Jag har testat flera olika sätt att dokumentera vad som händer i trädgården, bland annat ett par olika sorters appar och en trädgårdsdagbok i pappersform, men det slutar alltid med att jag glömmer att skriva i dem efter ett tag.

Därför testar jag nu en ny typ av trädgårdsdagbok: i listformat (med rubrikerna skördat, sått, planterat, gjort och köpt, inspirerat av Sara Bäckmo) här på bloggen – som ju faktiskt är en trädgårdsblogg. Det måste väl vara den perfekta platsen för en trädgårdsdagbok?!

Vecka 8 blev en riktig trädgårdsvecka för mig. Veckan började med kalla men soliga dagar och nätter med neråt tio minusgrader – och slutade med uppemot 10 plusgrader och duggregn. Jag har tagit ett par långa lunchpauser och flisat sly till gångarna i köksträdgården och nästan alla ljus timmar under helgen har spenderats utomhus. Underbart! Nu känner jag mig fylld med energi och laddad för en ny vecka.

Små, fina plantor av pak choi som ska flytta ut till tunnelväxthuset.

en samling snödroppar, en av mina favoritväxter i februari

Jag har upptäckt många ruggar med snödroppar i trädgården. Underbart!

Skördat:
– Dåligt med skörd av färska grönsaker, men vi har ätit av förra årets potatis, vitlök och lök.

Sått:
Inomhus:
– Kronärtskocka ’Green Globe’
– Luktärt
– Kålrabbi, en grön sort och en lila sort

I odlingsbäddar i glasväxthuset:
– Spenat
– Mix av bladgrönt

Vintersått i brätten:
– Kornvallmo ’Pandora’
– Enkel vallmo ’Hungarian Blue’
– Vit klint
– Lila klint
– Blåklint
– Blåklint mix av rosa, röda, vita och blå nyanser
– Vit rosenskära
– Rosa solrosor
– Röda solrosor
– Solros ’Italian White’
– Solros ’Primrose’
– Solros ’Pro Cut White Nite’

Planterat:
– Planterat om salladskål, savoykål och grönkål från bredsådd till 9 centimeterskrukor
– Planterat gurkorna i stora krukor och flyttat dem till vardagsrumsfönstret i bästa söderläget.
– Planterat om några av kruktomaterna, måste leta reda på fler lerkrukor till resten.

Flismaskinen och min ständiga trädgårdskompis Evi.

Gjort:
– Hämtat ett stort lass hästgödsel och två små, skadade hösilagebalar
– Gjort varmbänk i glasväxthuset
– Gjort nya odlingsbäddar av gödsel och hösilage, och har insett att jag behöver hämta ännu mer gödsel!
– Hittat massor av snödroppar i slänten nedanför huset.
– Tagit ner träd för nästa års ved och röjt undan en del sly nere i woodlandet och skogen.
– Flisat sly
– Fyllt på risstaket

Köpt:
– En superfin mörklila turkisk julros som ska få sprida glädje utanför entrén och så småningom planteras i woodlandet. Kunde inte så emot den när jag var in i trädgårdsbutiken för att köpa jord!
– 5 säckar jord för att kunna skola om plantorna inomhus. Än så länge har jag inte tillräckligt med egen kompostjord, men målet är att inte behöva köpa hem någon jord alls!

Ett rejält lass med hästgödsel!

Varmbänken. Tre pallkragar fyllda med hästgödsel som vattnats med varmt vatten mellan lagren och isolerats med hösilage.

Diplomerad trädgårdsarkitekt

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Förra helgen hade jag planerat att starta igång årets förodling inomhus, men magsjuka kom i vägen och försenade det hela. Jag har inte varit magsjuk på många år och jag säger då det – fy vad hemskt det är. Jag hoppas det dröjer minst lika många år till nästa gång.

Men NU är årets förodlingssäsong äntligen inledd!

Okej, det är en liten sanning med modifikation. Redan i början av januari sådde jag några olika sorters kål för tidig utplantering i växthuset och för ett par veckor sedan började jag så grönsaker att plantera ut i varmbänken. Så i min planthylla finns redan halvstora plantor av pak choy, grönkål och savoykål, men nu startar jag igång förodlingen av värmekrävande sommargrönsaker som ska växa i växthusen och på friland i sommar.

Här nere i köksträdgården ska allt växa i sommar.

I tisdags kväll hade jag piggat på mig lite och orkade få ner de första fröerna i jorden. Nu väntar jag otåligt på att de små skotten ska kika upp ur jorden! Det jag har sått är chili, paprika, aubergine och tomaten ’Paola’ som ger tidig skörd, min tanke är att driva fram några plantor som får växa sig lite större innan utplantering och på så sätt förlänga årets tomatskörd. Kvar att så är purjolök, kapkrusbär och kålrabbi (för tidig odling i växthuset).

Den uppmärksamma läsaren kanske noterar att jag ine följer mig egen såkalender som jag delade med mig av för några veckor sedan. Aubergine och tidiga tomater skulle egentligen få vänta till vecka 9, men nu råkade de få komma i jord redan nu. Det blir ofta så med odling, inte sant? Det går att planera hur noggrannt som helst, men när lusten faller på är det lätt att avvika från planen. Det värsta som kan hända är att huset fylls av lite för stora plantor till våren, men det problemet lämnar jag till framtida Sarah.

Har du börjat årets förodling än?

Paprika, chili och aubergine står på det varma hallgolvet i väntan på att fröerna ska gro.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Vad ska man odla? Hur ska man odla? Vad är viktigt att tänka på? Det finns många funderingar och tankar kring att odla för krisberedskap. Så här tänker jag.

I höstas kom den nya broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och det känns som att fler och fler börjar prata om beredskap och vad som krävs av oss som privatpersoner om det skulle uppstå någon typ av kris. Det behöver ju verkligen inte vara så drastiskt som att det blir krig, utan det kan ju också röra sig om ett längre strömavbrott, översvämningar, att affärerna håller stängt till följd av tekniska problem eller långa bilköer på grund av snöoväder.

För den som vill lära sig mer och bli mer förberedd kan jag rekommendera podden I väntan på katastrofen. I de första avsnitten går de väldigt pedagogiskt igenom grunderna.

Sedan några år tillbaka är vi förberedda för att klara oss en längre tid. Vi har mat och vattendunkar, kan elda för att hålla värmen, powerbanks för att hålla igång telefoner och vevradio för att kunna få viktig information. Och så odlar vi. Vilket gör att vi har tillgång till näringsrik mat under stor del av året. Jag har bestämt mig för att 2025 ska bli mitt bästa odlingsår någonsin, och har stora planer för hur vi ska kunna skörda så mycket som möjligt.

Läs mer: Mina planer för odlingsåret 2025

Vad ska man odla?

Den första frågan är: Vad är bäst att odla för krisberedskap? Det korta svaret är: sånt ni äter! Odla grönsaker som du och din familj äter och är vana vid att laga. Om ni inte äter squash så är det inte rimligt (eller nödvändigt) att ha 8 plantor som ger massor med skörd. Oavsett om de ger mycket mat eller inte. Kommer ni inte äta det är det onödigt att lägga energi på att odla det. Det lite längre svaret är att det är bra att odla sånt som ger energi och mättar: till exempel potatis, rotsaker, ärter och bönor.

Glöm inte kryddorna!

Och saltet! Bara för att det uppstår en krissituation ska inte maten smaka… Ingenting. Underskatta inte smaklökarna. Se till att odla färska kryddor – gärna fleråriga som troget ger skörd år efter år – och köp gärna hem så att du har extra mycket salt i skafferiet. I den här kategorin räknar jag också in olika sorters lök och vitlök, som är viktiga smaksättare.

Växter som ger mat år efter år

Odla bärbuskar, fruktträd och ätbara perenner. Växter som ger skörd år efter år kräver mindre skötsel än ettåriga grönsaker som behöver sås, drivas upp, planteras ut och skötas om. Dessutom innehåller många bär mycket antioxidanter och andra viktiga näringsämnen. Även här är det bra att plantera frukt, bär och fleråriga grönsaker som ni tycker om och äter. Fleråriga grönsaker kan du läsa mer om här.

Grönsaker att odla för krisberedskap

Potatis, morötter och andra rotsaker

Bönor och ärter

Squash, pumpa och vintersquash

Lök och vitlök

Örter och kryddväxter

Fleråriga grönsaker, t.ex. jordärtskockor

Men som sagt – det viktigaste är att odla grönsaker som du och din familj äter.

Bra att tänka på om du vill odla för krisberedskap

Lagra fröer

Ha ett lager med fröer. För att fröerna ska hålla grobarheten bäst ska de helst förvaras torrt och svalt. Jag förvarar dock mina fröer i rumstemperatur, men har istället som strategi att jag roterar mitt förråd genom att använda de äldsta först och har ett lager med nyare fröer. Vissa fröer har sämre hållbarhet än andra, bland annat sallat, palsternacka och morot. Dessa fröer är extra viktiga att förvara torrt och svalt.

Odla jorden

När vi odlar grönsaker måste vi se till att det finns tillräckligt med näring i jorden. Jag gillar att se det som att vi i första hand odlar jorden. Utan bra jord, inga växter. God jord krävs för att de växter vi planterar ska må bra och växa, och kanske viktigast av allt – för att vi ska ha tillgång till mat. Så ta redan nu hand om jorden, mata den med organiskt material som gräsklipp, kompost, stallgödsel – så kommer du vara förberedd med en jord där du kan odla mat. Läs mer om jord här.

Vad funkar för dig i din trädgård?

Hitta strategier och system som fungerar för dig och i din trädgård redan innan en kris uppstår, så har du bättre chanser att lyckas om något händer. Det kan till exempel handla om att se till att det går att vattna genom att samla in regnvatten i tunnor och ha ett solcellsdrivet bevattningssystem. Eller att lära dig hur du kan gödsla växterna utan att köpa hem näring och gödsel från affären. Testa och få in ett system i hur du kan göra eget nässelvatten (recept finns här) eller använda kissvatten (även kallat guldvatten). Kanske har du ett stall eller en bonde nära där du kan hämta gödsel? Lär dig använda och ta vara på material som finns i trädgården: löv, gräsklipp, ogräs, osv.

Ta reda på såna här saker redan innan och få in det i ett system som passar dig, så kommer du lättare kunna odla mat om det skulle uppstå en krissituation.

Slutligen – Jag hoppas att du kan ha glädje av tipsen i det här inlägget. Oavsett om det blir en kris eller inte så kan de hjälpa dig att skapa en hanterbar och hållbar köksodling. För krisberedskap handlar till stor del om just det – att kunna ta hand om sig själv och sin familj. Och genom att redan innan ha en plan och odla för krisberedskap så kan du lättare göra det.

Sarah Birgitta Trädgårdsdesigner

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är verksam i Örebro. 

Träflis är ett material som jag har använt länge i gångar och runt odlingsbäddar. Jag tycker att det är ett bra och hållbart material som ger en härligt naturlig känsla i trädgården. I år flisar jag mängder för att ha både till köksträdgården och gångarna i woodlandet. Läs vidare för 5 anledningar att använda träflis i trädgården.

Idag hade jag en otroligt seg förmiddag framför datorn och fick knappt någonting gjort. Klassisk måndagskänsla. Istället för att bara köra på med skrivbordsjobb tog jag en timme vid flismaskinen efter lunch för att rensa och återställa hjärnan.

Ibland behöver jag komma ut i trädgården en stund för att vakna till ordentligt. Och vissa dagar när hjärnan är lite segare än vanligt är det skönt att jobba med kroppen utan att behöva tänka. Idag fungerade det riktigt bra och jag blev inspirerad att skriva det här inlägget om träflis – varför jag använder det och varför jag tycker att du också ska göra ditt eget träflis.

en hög med träflis framför en gul flismaskin

Så, varför träflis?

Först och främst blir det fina, naturliga gångar som passar bra i min lite vilda trädgård. Ett tjockt lager flis som läggs på kartong håller dessutom ogräset borta.

Träfliset bryts sakta men säkert ner och blir fin mull som skapar en bra struktur i jorden. När träfliset har legat några månader har jorden under träfliset blivit superfin.

Träflis håller fukt och blir som ett vattenmagasin som fylls upp när det regnar och sparas till torra dagar.

Det kan användas i komposten som gult material. För att nedbrytningsprocessen i en kompost ska fungera optimalt behöver det vara en balans mellan grönt och gult material. En kompost med endast grönt material, till exempel en hög med gräsklipp, blir snabbt varm, däri bildas en syrefattig miljö som kommer resultera i en grön sörja med en ganska otäck lukt. Då är det utmärkt att blanda upp med träflis som är ett gult – det vill säga kolrikt – material. Här kan du läsa mer om trädgårdskompost.

Sist men inte minst så linjerar det fint med mina tankar om återbruk och att använda det som finns på platsen. Här hittar du 6 tips för en hållbar trädgård.

Vi har en rätt stor tomt med skogsområden som regelbundet behöver rensas på sly för att ge utrymme åt de träd som ska få växa sig stora. Det som tas ner används dels som ved om det är tillräckligt stort och allt annat används på olika sätt i trädgården. En del blir risstaket, en del körs i flismaskinen och läggs i gångar och en del används som död ved som blir habitat för att gynna biologisk mångfald.

Jag ogillar att elda upp ris, det känns onödigt att bränna upp material som kan användas i trädgården och som faktiskt kan göra nytta för klimatet istället för att släppa ut koldioxid och andra skadliga ämnen. Och dessutom är det från och med förra året förbjudet att elda ris och annat trädgårdsavfall i en del kommuner.

träflis i trädgården

Följ mig på Instagram @sarah.birgitta för att hänga med ännu mer i mina trädgårdsprojekt.

en hög med sly som ska bli till träflis i trädgården

En hög med sly som ska bli till träflis i trädgården.

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gör ett insektshotell

Vanligtvis står jag med plantor upp över öronen i vår, långt innan det går att plantera ut i köksträdgården. För att undvika att det upprepar sig i år planerar jag förodlingen noga i år och har gjort en lista med när och vad jag behöver så för att ha lagom stora plantor när det är dags att plantera ut till våren.

I det här inlägget delar jag med mig av min såkalender för 2025.

Jag brukar alltid räkna med att det kan komma några järnnätter med frost i början av juni här hos oss i Örebro och anpassa när jag sår efter det. Det vill säga att jag räknar med att jag kan plantera ut plantorna först efter det, men om tiodagarsprognosen ser bra ut vågar jag plantera ut lite tidigare. Men nu när jag kollade datum för sista frost i odlingskalendern på vackertvader.se så är det 50 % chans att det inte kommer mer frost efter 9 maj. Vilket betyder att 5 av 10 år har sista frosten varit redan 9 maj. Alltså en hel månad innan jag tänker att jag kan plantera ut. Därför har jag tänkt om och ändrat lite i min såkalender i år.

Rekommenderade såtider

Alla grönsaker och sommarblommor har olika utvecklingstid, hos en del fröfirmor finns det angett antal dagar eller veckor det tar från sådd till skörd. Rekommenderade såtider för tomat är till exempel 7-8 veckor innan utplantering. Det kan också skilja sig mellan olika sorter av samma grönsak.

Skörd av majs, bönor, squash och grönkål i augusti

Skördekorg i augusti fylld med majs, brytbönor, grönkål och zucchini.

Såkalender 2025

Januari

Tidig kål att plantera ut i växthuset: pak choi, savoykål, salladskål
Grönsaker för utplantering i varmbänk: sallat, salladslök, basilika, grönkål

Februari

Låga brytbönor att plantera ut i tunnelväxthuset: vecka 7
Chili: vecka 7
Paprika: vecka 7
Purjolök: vecka 7
Aubergine: vecka 9
Kronärtskocka: vecka 9
De tidigaste tomatsorterna: vecka 9
Vintersådd ute i krukor av olika sorters kål (grönkål, savoykål, kålrabbi, spetskål, broccoli), salladslök, sallat, solrosor
Vintersådd i odlingsbäddar i växthus: rädisa, sommarmorot, dill, persilja.

Mars

Sommarrudbeckia: vecka 10
Svartöga: vecka 10
Tomat: vecka 11
Dahlia: vecka 11
Lobelia: vecka 11
Petunia: vecka 11

April

Lejongap: vecka 13
Praktvädd: vecka 13
Tagetes: vecka 13
Zinnia: vecka 13
Spetsblomma: vecka 13
Salvia: vecka 13
Vit sommarslöja: vecka 13
Solros: vecka 13 (går också bra att direktså eller vinterså)
Sommaraster: vecka 13
Krasse: vecka 14
Gurka: vecka 14
Melon: vecka 14
Pumpa: vecka 14
Ärtor och bönor: vecka 15
Majs: vecka 15
Squash: vecka 15
Sådd på friland: rödbeta

Juli

Pak choy, kålrabbi, salat, salladslök, med mera att plantera ut när det blir hål i odlingsbäddarna efter skörd.

Försådd av bönor i pluggbrätte.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Sedan nyårsafton har vi haft riktigt kallt väder och snön ligger som ett tjockt täcke i köksträdgården. Igår var det en riktigt vacker vinterdag med sol, rimfrost och neråt femton minusgrader. Jag ville inte gå in efter morgonens hundpromenad, så jag passade på att kila ner till köksträdgården och göra en vintersådd i snö.

Jag tog med mig en tinad jordpåse och ett gäng fröpåsar med köldtåliga fröer (tips på grönskaer att så finns längre ner i inlägget) och började med att skotta bort snö för att få fram en ganska jämn odlingsbädd. Sedan strösslade jag ut fröerna uppepå jorden och den lilla snö som fanns kvar och avslutade med att täcka med 1-2 cm jord ~ svårare än så är det inte.

Det går bra att vinterså både på friland, i pallkrage eller upphöjda odlingsbäddar som jag gör. Jag sår utomhus redan nu, men väntar med att så i växthusen till februari för att minska risken att sådden gror och när det blir varmare och sedan fryser sönder när det kyler på igen. Min erfarenhet är att det krävs varma temperaturer länge för att jorden ska börja värmas upp tillräckligt för att fröerna ska börja gro på friland, så jag sår utomhus utan någon större oro nu i början av januari.

I fredags var jag med i lokalradions morgonprogram och pratade om just att så när det är kallt och snö. Här kan du lyssna på inslaget i P4 Örebro.  Jag är med 2.40.00 (efter radiosporten) och 3.15.00 in i programmet.

Grönsaker att vinterså

Många grönsaker som traditionellt sås på våren går även bra att så på vintern. De här grönsakerna brukar jag vinterså med bra resultat:

– Spenat
– Dill
– Persilja
– Plocksallat
– Morötter
– Ruccola
– Salladslök
– Mizunakål

Det finns också en del sommarblommor som gror fint vid vintersådd, till exempel ringblommor, vallmo och blåklint. Du kanske har märkt att de här blommorna självsår sig villigt och återkommer lite här och var i trädgården om de får gå i frö? Det är samma princip som används vid vintersådd. Det vi gör är helt enkelt att härma naturens gång.

Fröpåsar i en liten korg som står i en snötäckt odlingsbädd

Föredelar med att vinterså i snö

Det finns flera bra anledningar att vinterså. Den första och kanske viktigaste är för att det är kul! Soliga, vackra, kalla vinterdagar som igår spenderar jag – och många andra – utomhus. Vintersådd en en utmärkt trädgårdsaktivtet som tar lagom lång tid, utan att man behöver förfrysa fingrarna.

Vintersådd ger snabbare skörd på våren. Fröerna börjar gro när jorden värms upp och förutsättningarna är rätt, istället för att vi ska hålla koll på jorden och försöka avgöra när ”det börjar bli dags” att så.

Genom att så de köldtåliga fröerna redan under vintern frigör man tid under våren, som för de flesta odlare är en intensiv tid när mycket ska hinnas med.

En odlingsbädd som är delvis täckt med jord, där jag precis har gjort en vintersådd i snö
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

I år är jag så inspirerad och laddad inför att odlingssäsongen, och längtar efter att det är dags att börja så och förodla på allvar. Jag har stora förhoppningar för köksträdgården och har redan nu börjat förodla lite grönsaker som jag ska plantera ut tidigt i växthuset och varmbänken, men mer om det längre ner i inlägget. Idag tänkte jag dela med mig av mina planer för odlingsåret 2025.

Det blir några inlägg nu i början av året med fokus på planering och det kommande året. Det är helt enkelt för att jag är inne i en period när jag drömmer framåt och planerar just nu, och då känns det också rimligt att också dela med mig av mina planer här på bloggen.

Hur som helst, vad är då mitt fokus för odlingsåret 2025?

Jo, jag vill odla mycket av de grönsaker vi tycker om att äta ~ bland annat tomater, gurka, potatis, lök, sallat, persilja. Jag vill få mycket skörd under lång tid och ta vara på skörden. 

För att få så stor skörd som möjligt har jag delat in odlingssäsongen i tre faser: 

– Vinterodling
– Sommarodling
– Odling för sen skörd

Läs vidare så ska jag berätta mer.

Köksträdgården sedd från ovan nu i början av januari. Täckt av ett tjockt lager snö.

Vinterodling

För att få riktigt tidig skörd odlar jag i växthusen där det är lite bättre odlingsmiljö än utomhus. Jag har lyxen att ha två växthus – ett glasväxhus och ett tunnelväxthus – och kommer vinterodla i båda. Jag kommer också vinterså grönsaker ute i odlingsbäddarna på friland, de kommer gro så snart det blir rätt temperatur i jorden och på så sätt kan man vinna lite tid jämfört med om man väntar med att så tills jorden har värmts upp.

Jag kommer vinterodla på några olika sätt. Dels ska jag göra en varmbänk i glasväxthuset där jag kan så och plantera ut grönsaker som behöver lite mer värme för att växa och dels kommer jag att direktså och plantera ut snabbväxande grönsaker i odlingsbäddar och krukor.

Redan i början av januari sådde jag några olika sorters kål som kommer få växa sig ganska stora inomhus innan de planteras ut i något av växthusen. De kommande veckorna kommer jag så ytterligare ett gäng grönsaker inomhus som ska planteras ut i varmbänken och växthuset senare.

Grönsaker jag förodlar inomhus för att plantera ut i februari-mars:
– kål: pak choi, savoykål och olika sorters grönkål
– huvudsallat
– salladslök

Grönsaker jag direktsår i växthus och på friland nu när det är kallt:
– spenat
– morötter
– rädisor
– plocksallat
– salladslök
– persilja
– dill

Nu är det lite svårt att tänka sig att köksträdgården om bara några månader kommer vara fylld av spirande grönska.

Förberedelser inför sommarsäsongen

Under förra året gick mycket tid åt till att utöka och bygga upp i köksträdgården. Då var fokus på att utöka köksträdgården, skapa mer odlingsytor och flytta tunnelväxthuset vilket var kul på sitt sätt. Men nu i år ser jag fram emot att i år kunna fokusera och lägga mer tid på själva odlingen. 

Visst finns det fortfarande några saker kvar att göra innan köksträdgårdens grundstruktur är helt klar, men merparten blev klart förra året och det som är kvar att göra nu känns möjligt att få klart under våren innan sommarsäsongen i odlingen börjar. Det som är kvar att göra är att bygga klart stödmuren, anlägga en liten uteplats med kullersten, bygga ett kompostsystem, sätta upp staket, gräva årets potatisland och bygga upp de sista bäddarna. Om jag gör lite i taget så tror jag att jag kan hinna med det innan juni när det är dags att plantera ut frostkänsliga grönsaker och sommarblommor.

Sommarodling

Det jag kallar sommarodling är den traditionella odlingen som de flesta trädgårdsodlare ägnar sig åt – den när man sår på våren när det börjar bli varmt och skördar under sommaren. Det är under den här perioden som jag kommer odla den största delen av de grönsaker som kan lagras inför vintern.

En del av det som jag odlar under sommaren vintersår jag, antingen direkt i odlingsbäddarna eller försådd i krukor i tunnelväxthuset. De värmegrävande grönsakerna – tomat, gurka, squash, majs, bönor – kommer jag att förodla inomhus. Och några få grönsaker kommer jag direktså när jorden värms upp.

Under sommaren har jag planerat mycket plats för sånt vi äter mycket av – tomater, gurka, potatis, lök, kål. På bilden nedan kan du se en grov förstaplanering av årets odlingar. Som du kan se har jag lämnat en hel del plats för sommarblommor vilket kanske låter konstigt med tanke på att jag vill odla för att få stor skörd. När jag inventerade min frösamling förra veckan upptäckte jag att jag har mängder med fröer till diverse sommarblommor.

Sommarblommorna har flera funktioner i köksträdgården – utöver att vara vackra att se på. De ger nektar och pollen till våra bin under lång tid, speciellt under sensommaren när det inte är så mycket som blommar i det vilda. Vissa sommarblommor kan förvilla skadedjur. Och sist men inte minst har jag en ambition att odla snittblommor att göra buketter av till min trädgårdskiosk.

Tomatskörd 2021

Odling för sen skörd

I juli och augusti är det dags att så igen – för att få sen skörd och förbereda inför nästa års vinterodling. Den här sådden gör jag framförallt i pluggbrätten och mindre krukor för att ha plantor att sätta ut allt eftersom jag skördar, men även på friland där det finns plats.

I slutet av sommaren kommer jag så pak choi, salladskål och en ny omgång med sommarmorötter och snabbväxande bladgrönsaker för att ha primörer att skörda i oktober och november. Eller ja, ända tills kylan kommer ordentligt.

Men mer om odling för sen skörd när den säsongen närmar sig, tänker jag.

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gör ett insektshotell

I mellandagarna inventerade jag min frösamling inför nästa odlingssäsong och kunde snabbt konstatera att jag inte behöver köpa så mycket mer fröer. På något sätt lyckas jag varje år köpa på mig och samla in fröer så att min lilla frölåda knappt går igen ~ trots att jag tänker att jag ska vara måttlig med fröerna.

Jag har en hel del fröer kvar från tidigare säsonger (en del fröpåsar innehåller så många fröer att jag har haft samma påse i 5-6 år) och så fick jag ett gäng fröer i födelsedagspresent och julklapp. Tillsammans verkar de täcka upp den största delen av vad jag har tänkt odla 2025.

Vad hittade jag i min inventering då?

I frölådan finns 12 sorters tomater, chili med olika styrka och användningsområde, paprika, 6 sorters gurka, massor av squash och pumpa, aubergine och tre olika sorters meloner. Höga och låga brytbönor, rödbetor, lökförare Bergfäldts jätteärt och gråärt, purjolök och salladslök. Dessa ska antingen förodlas inomhus eller sås direkt ute i köksträdgården när det blir varmare.

Det finns också ett stort antal fröer som jag ska vinterså i januari och februari. Bland annat massa spenat, olika sorters sallat, savoykål, spetskål, grönkål, broccoli, kålrabbi, rädisor, dill, persilja och mängder av morötter. Samt blodklöver, bovete, honungsfacelia, gurkört och en fröblandning som ska användas som gröngödsling.

Plus ett gäng blommande perenner jag ska odla upp till 2025 års trädgårdsprojekt. Jag har inte bestämt om jag ska förodla dessa inomhus eller så ute till våren, jag behöver läsa på lite mer om de olika sorterna och se vad som rekommenderas.

De  enda fröer jag behöver komplettera med är majs, salladskål och frilandstomater.

2025 – blommornas år

När jag inventerade min frösamling hittade jag inte mindre än 50 påsar med sommarblomsfröer: sommaraster, zinnia, rudbeckia, tagetes, krasse, eterneller, amarant, petunia, svartöga, dahli, salvia, klint i olika färger, flera sorters vallmo, ringblomma, rosenskära, solrosor, nigella och vädd.

Ja, det finns ingen brist på blommor här inte.

Så nu bestämmer jag mig för att satsa på blommorna i år och att jag inte får köpa en enda fröpåse till med blomfröer. Det blir en blommande köksträdgård med många blomsterbäddar och fina kombinationer av grönsaker och blommor.

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

2024 har varit ett stort år för mig. Vi har flyttat till min farmor och farfars lilla gård och har för första gången en helt egen trädgård där vi är fria att göra precis vad vi vill. En av de viktigaste sakerna för mig i år har varit att utöka köksträdgården. Jag har försökt begränsa mig i övriga delarna av trädgården (det har ärligt talat gått sådär), men i köksträdgården har jag gett mig själv fria tyglar. Och så kul det har varit! 

Med tanke på att jag startade odlingssäsongen 2025 förra helgen med att sätta vitlök (här kan du läsa mer om det) tänker jag att det är dags att försöka göra någon sorts sammanfattning av odlingssäsongen vi har bakom oss. En odlingsår som har skiljt sig en del från mina tidigare odlingssäsonger.

Odlingsåret 2024 har varit det första året i en ny trädgård. Det fanns ett litet köksland när vi flyttade in som min farmor har odlat på, så fokuset i år har varit att utöka och skapa större odlingsytor. Vilket har märkts av på både mängden och kvaliteten på skörden. Längre tillbaka hade farmor och farfar stora odlingsytor med stort jordgubbsland och stora potatisodlingar. Min plan är att göra köksträdgården större igen och vi är på god väg.

Jag insåg tidigt att jag behövde sänka kraven på skördemängden och hur mycket jag skulle hinna under sommaren. Vi flyttade in i nya huset och trädgården i april, så mellan att packa upp alla flyttlådor, få ordning inne i huset, byta tak, bli biodlare och X antal trädgårdsprojekt runtom i trädgården är jag faktiskt nöjd med det jag har hunnit med i köksträdgården.

Köksträdgården i mitten av maj 2024.

Samma vy i slutet av oktober 2024.

"Det får bli som det blir"

”Det får bli som det blir” är ett mantra jag har haft under sommaren. 

Det får bli som det blir med skörden av tomater. 

Det får bli som det blir med dahliorna (som blommade fint med låg all over the place eftersom jag glömde binda upp dem). 

Det får bli som det blir med vildvuxen oregano som tar över totalt. 

Det får bli som det blir med bönor och ärtor som knappt fick något att klättra på. Ja, du hör ju. 

Det fick bli som det blev helt enkelt – och det blev faktiskt helt okej.

På sätt och vis kändes det skönt när frosten kom och tog det mesta i köksträdgården. Då kunde jag skifta fokus och börja arbetet med att göra klart grundstrukturen med gångar och bäddar, vilket jag inte hade hjärta att göra innan grönsakerna skördades av eller vissnade ner. Nu jobbar jag på så mycket jag kan under höst-vinter-vår för att köksträdgården ska vara redo att odlas i april-maj när nästa års odlingssäsong drar igång på allvar. Den smygstartades förra veckan när jag satte vitlök och bananschalottenlök.

 

Köksträdgården sedd från ovan i april 2024.

Köksträdgården sedd från taknocken i juli 2024.

årets Topp 7

Utan inbördes ordning

1. Grönkål. Grönkål av olika sorter och purpurkål har vuxit jättefint i år. Periodvis blev den uppäten av kålfjärilslarver, men jag hade så många plantor att det alltid fanns att skörda av.

2. Sallat. Vi har kunnat äta egenodlad sallat nästan hela sommaren. Och den har inte varit besk!

3. Potatis. Vi fick inte riktigt så stor skörd som vi hade hoppats på, men ändå så att vi kommer klara oss över vintern och en bra bit i vår, tror jag. Potatisen är bland de få grödor som H är med och odlar, vilket är tacksamt och kul eftersom det är bland de tyngre grödorna med de olika momenten.

4. Vitlök. Det blev inte lika stor skörd som förra året, men de som blev var stora och fina. Här kan du läsa om hur jag odlar vitlök.

5. Tulpaner! I år, precis som förra året, var en av vårens höjdpunkter att skörda krispiga, härliga buketter med tulpaner. De egenodlade håller SÅ mycket bättre i vas är köpetulpaner gör. Och visst är det något alldeles extra med ljudet när tulpanstjälkarna knarrar mot varandra?

6. Persilja! Jag älskar att hacka ner persilja i salladen, och det har vi kunnat göra mycket i sommar. Jag har odlat både krusbladig och bladpersilja, men tycker att bladpersiljan är roligast att använda i sallad.

7. Rödlök och gul lök. Det var nog den grönsak som gav bäst resultat i år. Jag satte den tidigt, redan i april. Och kunde skörda så fin lök i juli-augusti. Vi har fortfarande kvar, och kommer nog ha egenodlad lök en bra bit in på nästa år.

Fin skörd av spenat i tunnelväxthuset i våras.

Potatisen kom i jorden en hel månad senare än vanligt, av den rimliga anledningen att vi inte hade grävt klart potatislandet tidigare.

Tulpaner <3

Årets fokus var som sagt att bygga upp. Göra nya bäddar, bygga staket…

… och montera ner och bygga upp tunnelväxthuset.

årets besvikelse

Att vildsvinen förstörde majsodlingen. 

Rekordsen första skörd av tomater. Vilket i och för sig hade en rimlig anledning ~ tunnelväxthuset kom upp först i början av juli, så plantorna sattes ut väldigt sent. Det fick bli som det blev, och det blev inte helt bra.

Dålig skörd av gurka. Efter förra årets gurkfrossa kanske jag fick lite storhetsvansinne och tänkte att ”det är väl ingen match att odla gurka?” Tji fick jag. Jag ser två rimliga anledningar till att skörden blev dålig. 1. För lite näring. 2. Det var första året jag odlade i ett glasväxthus, det är lite skillnad mot att odla i tunnelväxthuset.

 

Lärdomar inför odlingssäsongen 2025

Det största jag tar med mig till nästa år är att allt har sin tid och att det får bli som det blir. Min ambition är att odla järnet nästa år. Jag vill satsa på att odla mycket av de grönsaker vi äter mycket av ~ tomater, gurka, potatis, lök, sallat, persilja. 

Nästa år vill jag lyckas med pak choy. De första åren jag odlade det fick jag så fina kålhuvuden, men de senaste två åren har de gått i blom. Oavsett när under säsongen jag har försökt odla dem och vilken sort jag har använt. Pak choy och andra asiatiska kålsorter är kortdagsväxter, de växter bäst under vår och höst när dagarna är kortare och går lätt i blom när sommarnätterna är långa.

Odla ännu mera lök! Vi har så att vi kommer ha egenodlad lök en bra bit in på nästa år, men nästa odlingssäsong vill jag odla så mycket att vi klarar oss ända tills det går att börja skörda året efter. Tänk att inte behöva köpa lök på ett helt år!

Sätt majsen så att den är skydda från vildsvin. Nästa år kommer jag odla majs här hemma, inne i min inhängnade köksträdgård som är skyddad från vildsvinen med elstängsel.

Odla tagetes mellan tomater, gurka, mm. De är värmetåliga och kan i bästa fall hålla oinbjudna insekter borta. Dessutom har jag MASSOR med fröer som jag har tagit tidigare år.

Ta fler bilder och filma mer. Jag tänker alltid att jag ska ta mycket bilder och dokumentera i köksträdgården. Men när jag väl är ute så  är jag helt fångad i nuet och glömmer helt bort det. Vilket i och för sig är något positivt, men det går inte att ha för mycket bilder och filmer att titta tillbaka på under den långa, mörka vintern.

Hur har din odlingssäsong varit? Vilka lärdomar tar du med dig till nästa år i köksträdgården?

Läs mer: 
Odlingsåret 2023
Odlingsåret 2021

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gör ett insektshotell

November fortsätter bjuda på helt otroligt höstväder med sol nästan varje dag. Till veckan ska det däremot bli lite kallare och på onsdag säger prognoser snöfall. Men det är inte så konstigt egentligen, det är ju mindre än två veckor till första advent. I mitt huvud känns det fortfarande som oktober, men kanske att jag får mer vinterkänslor när det blir kallare och ett tunt lager snö på backen. 

I helgen passade jag på att få ner alla tulpanlökar i jorden, med tanke på att det ska bli kallare. Jag har ingen lust att hacka mig ner i frusen jord för att få ner lökarna – även om det går att göra så också. Här har jag listat alla årets tulpansorter. Jag odlar som jag har nämnt tidigare tulpaner att skörda till buketter i vår, därför sätter jag lökarna tätt tätt i breda rader i odlingsbäddarna. I år har jag satt tulpanerna i bäddarna intill köksträdgårdens huvudgång. Jag ser framför mig hur otroligt fint det kommer vara i vår med en blandning av rosa, vita och mörktmörkt lila tulpaner. Längtar!

Men nu lämnar vi helgen bakom oss och går vidare till den här veckan. I veckan ska jag bland annat göra det här:

– Bli klar med nästa deluppgift i mitt examensarbete, jag håller på för fullt och färdigställer markplaneringsplan, konstruktionsritningar, materiallistor, växtlistor och planteringsplaner.
– Kundbesök utanför Askersund inför ett av vinterns designprojekt
– Julbord och show på Eztrad
– Tömma och ta in vattentunnor och vattenslangar (i lite senaste laget🫣)
– Sätta upp ljusslingor och kanske lite annan belysning
– Vinterpynta entrén med granris
– Förbereda julkalendern till Instagram
– Läsa Vildare rosor av Marika Delin. Jag började läsa den i helgen och än så länge tycker jag mycket om den, det är en bok jag absolut kan ha nytta av i mina designprojekt.
– Sätta upp staket runt trädgården! Förra helgen fick vi hjälp av svärföräldrarna att slå ner 60 stolpar och idag får vi hem 200 m staket som ska sättas upp för att hundsäkra trädgården. Förhoppningsvis håller det rådjuren på lite avstånd också.

Sarah Birgitta Trädgårdsdesigner

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.