. I början av maj kunde vi börja gräva för att få ner jordankare och sen dröjde det inte så länge innan stålstommen var uppe. I mitten av maj fick jag hjälp av mina föräldrar att få upp växthusplasten och dörren. 

Tunnelväxthusets stomme

Tunnelväxthuset är av modellen Växa 3 från Gjordnära i måtten 3 x 4,5 meter.

Köksträdgården och tunnelväxthusets stomme
Dags att sätta upp plasten på tunnelväxthuset

Dags att få upp plasten

Hunden Evi hjälper till att bygga växthus

Evi ska också vara med

Plasten på väg upp på tunnelväxthuset
Plasten är uppe!

Plasten är uppe!

Taggad till tusen på att få ut mina tomatplantor började jag göra i ordning växtbäddar redan samma dag som vi fick upp plasten. Jag körde på no-dig-metoden, vilket innebär att ett lager kartong läggs direkt på gräset utan att gräva bort grässvålen. Där la jag sedan på diverse organiskt material: hästgödsel, löv och ängsgräs. När jag planterade ut det jag hade förodlat inomhus gjorde jag en grop i materialet, la i jord och satte ner plantorna. 

No-dig-bäddar i tunneväxthuset

No-dig-bäddar i tunnelväxthuset

No-dig-odling

Växthuset hade från början bara en öppning och jag märkte fort att det blev riktigt varmt. Redan i maj kunde det bli uppåt 40 grader när solen var framme. Något behövde göras för att plantorna inte skulle må dåligt av de stora temperaturskillnaderna som kunde vara mellan dag och natt. Min händiga pappa ryckte in och hjälpte mig att bygga en vädringslucka så att luften skulle kunna cirkulera lite mer inne i växthuset, vilket har fungerat bra.

Lärdomar från första sommaren med ett tunnelväxthus

Sammanfattningsvis har det varit en bra första säsong och jag är nöjd med skörden på det stora hela. Visst hade jag önskar lite större skörd av aubergine och physalis, men jag har å andra sidan kunnat skörda fler gurkor än tidigare odlingssäsonger. Vi har fortfarande kvar massa färska tomater som vi kommer kunna äta av resten av hösten, plus en hel del frysta tomater att använda i vinterns grytor och soppor.

Sommarkväll i tunnelväxthuset
Skörd från tunnelväxthuset

Den här första sommaren har varit en läroperiod där jag har börjat lära känna klimatet i tunnelväxthuset och testat mig fram hur jag ska odla för bäst resultat. Till nästa år tar jag med mig…

… att bara odla i odlingsbäddar och strunta i krukorna – det är mer hållbart både för mig och miljön. Plantorna jag har odlat direkt i jorden har jag behövt vattna mer sällan än krukorna som har torkat upp snabbare. 

… att plantera ut plantorna tidigare. I år väntade jag till början av juni för att jag var lite osäker på hur kallt det skulle bli inne i växthuset om det kom några sena frostnätter. Nästa år tänker jag plantera ut tidigare och täcka upp med fiberdukar om det ser ut att bli riktigt kallt.

… att odla färre sorters små tomater och fler stora sorter. Det tar lång tid att plocka småtomater, tid som jag hellre lägger på roligare trädgårdssysslor.

Tunnelväxthus i sommarskrud

inför vintern i tunnelväxthuset

Jag har förberett tunnelväxthuset inför vintern genom att fylla på med näring i odlingsbäddarna och flytta in plantor av grönkål, persilja, purjolök och sallat som får växa vidare där inne. I augusti och september sådde jag vintersallat, sallat, asiatiska bladgrönsaker och rädisor som förhoppnings kommer växa till sig för skörd under sen höst och vinter. 

Nu ser jag fram emot att följa tunnelväxthuset under den kalla årstiden, och förhoppningsvis kunna skörda bladgrönt under stor del av vintern! 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

08 okt

Publicerad klockan 08:00h i Odling

Odla vitlök

vitlöksfläta

Om du vill odla vitlök för skörd nästa år är det dags att börja planera nu, vitlök sätts på hösten för skörd nästföljande sommar. Det är ingen brådska att få ner lökarna i jorden, men de bör sättas innan det blir tjäle eftersom de behöver en kylperiod för att klyfta sig.

Vitlök är en tacksam grönsak att odla för att bli självförsörjande på. Den tar inte mycket plats i köksträdgården, sätts redan på hösten och kräver inte så mycket för att ge god skörd. Det viktigaste är att du gödslar ordentligt när blasten tittar upp på våren och regelbundet ger näring under försommaren när själva löken ska bildas. Du kan gödsla med till exempel hönsgödsel, guldvatten eller nässelvatten.

sättlök till vitlök och bananschalottenlök

Det är ingen brådska att få ner lökarna i jorden, men de bör sättas innan det blir tjäle eftersom de behöver en kylperiod för att klyfta sig. Dela upp vitlöken i klyftor, sätt klyftorna ungefär 5 cm djupt och med 10-15 cm mellan klyftorna. Täck gärna jorden med ett lager löv så att inte klyftorna trycks upp om jorden fryser och tinar om vartannat under vintern. 

Lövlagret ger också mat till maskarna under vintern och isolerar jorden så att maskar och mikroliv kan jobba på med att förvandla löven till jord längre än om jorden är kall.

odla vitlök i odlingslåda

Tänk på att köpa certifierad sättlök och inte sätta vitlök från matbutiken, eftersom de kan bära på sjukdomar som sprids till jorden. Dessutom är en del vitlökar i mataffären behandlade för att inte gro, vilket ju är helt motsatt till det vi vill att vitlöken ska göra.

Om du vill göra en vitlöksfläta med de skördade vitlökarna behöver du odla en sort med mjuk blast, dessa brukar kallas ”softneck” i trädgårdsbutikerna. I år odlade jag sorten ’Cledor’ med bra resultat. Det är en sen sort som går bra att lagra länge. Förhoppningvis har vi så det räcker ändå till nästa sommars skörd! 

lång vitlöksfläta
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

odla vitlök

05 okt

Publicerad klockan 12:54h i Odling, Recept

Recept jordärtskockssoppa

en tallrik med jordärtskockssoppa

Nu när kvällarna blir mörkare och mörkare blir jag sugen på värmande soppor och grytor. Jordärtskockssoppa är en favorit hemma hos oss. Vi har provat oss fram genom åren och kommit fram till det ultimata receptet. Soppan är både god och lättlagad, och själva jordärtskockorna är om möjligt ännu mer lättodlade. 

Jordärtskockor är otroligt lättodlade och får nog räknas som fleråriga – det är lätt att några knölar blir kvar i jorden vid skörd vilket gör att de återkommer och blir fler år efter år. Så välj en plats i trädgården där de kan få växa och sprida ut sig. 

Knölarna sätts på hösten eller våren och kan skördas både under hösten och våren – och även vintern om det inte är tjäle i jorden. Jordärtskockor kräver ingen direkt skötsel, men mår bra av täckodling, t.ex. ett lager gräsklipp någon gång under sommaren.

Gulblommande jordärtskocka

Sorten ’Bianca’ har dessutom mängder med fina, gula blommor under sensommaren. 

Ingredienser

Cirka 1 kg vältvättade jordärtskockor

Vatten (så att det precis täcker de delade jordärtskockorna)

3 medelstora potatisar

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

1 tärning grönsaksbuljong

1 dl vitt vin

2 dl grädde

Gör så här

Tvätta  jordärtskockorna och skala potatisen. Dela i mindre bitar. 

Koka upp jordärtskockorna i några minuter, häll sen av vattnet. På så sätt kokas en del av de ämnen som kan ge gaser i magen bort.

Koka jordärtskockor och potatis i lite vatten – så att det precis täcker bitarna – tills de är mjuka. 

Stek under tiden hackad lök och vitlök.

Blanda i buljong, lök och vitlök i soppan. Mixa soppan slät när allt blivit mjukt.

Tillsätt vin och grädde. Smaka av med salt och peppar.

Ringla över olivolja och strö över hackad gräslök vid servering.

recept jordärtskockssoppa
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

31 aug

Publicerad klockan 15:19h i Min trädgård, Odling, Trädgårdsdesign

kompostera mera

Komposten borde ha en given plats i varje trädgård. Att låta allt organiskt växtmaterial stanna kvar i trädgården är bland det bästa vi kan göra för våra trädgårdar och klimatet. Med en kompost skapar vi ett eget kretslopp inne i trädgården. Näringen som finns i trädgårdens växter bryts ner och får på sikt återgå till trädgården i form av jordförbättring fylld av näring och goda mikroorganismer. Komposten återanvänder näringen som finns i trädgården gång på gång på gång, helt enkelt!

Kompostering innebär kortfattat att vi genom att lägga organiskt material i en hög eller behållare får en frisk och levande jord samtidigt som vi inte behöver köpa konstgödsel att använda i trädgården. Dessutom sparar vi tid, energi och bränsle på att köra släp efter släp med löv och annat växtrens till de kommunala uppsamlingsställena. För att inte tala om alla jordsäckar som köps in och släpas till alla Sveriges trädgårdar varje år. 

Det är lite pinsamt att erkänna, men det var först förra hösten som jag satte upp en ordentlig kompost i min trädgård. Jag har tänkt att komposteringsprocessen tar lång tid och vi har inte vetat hur länge vi ska bo kvar i huset vi hyr – har det varit någon idé att sätta i gång en kompost? Tidigare år har jag tagit vara på allt organiskt material genom täckodling i köksträdgården, men nu när jag ser resultatet efter bara ett år ångrar jag att jag inte satte i gång en riktig kompost tidigare. 

löv kompost

Förra hösten när löven föll satte jag upp den enklaste komposten jag kunde komma på: gröna kompostgaller som finns att köpa billigt på diverse trädgårds- och byggbutiker. Då satte jag ihop gallren med de medföljande metallspiralerna, men i fortsättningen kommer jag knyta ihop dem med jutesnöre eftersom det både går snabbare och är enklare. När kompostramen var uppe ställde jag den under vår stora ek och fyllde på med fallna löv blandat med färsk hönsgödsel från mina föräldrars hönshus och blandat ”trädgårdsskräp”.

Nu ungefär 10 månader senare lyfte jag bort det översta materialet med en grep och hittade till min förvåning helt fantastiskt fin kompostjord. Jord som är rik på både humus och näring. En del av kompostjorden har jag använt för att fylla upp krukor som jag ska så snabba bladgrönsaker i för en skörd under hösten. Krukorna får stå ute tills det blir lite kallare och sen flyttar jag in dem i växthuset.

Fin, svart kompostmylla

5 anledningar att ha en kompost i trädgården

1. Du skapar ny jord – på plats i din trädgård

2. Du kan använda kompostjorden för att skapa en näringsrik, levande och jord i din trädgård

3. Du tar vara på organiskt material som finns i din trädgård och skapar ett lokalt kretslopp

4. Du skapar en bra levnadsmiljö för insekter och mikroorganismer = toppen för den biologiska mångfalden

5. Du sparar tid, energi och bränsle på att slippa köra till och från kommunens kompost för att tippa löv och diverse växtrens och till trädgårdsbutiken för att köpa jordsäckar

Starta upp en kompost

Steg ett är att välja en plats för komposten. Bäst är en plats i halvskugga. Undvik att ställa komposten i gassande sol, då riskerar den att torka ut alldeles för snabbt under de varma månaderna när processen som bäst är i gång. Placera komposten så att den står nära där trädgårdsskräpet finns, då är det större chans att du lägger växtrenset där direkt i stället för att det blir högar liggandes här och var i trädgården (eller är det bara jag som funkar så?).

Nästa steg är att välja vilken typ av väggar du vill ha. Vill du bygga något lite snyggare med trävirke? Fläta en kompost av grenar? Annars fungerar gröna kompostgaller alldeles ypperligt. Om du vill dölja komposten kan du plantera buskar eller klätterväxter runtomkring. En kompost på en kubikmeter (1x1x1 meter) räcker bra till en villaträdgård på 1000 kvm. 

Nu är det dags att börja fylla komposten med löv och annat organiskt material. Organiskt material är allt möjligt växtmaterial som finns i din trädgård, vissna växtdelar, löv, kvistar, gräsklipp, gödsel från höns/häst, med mera. Dela helst större delar i mindre bitar, 10 cm är lagom – då går komposteringen snabbare. För att komposteringsprocessen ska fungera optimalt behöver det vara en balans mellan grönt och gult material. En kompost med endast grönt material, till exempel en hög med gräsklipp, blir snabbt varm, däri bildas en syrefattig miljö som kommer resultera i en grön sörja med en ganska otäck lukt.

grönt och gult material i komposten

I komposter brukar det talas om grönt och gult material.

Grönt material är färska växtdelar, som gräsklipp och vissnade blommor. Dessa är rika på kväve.

Gult material är till exempel vissna löv, sågspån och torra stjälkar och växtdelar som fått stå kvar över vintern. Dessa är rika på kol.

Nästa steg är enkelt: vänta ett år och låt naturen sköta sitt. Maskar, insekter, svampar och mikroorganismer kommer nu samarbeta för att bryta ner ditt trädgårdsskräp till finaste jord. För att processen ska fungera krävs tillgång till vatten och syre, så om det är en väldigt torr period kan du med fördel vattna lite på komposten. Om du istället märker att komposten är FÖR blöt kan du lufta den med en grep och blanda i lite mer gult material.

Nu till den roligaste delen: Efter ungefär ett år är det dags att använda komposten! Gräv ur och sålla bort stora delar ur jorden, lägg tillbaka de stora delarna och det som inte brutits ner i kompostbingen och fortsätt fylla på nytt organiskt material under säsongen.

En skottkära kompostjord

Jordförbättra med kompost

Kompostjord är perfekt att använda för att mulcha perennrabatter, buskar och träd på våren, det vill säga lägga på ett lager om cirka 5 cm efter att perennerna har klippts ner efter vintern. Det är helt okej om materialet inte är helt nedbrutet, det kommer fortsätta brytas ner i rabatten och bidra till en bättre jordstruktur. Kompostjord ökar jordens förmåga att hålla fukt, näringsinnehåll och gynnar mikrolivet i jorden. Ett starkt mikroliv i jord gör i sin tur att jorden (och därmed växterna) blir friskare och mer motståndskraftiga mot sjukdomar och angrepp.

Kompostjord kan användas för att förbättra både sandjord och lerjord, eftersom det ökar jordens mullhalt och förmåga att hålla fukt. Det gör att lerjorden blir mer lucker och luftig och sandjorden mer fuktighetshållande och näringsrik – fantastiskt va?!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Kompostera trädgårdsavfall