Just nu töar snön bort utanför fönstret. I fredags var det minus 20 grader och idag plus 6. I morse blåste det så att vi knappt tog oss framåt på de isiga gatorna. Jag brukar försöka att inte klaga på vädret, men visst är väl den här vintern i konstigaste laget? Varannan vecka minus 20 och varannan vecka plusgrader?

Just nu har jag lite för många tankar i huvudet samtidigt. Energin som var som bortblåst förra veckan är på väg tillbaka. Och med den lite för många idéer som poppar upp, tankar på framtiden, uppslag till nya blogginlägg, projekt att hinna med och produkter jag vill utveckla. Är rädd att missa eller glömma bort några bra tankar och idéer, men vill inte behöva avbryta det jag håller på med för att skriva ner det på ett bra ställe så istället fyller jag skrivbordet med lösa lappar och osammanhängande ord.

Just nu använder jag pomodorometoden för att fokusera ordentligt på en uppgift i taget. Det fungerar faktiskt riktigt bra. Arbetar 25 minuter aktivt, 5 minuters paus och gör något helt annat och upprepar till det är dags för lunch.

Jag tänkte egentligen inte skriva det här inlägget. Eller, jag hade tänkt lägga ut ett inlägg i måndags, något annat än vad det här inlägget kommer att bli. Men min energinivå var på noll i början av veckan, och jag kände inte alls för att skriva ihop en text och publicera ett blogginlägg.

Så jag struntade helt enkelt i det.

Det är ju bara jag själv som känner till min ambition att varje måndag lägga ut ett veckoinlägg, så då spelar det väl egentligen ingen roll om jag lägger ut det eller inte?

Nu har den värsta värsta energidippen passerat och jag har tagit mig ut på andra sidan. Lite klyschigt kanske, men det är så det känns. Och nu känner jag för att skriva ihop en text och publicera ett blogginlägg.

Jag var så inspirerad och fylld av energi i början av året och tänkte naivt nog att det skulle hålla i sig. Trots att jag egentligen vet att det inte brukar hålla i sig. Min energi och inspiration går upp och ner, både över månaden och över året. Men ändå, jag ville så gärna att det skulle stanna kvar. ”New year, new me”, du vet?

Men så vaknade jag i måndags, helt dränerad på energi. Ingen lust eller ork att göra något. Och med det besvikelsen och känslan av misslyckande när det inte går som jag har planerat.

Alltså enligt planen jag gjorde när min energi och inspiration var på max. Det är väl inte så konstigt egentligen? Att en plan jag gjorde då inte håller de låga dagarna? Går att räkna ut med lillfingret.

En av de jobbigaste grejerna när jag har mått dåligt i perioder har varit just det här. Set backs. När det känns bättre en dag, för att dagen efter vara värre igen. 1 steg fram – 10 steg tillbaka. Det spelar ingen roll att jag egentligen vet det här, och att det är helt okej att det går ner innan det går upp igen, ibland kommer det som en käftsmäll och slår ner mig helt.

Jag skrev ner ett antal önskningar för 2024 på nyårsdagen, och nu när det har gått några veckor vill jag lägga till en punkt – eller nej, två punkter:

Jag vill att 2024 ska bli året jag lär känna mig själv ordentligt. Lär mig att anpassa livet efter mina varierande energinivåer och är mer tillåtande och snäll mot mig själv. Lär mig att pressa mig själv lagom mycket. 

Och året jag utmanar mig – lämnar min comfort zone och gör sånt som skrämmer mig.

Så nu tänker jag utmana mig själv och sluta stå i vägen för mig själv. Hur kommer ni märka lite mer av de kommande veckorna, när jag har samlat mod och energi att dela med mig.

Kram, Sarah 🫶

Än dröjer det några månader innan det grönskar och blommar i trädgården igen.  Jag har lovat mig själv att jag ska försöka leva mer i nuet, uppskatta vardagen och vara här och nu. Vilket just nu innebär att njuta av vintern med allt vad det innebär ~ snö, kyla, värma sig framför brasan, promenader i vintersolen, försöka känna hur solen värmer kinderna (fast den egentligen inte gör det). 

Jag vill låta vardagen gå på med en lägre växel och låta vintern vara en viloperiod. Vila inför våren, som oavsett planering, hur mycket eller lite jag försöker förodla, alltid är en intensiv period. Och ännu lite mer intensiv i år, av anledningar som jag ska berätta mer om lite längre fram.

MEN. Nu börjar jag ändå längta efter våren. Jag hade tänkt vänta med vårblomster och försommarromantik ett tag till, men så råkade hitta bilder och klippen i kamerarullen. Då var det som att hjärtat tog ett skutt i bröstkorgen av längtan efter våren. Ljumna, ljusa kvällar, den spirande vårgrönskan, vitsippor, tulpaner, bin som surrar i äppelblom, säsongens första jordgubbar, frösådda grönsaker som kikar upp ur jorden och försommarregn efter flera veckors torka… Ja ni hör, längtan blev stor.

Så nu skriver jag en lista till mig själv på aktiviteter för att ta vara på vintern: 

– Åka skidor i Kilsbergen
– Elda en brasa, grilla korv och pinnbröd
– Åka spark på sjön ute hos mormor och morfar
– Hänga ut fågelmat i äppelträdet utanför mitt kontorsfönster
– Bygga en snölykta
– Vinterså grönsaker och sommarblommor

Fyll gärna på med dina bästa vinteraktiviteter i kommentarerna 🤍

Hej 2024! Och hej till dig som läser! 

Jag vaknade upp med en rejäl förkylning imorse, typiskt så här på årets första dag. H var sjuk precis innan jul och jag trodde att jag hade klarat mig undan, men tji fick jag. Hur som helst hade vi en väldigt mysig kväll tillsammans med min farmor igår. Hemma hos oss närmare stan skjuter de som tokar, och skrämmer slag på Evi, så i år firade vi med farmor på landet istället. Det kanske får bli en ny tradition🥰 

Kvällen bjöd på trerätters, sällskapspel och Skansenfirandet på tv som dränkte ut ljudet av de få fyrverkerier som hördes där ute på landet. Egentligen tycker jag att folk kunde sluta med fyrverkerier helt och hållet, men det är väl inte alltför mycket begärt att fyrverkerierna begränsas till 12-slaget?

Idag börjar en av årets bästa veckor. På onsdag fyller jag år, imorgon åker vi till Göteborg och ikväll börjar Musikhjälpen. Förutom det uppenbara i att sprida kunskap om ett viktigt ämne och samla in pengar till behövande ger Musikhjälpen så mycket julkänsla. Det är som att julen inte riktigt börjar för mig innan MH drar igång. In och skänk en slant i valfri bössa eller tävling vetja!

I fredags kväll åt vi säsongens första julmat. 5-rätters julmiddag på Stora Hjortstorps Gård. Otrolig julkänsla med den gamla, vackra ladan och ljusslingorna. Det bjöds på glögg, sillbricka, chark- och friskbricka, varma julrätter, ostbricka och dessert. Jag tyckte bäst om skärgårdssillen och Herman älgköttbullarna. Och så hade de gjort otroligt goda pepparkaks- och ädelostbollar. Vi ska försöka göra något liknande hemma, delar receptet om vi lyckas.

Kikar in med en riktigt typiskt måndags-blogginlägg. En sån där lite präktig veckolista. Med både bestämda och lite lösa planer. Mycket födelsedagsfirandet, studier och lite utomhusjobb.