Narcisslökar

I fredags såg jag på instagram att trädgårdsbutiken på gatan sålde ut vårlökar till halva priset, så på eftermiddagens hundpromenad mötte jag upp svärmor där för att köpa ett gäng narcisslökar. Den gracila orkidénarcissen ’Thalia’, den magnifika tazettnarcissen ’Bridal Crown’ och den vita påskliljan ’Mount Hood’ åkte ner i kundkorgen och fick följa med hem. Jag satte ner dem på gräsängen intill tunnelväxthuset, och nu är det bara att vänta på vacker, vit narcissblomning i april. 

Jag märker att jag försöker skapa ögonblick att drömma om och längta till under de långa mörka månaderna som väntar nu. Jag kan inte minnas att jag brukar tycka vintern känns så här jobbigt, men i år har mörkret påverkat mig. Det känns så motigt att det redan nu är mörkt vid klockan 16. 

Det är så många mörka timmar som ska fyllas med något annat än att vara i trädgården.

första november i Tunnelväxthuset

Nästan alla löv har fallit, marken är brun av löv och grönsakerna som står kvar i köksträdgården behöver skyddas från hungriga rådjur. Det är första november, början på det som känns som årets mörkaste månad. Men i tunnelväxthuset grönskar det fortfarande, häng med in och kika!

Köksträdgården i november
Smultron i tunnelväxthuset i november

Mina månadssmultron kämpar på bra, precis som jag hoppats på! Förra året plockade jag de sista smultronen utomhus i början av oktober och min förhoppning var att skördesäsongen skulle förlängas till november inne i tunnelväxthuset. Så roligt!

Solrosorna utomhus har slutat blomma sedan några veckor tillbaka, inte för att det har varit så kallt utan för att det varit så fuktigt att de blommar över fort. Men, inne i växthuset blommar de på för fullt. Det är så mysigt att komma in där och se de lysande gula solarna – jag är så glad att jag planterade de där små solrosplantorna i slutet av sommaren.

solros i november
tunnelväxthus i november
Bladpersilja och grönkål växer i tunnelväxthuset i november
Blandat bladgrönt i november

Köldtåliga bladgrönsaker och rädisor växer på fint i det milda höstvädret. Komatsuna, dill, vintersallat, vinterportulak och rädisor är redo att skördas. Krukan med vinterportulak råkade stå ute lite för länge, rådjuren hann kalasa på de finaste bladen, men jag tror nog att de kommer växa till sig under vintern. Om inte annat när ljuset börjar komma tillbaka i februari. 

Att följa tunnelväxthuset är en av de saker jag ser fram emot mest de kommande, mörka vintermånaderna.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Sätter tulpaner i växthuset

Häromveckan satte jag 75 tulpanlökar i växthuset. Nu när lökarna är i jorden är det enda jag kan göra att ha tålamod och se fram emot ett magiskt hav av rosa, svarta och vita tulpaner att plocka in och göra fina buketter av tidigt i vår.

Hösten och mörkret har kommit fort i år, tycker jag. Är det inte lustigt ändå, hur en kan bli lika förvånad varenda år över hur fort kvällarna blir mörka på hösten? Då känns det extra fint att ha en tidig tulpanblomning att se fram emot. Jag hoppas på blomning redan i mars!

tulpaner i växthus

I år är första året som jag odlar tulpaner till snitt (och första vintern jag har tunnelväxthuset) så jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig, men min förhoppning är att de ska blomma tidigare än om jag hade satt dem ute. 

Jag har satt tre olika sorter med tidig blomning, som ska blomma i april, så jag hoppas de kommer blomma redan i mars inne i växthuset. Sorterna jag har satt är ’Paul Scherer’ som är en enkel svart tulpan, ’Verona’ som är dubbel i färgen creme och ’Van Eijk’ som är en enkel, rosa Darwinhybrid. Darwinhybrider kan ofta komma tillbaka och blomma år efter år, annars är tulpaner att räkna som ettåriga blommor – speciellt om de odlas för snitt. 

Ytterligare en fördel med att odla tulpanerna i växthuset, förutom tidigare blomning, är att de är säkra från rådjuren som håller till i vår trädgård. Tidigare vårar har de ätit upp varenda tulpanknopp i trädgården om jag inte hunnit med att spraya med Tricogarden, även de som sitter intill husväggen under vårt sovrumsfönster. Men jag kan förstå dem, knarrande tulpanblad måste vara en riktig delikatess efter en kall vintern när det inte varit helt lätt att få tag i mat.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Tunnelväxthus i skymningsljus

I början av året kikade jag runt på Facebook Marketplace när det plötsligt var där framför mig. En annons med ett tunnelväxthus från Gjordnära. Som jag dagdrömt om att odla i ett tunnelväxthus, speciellt vintertid, efter att ha följt och inspirerats av Sara Bäckmo i flera år.

Min plan med tunnelväxthuset är dels att kunna odla en större mängd värmekrävande grönsaker – tomater, gurka och aubergine – under sommaren, jämfört med tidigare år när jag odlat i krukor på altanen och på friland. Men en större anledning till att jag ville ha just ett tunnelväxthus var för att kunna förlänga odlingssäsongen och odla under en större del av året. Klimatet i ett tunnelväxthus gör att jorden värms upp tidigare på våren och är varm längre på hösten, vilket innebär att grönsaker kan växa under en längre period. Kolla bara här hur det kan se ut inne i ett tunnelväxthus i februari.  

Några dagar efter att jag först sett annonsen fick jag hjälp av mina föräldrar att köra hem alla delar. Det visade sig att de tidigare ägarna inte ens satt upp växthuset, de hade insett att deras trädgård var alldeles för blåsig för att ett tunnelväxthus skulle stå kvar. Så deras otur blev min lycka – äntligen skulle jag ha ett riktigt växthus att odla i!

Kylan och tjälen var envis i våras, vilket gjorde att jag fick vänta otåligt på att börja sätta upp mitt nya växthus. I början av maj kunde vi börja gräva för att få ner jordankare och sen dröjde det inte så länge innan stålstommen var uppe. I mitten av maj fick jag hjälp av mina föräldrar att få upp växthusplasten och dörren. 

Tunnelväxthusets stomme

Tunnelväxthuset är av modellen Växa 3 från Gjordnära i måtten 3 x 4,5 meter.

Köksträdgården och tunnelväxthusets stomme
Dags att sätta upp plasten på tunnelväxthuset

Dags att få upp plasten

Hunden Evi hjälper till att bygga växthus

Evi ska också vara med

Plasten på väg upp på tunnelväxthuset
Plasten är uppe!

Plasten är uppe!

Taggad till tusen på att få ut mina tomatplantor började jag göra i ordning växtbäddar redan samma dag som vi fick upp plasten. Jag körde på no-dig-metoden, vilket innebär att ett lager kartong läggs direkt på gräset utan att gräva bort grässvålen. Där la jag sedan på diverse organiskt material: hästgödsel, löv och ängsgräs. När jag planterade ut det jag hade förodlat inomhus gjorde jag en grop i materialet, la i jord och satte ner plantorna. 

No-dig-bäddar i tunneväxthuset

No-dig-bäddar i tunnelväxthuset

No-dig-odling

Växthuset hade från början bara en öppning och jag märkte fort att det blev riktigt varmt. Redan i maj kunde det bli uppåt 40 grader när solen var framme. Något behövde göras för att plantorna inte skulle må dåligt av de stora temperaturskillnaderna som kunde vara mellan dag och natt. Min händiga pappa ryckte in och hjälpte mig att bygga en vädringslucka så att luften skulle kunna cirkulera lite mer inne i växthuset, vilket har fungerat bra.

Lärdomar från första sommaren med ett tunnelväxthus

Sammanfattningsvis har det varit en bra första säsong och jag är nöjd med skörden på det stora hela. Visst hade jag önskar lite större skörd av aubergine och physalis, men jag har å andra sidan kunnat skörda fler gurkor än tidigare odlingssäsonger. Vi har fortfarande kvar massa färska tomater som vi kommer kunna äta av resten av hösten, plus en hel del frysta tomater att använda i vinterns grytor och soppor.

Sommarkväll i tunnelväxthuset
Skörd från tunnelväxthuset

Den här första sommaren har varit en läroperiod där jag har börjat lära känna klimatet i tunnelväxthuset och testat mig fram hur jag ska odla för bäst resultat. Till nästa år tar jag med mig…

… att bara odla i odlingsbäddar och strunta i krukorna – det är mer hållbart både för mig och miljön. Plantorna jag har odlat direkt i jorden har jag behövt vattna mer sällan än krukorna som har torkat upp snabbare. 

… att plantera ut plantorna tidigare. I år väntade jag till början av juni för att jag var lite osäker på hur kallt det skulle bli inne i växthuset om det kom några sena frostnätter. Nästa år tänker jag plantera ut tidigare och täcka upp med fiberdukar om det ser ut att bli riktigt kallt.

… att odla färre sorters små tomater och fler stora sorter. Det tar lång tid att plocka småtomater, tid som jag hellre lägger på roligare trädgårdssysslor.

Tunnelväxthus i sommarskrud

inför vintern i tunnelväxthuset

Jag har förberett tunnelväxthuset inför vintern genom att fylla på med näring i odlingsbäddarna och flytta in plantor av grönkål, persilja, purjolök och sallat som får växa vidare där inne. I augusti och september sådde jag vintersallat, sallat, asiatiska bladgrönsaker och rädisor som förhoppnings kommer växa till sig för skörd under sen höst och vinter. 

Nu ser jag fram emot att följa tunnelväxthuset under den kalla årstiden, och förhoppningsvis kunna skörda bladgrönt under stor del av vintern! 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

kompostera mera

Komposten borde ha en given plats i varje trädgård. Att låta allt organiskt växtmaterial stanna kvar i trädgården är bland det bästa vi kan göra för våra trädgårdar och klimatet. Med en kompost skapar vi ett eget kretslopp inne i trädgården. Näringen som finns i trädgårdens växter bryts ner och får på sikt återgå till trädgården i form av jordförbättring fylld av näring och goda mikroorganismer. Komposten återanvänder näringen som finns i trädgården gång på gång på gång, helt enkelt!

Kompostering innebär kortfattat att vi genom att lägga organiskt material i en hög eller behållare får en frisk och levande jord samtidigt som vi inte behöver köpa konstgödsel att använda i trädgården. Dessutom sparar vi tid, energi och bränsle på att köra släp efter släp med löv och annat växtrens till de kommunala uppsamlingsställena. För att inte tala om alla jordsäckar som köps in och släpas till alla Sveriges trädgårdar varje år. 

Det är lite pinsamt att erkänna, men det var först förra hösten som jag satte upp en ordentlig kompost i min trädgård. Jag har tänkt att komposteringsprocessen tar lång tid och vi har inte vetat hur länge vi ska bo kvar i huset vi hyr – har det varit någon idé att sätta i gång en kompost? Tidigare år har jag tagit vara på allt organiskt material genom täckodling i köksträdgården, men nu när jag ser resultatet efter bara ett år ångrar jag att jag inte satte i gång en riktig kompost tidigare. 

löv kompost

Förra hösten när löven föll satte jag upp den enklaste komposten jag kunde komma på: gröna kompostgaller som finns att köpa billigt på diverse trädgårds- och byggbutiker. Då satte jag ihop gallren med de medföljande metallspiralerna, men i fortsättningen kommer jag knyta ihop dem med jutesnöre eftersom det både går snabbare och är enklare. När kompostramen var uppe ställde jag den under vår stora ek och fyllde på med fallna löv blandat med färsk hönsgödsel från mina föräldrars hönshus och blandat ”trädgårdsskräp”.

Nu ungefär 10 månader senare lyfte jag bort det översta materialet med en grep och hittade till min förvåning helt fantastiskt fin kompostjord. Jord som är rik på både humus och näring. En del av kompostjorden har jag använt för att fylla upp krukor som jag ska så snabba bladgrönsaker i för en skörd under hösten. Krukorna får stå ute tills det blir lite kallare och sen flyttar jag in dem i växthuset.

Fin, svart kompostmylla

5 anledningar att ha en kompost i trädgården

1. Du skapar ny jord – på plats i din trädgård

2. Du kan använda kompostjorden för att skapa en näringsrik, levande och jord i din trädgård

3. Du tar vara på organiskt material som finns i din trädgård och skapar ett lokalt kretslopp

4. Du skapar en bra levnadsmiljö för insekter och mikroorganismer = toppen för den biologiska mångfalden

5. Du sparar tid, energi och bränsle på att slippa köra till och från kommunens kompost för att tippa löv och diverse växtrens och till trädgårdsbutiken för att köpa jordsäckar

Starta upp en kompost

Steg ett är att välja en plats för komposten. Bäst är en plats i halvskugga. Undvik att ställa komposten i gassande sol, då riskerar den att torka ut alldeles för snabbt under de varma månaderna när processen som bäst är i gång. Placera komposten så att den står nära där trädgårdsskräpet finns, då är det större chans att du lägger växtrenset där direkt i stället för att det blir högar liggandes här och var i trädgården (eller är det bara jag som funkar så?).

Nästa steg är att välja vilken typ av väggar du vill ha. Vill du bygga något lite snyggare med trävirke? Fläta en kompost av grenar? Annars fungerar gröna kompostgaller alldeles ypperligt. Om du vill dölja komposten kan du plantera buskar eller klätterväxter runtomkring. En kompost på en kubikmeter (1x1x1 meter) räcker bra till en villaträdgård på 1000 kvm. 

Nu är det dags att börja fylla komposten med löv och annat organiskt material. Organiskt material är allt möjligt växtmaterial som finns i din trädgård, vissna växtdelar, löv, kvistar, gräsklipp, gödsel från höns/häst, med mera. Dela helst större delar i mindre bitar, 10 cm är lagom – då går komposteringen snabbare. För att komposteringsprocessen ska fungera optimalt behöver det vara en balans mellan grönt och gult material. En kompost med endast grönt material, till exempel en hög med gräsklipp, blir snabbt varm, däri bildas en syrefattig miljö som kommer resultera i en grön sörja med en ganska otäck lukt.

grönt och gult material i komposten

I komposter brukar det talas om grönt och gult material.

Grönt material är färska växtdelar, som gräsklipp och vissnade blommor. Dessa är rika på kväve.

Gult material är till exempel vissna löv, sågspån och torra stjälkar och växtdelar som fått stå kvar över vintern. Dessa är rika på kol.

Nästa steg är enkelt: vänta ett år och låt naturen sköta sitt. Maskar, insekter, svampar och mikroorganismer kommer nu samarbeta för att bryta ner ditt trädgårdsskräp till finaste jord. För att processen ska fungera krävs tillgång till vatten och syre, så om det är en väldigt torr period kan du med fördel vattna lite på komposten. Om du istället märker att komposten är FÖR blöt kan du lufta den med en grep och blanda i lite mer gult material.

Nu till den roligaste delen: Efter ungefär ett år är det dags att använda komposten! Gräv ur och sålla bort stora delar ur jorden, lägg tillbaka de stora delarna och det som inte brutits ner i kompostbingen och fortsätt fylla på nytt organiskt material under säsongen.

En skottkära kompostjord

Jordförbättra med kompost

Kompostjord är perfekt att använda för att mulcha perennrabatter, buskar och träd på våren, det vill säga lägga på ett lager om cirka 5 cm efter att perennerna har klippts ner efter vintern. Det är helt okej om materialet inte är helt nedbrutet, det kommer fortsätta brytas ner i rabatten och bidra till en bättre jordstruktur. Kompostjord ökar jordens förmåga att hålla fukt, näringsinnehåll och gynnar mikrolivet i jorden. Ett starkt mikroliv i jord gör i sin tur att jorden (och därmed växterna) blir friskare och mer motståndskraftiga mot sjukdomar och angrepp.

Kompostjord kan användas för att förbättra både sandjord och lerjord, eftersom det ökar jordens mullhalt och förmåga att hålla fukt. Det gör att lerjorden blir mer lucker och luftig och sandjorden mer fuktighetshållande och näringsrik – fantastiskt va?!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Kompostera trädgårdsavfall

En skymning i augusti

Häromkvällen var jag faktiskt ute och kom ihåg att ta lite bilder när skymningsljuset föll som finast över vår trädgård. Ofta glömmer jag bort att försöka fånga det fina på bild, eller så har jag gått in för kvällen när solen är på väg ner.

tunnelväxthus och köksträdgård i skymningen

Jag är så glad för tunnelväxthuset jag köpte begagnat i vintras. Förutom att det ser fint ut i skymningsljuset har jag kunnat skörda massor med gurka och tomater där, det är otroligt mysigt att sitta där inne när regnet öser ner utanför och så har jag stora förhoppningar om att kunna förlänga odlingssäsongen framåt hösten och början av vintern också.

Rosa rosenskära 'Rubenza'

Den rosa rosenskäran ’Rubenza’ blommar fint bland tomater och kålplantor.

Kantnepeta, tuvrör och röd solhatt

Tuvörens vippor vajar, de röda solhattarna ’Magnus’ har nyss börjat blomma och kantnepetan är inne på sommarens andra blomning, efter att jag klippte bort de som hade blommat över i slutet av juli. 

Jordkällare täckt av klematis 'Paul Farges'/summersnow

Det här är min favoritvy den här tiden på året. Vitalba-klematis ’Paul Farges’, även kallad Summer snow, täcker in jordkällaren med små vita blommor. Doftar underbart gör den också!

Vitalba-klematis 'Paul Farges'
Ros 'The Fairy' med rosa små blommor har fått stöd av en gammal stol

Rosen ’The Fairy’ med sina små, rosa blommor har fått stöd av en gammal, rostig stol. Vackert, romantiskt och praktiskt. Jag tycker alltid det är kul med återbruk i trädgården – att kunna ge saker ett andra liv.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.