I mellandagarna inventerade jag min frösamling inför nästa odlingssäsong och kunde snabbt konstatera att jag inte behöver köpa så mycket mer fröer. På något sätt lyckas jag varje år köpa på mig och samla in fröer så att min lilla frölåda knappt går igen ~ trots att jag tänker att jag ska vara måttlig med fröerna.
Jag har en hel del fröer kvar från tidigare säsonger (en del fröpåsar innehåller så många fröer att jag har haft samma påse i 5-6 år) och så fick jag ett gäng fröer i födelsedagspresent och julklapp. Tillsammans verkar de täcka upp den största delen av vad jag har tänkt odla 2025.
I frölådan finns 12 sorters tomater, chili med olika styrka och användningsområde, paprika, 6 sorters gurka, massor av squash och pumpa, aubergine och tre olika sorters meloner. Höga och låga brytbönor, rödbetor, lökförare Bergfäldts jätteärt och gråärt, purjolök och salladslök. Dessa ska antingen förodlas inomhus eller sås direkt ute i köksträdgården när det blir varmare.
Det finns också ett stort antal fröer som jag ska vinterså i januari och februari. Bland annat massa spenat, olika sorters sallat, savoykål, spetskål, grönkål, broccoli, kålrabbi, rädisor, dill, persilja och mängder av morötter. Samt blodklöver, bovete, honungsfacelia, gurkört och en fröblandning som ska användas som gröngödsling.
Plus ett gäng blommande perenner jag ska odla upp till 2025 års trädgårdsprojekt. Jag har inte bestämt om jag ska förodla dessa inomhus eller så ute till våren, jag behöver läsa på lite mer om de olika sorterna och se vad som rekommenderas.
De enda fröer jag behöver komplettera med är majs, salladskål och frilandstomater.
När jag inventerade min frösamling hittade jag inte mindre än 50 påsar med sommarblomsfröer: sommaraster, zinnia, rudbeckia, tagetes, krasse, eterneller, amarant, petunia, svartöga, dahli, salvia, klint i olika färger, flera sorters vallmo, ringblomma, rosenskära, solrosor, nigella och vädd.
Ja, det finns ingen brist på blommor här inte.
Så nu bestämmer jag mig för att satsa på blommorna i år och att jag inte får köpa en enda fröpåse till med blomfröer. Det blir en blommande köksträdgård med många blomsterbäddar och fina kombinationer av grönsaker och blommor.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Hela december gick så fort så fort och jag kom helt av mig med trädgårdsdagboken. Egentligen inte för att jag inte gjorde något i trädgården, det bara blev så helt enkelt. Som det kan bli ibland när livet kommer mellan. Ska vi titta lite på vad som hänt i trädgården den senaste månaden?
Det här är min trädgårdsdagbok där jag sammanfattar trädgårdsveckan som har gått (eller månaden i det här fallet) under rubrikerna skördat, sått, planterat, gjort och köpt. Av naturliga skäl är den inte lika fullmatad nu som under sommaren, men jag är glad för varje liten stund jag får i trädgården.
Det blev rätt tomt efter att vi tog ner granen i slutet av november
Skördat:
–
Sått:
–
Planterat:
–
Lilla hunden som alltid ska vara med – och gärna vill hoppa upp på stubbar, stockar och stenar
Risstaket klart! Här kan du läsa mer om varför jag älskar risstaket.
Gjort:
– Tagit ner en syrenhäck som blivit alldeles nedtyngd av granen vi tog ner i slutet av november och därmed fått ett märkligt växtsätt. Nu har jag tagit ner den till cirka 20 cm så att den får komma på nytt och bli rak och fin
– Gjort ett risstaket framför jordkällaren av allt ris från granen och syrenhäcken
– Skissat och gjort en plan för hela ytan framför jordkällaren, det blir en stor plantering med blommande buskar, gröna klot, marktäckare och antagligen en ullungrönn (som jag länge längtat efter att få plantera i min egen trädgård för de fantastiska höstfärgerna). Det blir fint att rama in jordkällaren som tidigare alltid varit dold av granen.
– Fått upp de sista bitarna kastanjestaket runt köksträdgården. Det blir en fin inramning och nu under vintern håller det ankorna inne och Evi ute (:
– Byggt vindskydd för bikuporna
När jag skissar till egna trädgården blir det oftast enkla, snabba skisser i blyerts (med stödord kanske bara jag förstår)
Glest plank av bakar från pappas sågverk skyddar bikuporna från alltför stark nord- och västanvind
Och en sak som är trädgårdsrelaterad men ändå inte:
– Vi har valt färger till huset (så som det kommer bli allteftersom vi byter den dåliga fasaden och renoverar fönster).
Köpt:
– Fröer från Runåbergs. Men än så länge känner jag inget sug efter att dra igång odlingssäsongen och förodla inomhus, det får vänta till åtminstone februari.
Faluröd original (slamfärg) på fasaden, järnoxidgula fönster och gräsgröna foder
Det var allt vi hann i december, mellan födelsedagskalas, jul och målningar av fönster och lister. Jag ser fram emot det nya trädgårdsåret och det kommer så småningom ett blogginlägg med mina önskningar för det nya året.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.
2024 har varit ett stort år för mig. Vi har flyttat till min farmor och farfars lilla gård och har för första gången en helt egen trädgård där vi är fria att göra precis vad vi vill. En av de viktigaste sakerna för mig i år har varit att utöka köksträdgården. Jag har försökt begränsa mig i övriga delarna av trädgården (det har ärligt talat gått sådär), men i köksträdgården har jag gett mig själv fria tyglar. Och så kul det har varit!
Med tanke på att jag startade odlingssäsongen 2025 förra helgen med att sätta vitlök (här kan du läsa mer om det) tänker jag att det är dags att försöka göra någon sorts sammanfattning av odlingssäsongen vi har bakom oss. En odlingsår som har skiljt sig en del från mina tidigare odlingssäsonger.
Odlingsåret 2024 har varit det första året i en ny trädgård. Det fanns ett litet köksland när vi flyttade in som min farmor har odlat på, så fokuset i år har varit att utöka och skapa större odlingsytor. Vilket har märkts av på både mängden och kvaliteten på skörden. Längre tillbaka hade farmor och farfar stora odlingsytor med stort jordgubbsland och stora potatisodlingar. Min plan är att göra köksträdgården större igen och vi är på god väg.
Jag insåg tidigt att jag behövde sänka kraven på skördemängden och hur mycket jag skulle hinna under sommaren. Vi flyttade in i nya huset och trädgården i april, så mellan att packa upp alla flyttlådor, få ordning inne i huset, byta tak, bli biodlare och X antal trädgårdsprojekt runtom i trädgården är jag faktiskt nöjd med det jag har hunnit med i köksträdgården.
Köksträdgården i mitten av maj 2024.
Samma vy i slutet av oktober 2024.
”Det får bli som det blir” är ett mantra jag har haft under sommaren.
Det får bli som det blir med skörden av tomater.
Det får bli som det blir med dahliorna (som blommade fint med låg all over the place eftersom jag glömde binda upp dem).
Det får bli som det blir med vildvuxen oregano som tar över totalt.
Det får bli som det blir med bönor och ärtor som knappt fick något att klättra på. Ja, du hör ju.
Det fick bli som det blev helt enkelt – och det blev faktiskt helt okej.
På sätt och vis kändes det skönt när frosten kom och tog det mesta i köksträdgården. Då kunde jag skifta fokus och börja arbetet med att göra klart grundstrukturen med gångar och bäddar, vilket jag inte hade hjärta att göra innan grönsakerna skördades av eller vissnade ner. Nu jobbar jag på så mycket jag kan under höst-vinter-vår för att köksträdgården ska vara redo att odlas i april-maj när nästa års odlingssäsong drar igång på allvar. Den smygstartades förra veckan när jag satte vitlök och bananschalottenlök.
Köksträdgården sedd från ovan i april 2024.
Köksträdgården sedd från taknocken i juli 2024.
Utan inbördes ordning
1. Grönkål. Grönkål av olika sorter och purpurkål har vuxit jättefint i år. Periodvis blev den uppäten av kålfjärilslarver, men jag hade så många plantor att det alltid fanns att skörda av.
2. Sallat. Vi har kunnat äta egenodlad sallat nästan hela sommaren. Och den har inte varit besk!
3. Potatis. Vi fick inte riktigt så stor skörd som vi hade hoppats på, men ändå så att vi kommer klara oss över vintern och en bra bit i vår, tror jag. Potatisen är bland de få grödor som H är med och odlar, vilket är tacksamt och kul eftersom det är bland de tyngre grödorna med de olika momenten.
4. Vitlök. Det blev inte lika stor skörd som förra året, men de som blev var stora och fina. Här kan du läsa om hur jag odlar vitlök.
5. Tulpaner! I år, precis som förra året, var en av vårens höjdpunkter att skörda krispiga, härliga buketter med tulpaner. De egenodlade håller SÅ mycket bättre i vas är köpetulpaner gör. Och visst är det något alldeles extra med ljudet när tulpanstjälkarna knarrar mot varandra?
6. Persilja! Jag älskar att hacka ner persilja i salladen, och det har vi kunnat göra mycket i sommar. Jag har odlat både krusbladig och bladpersilja, men tycker att bladpersiljan är roligast att använda i sallad.
7. Rödlök och gul lök. Det var nog den grönsak som gav bäst resultat i år. Jag satte den tidigt, redan i april. Och kunde skörda så fin lök i juli-augusti. Vi har fortfarande kvar, och kommer nog ha egenodlad lök en bra bit in på nästa år.
Fin skörd av spenat i tunnelväxthuset i våras.
Potatisen kom i jorden en hel månad senare än vanligt, av den rimliga anledningen att vi inte hade grävt klart potatislandet tidigare.
Tulpaner <3
Årets fokus var som sagt att bygga upp. Göra nya bäddar, bygga staket…
… och montera ner och bygga upp tunnelväxthuset.
Att vildsvinen förstörde majsodlingen.
Rekordsen första skörd av tomater. Vilket i och för sig hade en rimlig anledning ~ tunnelväxthuset kom upp först i början av juli, så plantorna sattes ut väldigt sent. Det fick bli som det blev, och det blev inte helt bra.
Dålig skörd av gurka. Efter förra årets gurkfrossa kanske jag fick lite storhetsvansinne och tänkte att ”det är väl ingen match att odla gurka?” Tji fick jag. Jag ser två rimliga anledningar till att skörden blev dålig. 1. För lite näring. 2. Det var första året jag odlade i ett glasväxthus, det är lite skillnad mot att odla i tunnelväxthuset.
Det största jag tar med mig till nästa år är att allt har sin tid och att det får bli som det blir. Min ambition är att odla järnet nästa år. Jag vill satsa på att odla mycket av de grönsaker vi äter mycket av ~ tomater, gurka, potatis, lök, sallat, persilja.
Nästa år vill jag lyckas med pak choy. De första åren jag odlade det fick jag så fina kålhuvuden, men de senaste två åren har de gått i blom. Oavsett när under säsongen jag har försökt odla dem och vilken sort jag har använt. Pak choy och andra asiatiska kålsorter är kortdagsväxter, de växter bäst under vår och höst när dagarna är kortare och går lätt i blom när sommarnätterna är långa.
Odla ännu mera lök! Vi har så att vi kommer ha egenodlad lök en bra bit in på nästa år, men nästa odlingssäsong vill jag odla så mycket att vi klarar oss ända tills det går att börja skörda året efter. Tänk att inte behöva köpa lök på ett helt år!
Sätt majsen så att den är skydda från vildsvin. Nästa år kommer jag odla majs här hemma, inne i min inhängnade köksträdgård som är skyddad från vildsvinen med elstängsel.
Odla tagetes mellan tomater, gurka, mm. De är värmetåliga och kan i bästa fall hålla oinbjudna insekter borta. Dessutom har jag MASSOR med fröer som jag har tagit tidigare år.
Ta fler bilder och filma mer. Jag tänker alltid att jag ska ta mycket bilder och dokumentera i köksträdgården. Men när jag väl är ute så är jag helt fångad i nuet och glömmer helt bort det. Vilket i och för sig är något positivt, men det går inte att ha för mycket bilder och filmer att titta tillbaka på under den långa, mörka vintern.
Hur har din odlingssäsong varit? Vilka lärdomar tar du med dig till nästa år i köksträdgården?
Läs mer:
– Odlingsåret 2023
– Odlingsåret 2021
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
November fortsätter bjuda på helt otroligt höstväder med sol nästan varje dag. Till veckan ska det däremot bli lite kallare och på onsdag säger prognoser snöfall. Men det är inte så konstigt egentligen, det är ju mindre än två veckor till första advent. I mitt huvud känns det fortfarande som oktober, men kanske att jag får mer vinterkänslor när det blir kallare och ett tunt lager snö på backen.
I helgen passade jag på att få ner alla tulpanlökar i jorden, med tanke på att det ska bli kallare. Jag har ingen lust att hacka mig ner i frusen jord för att få ner lökarna – även om det går att göra så också. Här har jag listat alla årets tulpansorter. Jag odlar som jag har nämnt tidigare tulpaner att skörda till buketter i vår, därför sätter jag lökarna tätt tätt i breda rader i odlingsbäddarna. I år har jag satt tulpanerna i bäddarna intill köksträdgårdens huvudgång. Jag ser framför mig hur otroligt fint det kommer vara i vår med en blandning av rosa, vita och mörktmörkt lila tulpaner. Längtar!
Men nu lämnar vi helgen bakom oss och går vidare till den här veckan. I veckan ska jag bland annat göra det här:
– Bli klar med nästa deluppgift i mitt examensarbete, jag håller på för fullt och färdigställer markplaneringsplan, konstruktionsritningar, materiallistor, växtlistor och planteringsplaner.
– Kundbesök utanför Askersund inför ett av vinterns designprojekt
– Julbord och show på Eztrad
– Tömma och ta in vattentunnor och vattenslangar (i lite senaste laget🫣)
– Sätta upp ljusslingor och kanske lite annan belysning
– Vinterpynta entrén med granris
– Förbereda julkalendern till Instagram
– Läsa Vildare rosor av Marika Delin. Jag började läsa den i helgen och än så länge tycker jag mycket om den, det är en bok jag absolut kan ha nytta av i mina designprojekt.
– Sätta upp staket runt trädgården! Förra helgen fick vi hjälp av svärföräldrarna att slå ner 60 stolpar och idag får vi hem 200 m staket som ska sättas upp för att hundsäkra trädgården. Förhoppningsvis håller det rådjuren på lite avstånd också.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Nu har jag kickat igång nästa års odlingssäsong ~ jag har satt all vitlök! I år odlade jag på tok för lite vitlök. Jag är inte säker på att vi kommer klara oss fram till nästa års skörd som vi har gjort de senaste åren, vilket känns tråkigt eftersom egenodlad vitlök är både godare och har bättre hållbarhet. De senaste gångerna jag har köpt ekologisk vitlök i matbutiken har halva vitlöken bestått av skrumpna, dåliga klyftor. Tråkigt!
Så därför har jag slagit på stort med vitlöksodlingen nästa år!
Jag har satt 156 klyftor av två olika sorter: Thermidrome som jag har odlat de senaste 2-3 åren med gott resultat och eget utsäde av en sort som jag tyvärr slarvat bort namnet på. Den har hur som helst gigantiska klyftor och en intensiv smak. Jag hade trott att det är elefantvitlök om jag inte visste med säkerhet att jag aldrig har köpt sånt utsäde. Jag har valt att hålla mig till två sorter som skiljer sig åt en del, jag lyckas alltid blanda ihop sorterna och ändå inte veta vilken som är vilken ~ hur bra och tydligt jag än märker upp bäddarna. Så, åtminstone i år, nöjer jag mig med två sorter som jag vet är goda och en sort som går bra att lagra länge.
Jag har satt vitlöken där vi odlade potatis i år, av den enkla anledningen att det var i den delen av köksträdgården det finns tillräckligt många bäddar som är redo att börja odlas. Resten av köksträdgården är lite av ett kaos med mängder av pågående projekt. Jag håller bland annat på att göra i ordning ett gäng nya odlingsbäddar. Om du missade förra veckans inlägg om köksträdgårdens pågående projekt kan du läsa det här.
Ett par av bäddarna har jag förberett genom att gräva ner bokashikompost och gräsklipp, men efter att jag upptäckte att sorkarna tyckte om komposten valde jag att inte gräva ner komposten där. Istället kommer jag gödsla massor från tidig vår till försommar nästa år med näringsvatten av bokashi, kompostmulch, gräsklipp, hästgödsel och hönsgödsel. För att ge den näringskrävande vitlöken bra chans till stor och fin skörd.
Utöver vitlök har jag satt en bädd med bananschalottenlök ’Longor’ och en okänd sättlök som var felmärkt från butiken. Jag hoppas att det är sorten ’Shakespeare’ som går fint att sätta på hösten, eller kanske ännu hellre ’Senshyu Yellow’ som verkar vara en spännande lök för tidig skörd.
Har du satt någon vitlök i år? Har du någon favoritsort?
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Nu när marken är fylld av löv passar det utmärkt att göra nya, enkla odlingsbäddar med kartong och löv. Genom att bygga bäddarna ovanpå gräsmattan störs strukturen och mikrolivet i jorden så lite som möjligt, dessutom slipper du gräva!
Jag använder ofta den här no-dig-metoden för att göra nya odlingsbäddar i trädgården. Nu senast har jag använt den för att förbereda för en ny rabatt för ätbara marktäckare runtom bärbuskarna jag planterade tidigare i höstas.
Principen är enkel, jag skulle säga att det inte går att göra odlingsbäddar på något enklare sätt.
Steg 1. Täck gräsmattan med ett rejält lager kartong/wellpapp/tidningar.
Kartongen behöver ligga tätt mot marken så att det verkligen kväver gräset. Om det är torrt kan man vattna på kartongerna så de verkligen sluter tätt. Om man vill ha buskar och träd tycker jag att det är bäst att plantera dessa direkt i jorden, innan gräsmattan täcks med kartong. Perenner och ettåriga växter går fint att plantera i täckmaterialet, ovanpå kartongerna.
Steg 2. Lägg ett tjockt lager löv på kartongerna.
Det går lika bra att använda annat organiskt material, så som gräsklipp, gammalt ensilage, trädgårdsrens, osv. Men under hösten passar det utmärkt att använda löv, som just nu finns i överflöd!
Runt bärbuskarna vill jag ha en rabatt med runda kanter, vilket kräver lite mer pussel med kartongerna för att se till att de täcker gräset ordentligt. Det är en ännu enklare metod när man gör långa, raka odlingsbäddar.
Under vintern packas löven ihop och börjar brytas ner. Till våren kommer jag lägga på gräsklipp och ev. hästgödsel och sen är det klart för plantering!
För dig som vill vara lite noggrannare och gå steget längre finns det en punkt som kan läggas till innan steg 1, ett steg 0 så att säga.
Steg 0 är att gräva ett dike som markerar odlingsbäddens kant och eventuellt sätta dit någon typ av kantstöd. Diket hindrar att gräs från gräsmattan växer rakt in i bädden. Min erfarenhet är att det även går fint att kantskära när kartongen och materialet har börjat brytas ner.
Lycka till med dina nya odlingsbäddar!
Vill du ha fler tips på hur du kan använda höstlöven? Kolla in de här inläggen:
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Den nya odlingssäsongen har rivstartat och jag ser så mycket fram emot odlingsåret 2024. Jag längtar efter att få skörda egna grönsaker och blommor: krispiga rädisor, den första potatisen, egna tomater 🤤, frossa i gurka och göra härliga sommarblomsbuketter. Men innan jag berättar allt om mina planer för årets odlingar i köksträdgården vill jag sammanfatta förra odlingssäsongen 2023 – mest för mig egen skull, men kanske kan även du ta med dig något från mina erfarenheter?
Odlingsåret 2023 var ett konstigt år. Det var så så torrt i maj och juni, för att sen vara så så blött och kallt i juli och augusti. Det var en konstig säsong, minst sagt, och odlingarna gick därefter också. Jag har försökt sammanfatta förra årets odlingar så gott jag kan, men jag inser nu när jag har skrivit det här inlägget att det hade varit mycket bättre att göra i höstas när allt var färskt i minnet. Hur som helst, jag vill gärna ha det nedskrivet så det får bli bättre sent (och halvdant) än aldrig.
1. Gurka. Från mitten av juli och framåt kunde vi fullständigt frossa i gurka. Mitt bästa gurkår hittills!
2. Vitlök. Min vitlök blev gigantisk förra året. Som att den fått steroider, det enda jag använde för att boosta jorden var hästgödsel och gräsklipp – vilket tydligen var en riktig fullträff. Om jag inte visste helt säkert att jag inte har satt elefantvitlök hade jag absolut trott att det var det, så stora var lökarna och klyftorna. Jag sparade förstås utsäde och satte i höstas, håll tummarna för att vitlöken bli lika fin i sommar.
3. Potatis. En riktig trotjänare som gav riklig skörd. Potatisodlingen var extra kul för att jag och Herman hjälptes åt! Potatisodling i lerjord är rätt tungt, så det var väldigt skönt att vara två. Dessutom är det ju mycket roligare att jobba tillsammans! Jag är dålig på att mäta/väga skörden, så jag har inga siffror att dela med mig av. Men vi har fortfarande egenodlad potatis nu april och kommer nog klara oss ända fram till årets första potatisskörd. Kul!
4. Tidig skörd av bladgrönsaker. När det kliar i odlingsfingrarna är snabbväxande bladgrönsaker perfekta att odla! Jag sår från februari och framåt och kan skörda långt in på hösten. Jag tycker egenodlade blad är så mycket godare än de från affären. Läs mer om att odla snabba grönsaker här.
5. Tulpaner! Vårens höjdpunkt var att kunna gå ut i trädgården och plocka in egenodlade tulpanbuketter. Jag satte mängder av tulpanlökar i höstas, så att jag ska kunna skörda och sälja tulpanbuketter nu under våren.
6. Jordgubbar och smultron. Smaken av nyskördade, solvarma jordgubbar och smultron är nästan oslagbar. Underbart att plocka och äta direkt under sommarens dagliga trädgårdsrundor! Smultronen var dessutom en stor hit bland barnen på våran 30+30-årsfest i somras.
Potatisbladmögel på tomaterna. Den blöta och kalla sommaren var inte nådig mot mina tomater. Jag hann som tur var skörda en del innan plantorna blev alltför dåliga och behövde klippas ner och slängas i slutet av augusti, men hade kunnat skörda rätt mycket till om de hade fått stå kvar hela september. En riktig besvikelse faktiskt, jag hoppas på ett bättre tomat-år år 2024!
Odla potatissorter som har stark motståndskraft mot bladmögel. Och odla tomater och potatis på så långt avstånd som möjligt. De senaste åren har jag odlat potatis och tomat på helt olika ställen – i olika trädgårdar. Kommande säsong kommer jag ha dem i samma trädgård, jag är lite trött på att ha flera olika ställen att sköta om och se efter. De tomatsorter jag har är tyvärr inte resistenta mot bladmögel, det får gå som det går, men jag tänker försöka skapa bra förutsättningar genom att till exempel inte plantera potatis och tomater nära varandra.
Till sommaren vill jag plocka mer buketter och göra det till något lustfyllt. Förra året odlade jag mängder med sommarblommor, men tog mig inte för att plocka och göra buketter. Det var i och för sig inte hela världen, humlorna uppskattade blommorna när de fick stå kvar i rabatten och blomma, men jag längtar tillbaka till den där härliga känslan att vara kreativ och skapa med händerna.
Ta fler bilder och filma mer – det går inte att ha för mycket bilder och filmer att titta tillbaka på under den långa, mörka vintern.
Odla mer lök!!! De jag odlade förra året blev stora och fina, men jag hade satt alldeles för lite. Den räckte bara en kort bit in på hösten. Det får bli bättring i år!
Hur var din odlingssäsong förra året? Vilka lärdomar tar du med dig inför det här året i köksträdgården?
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Vinbärsbuskar blir ofta risiga när de blir äldre, då är det bra att beskära för att stimulera ny, frisk tillväxt. Vårvintern är en utmärkt tid att föryngra vinbärsbuskar. Passa på att ta sticklingar samtidigt så får du snabbt fler buskar att plantera i trädgården eller ge bort.
Vid beskärning under vintern – som är växternas viloperiod – stimuleras tillväxten. All växtens energi är lagrad i rotsystem, som kommer skicka upp en massa ny växtkraft när våren – tillväxtperioden – kommer.
Den bästa beskärningsmetoden för de flesta prydnadsbuskar och bärbuskar är att gallra ur de äldsta, grövsta grenarna. Samma metod är lämplig när man föryngrar vinbärsbuskar.
Här nedan beskriver jag steg för steg hur du kan beskära dina vinbärsbuskar, och några saker som är viktiga att tänka på.
1. Ta kort på busken från några olika vinklar innan du börjar – då kan du lätt hålla koll på hur mycket du har klippt bort.
2. Börja med att ta bort döda och skadade grenar. Klipp så långt ner mot marken som möjligt.
3. Klipp sedan bort de grövsta grenarna.
4. Ta bort grenar som sticker iväg ”åt fel håll” eller ligger ner mot marken.
5. Beskärningen är klar när busken är luftig. Luft och ljus ska kunna strömma igenom grenarna. Ta dock inte bort mer än 1/3 av buskens storlek från start.
6. Gödsla vinbärsbusken med kompost och/eller kogödsel när våren kommer. Då får busken extra bra förutsättningar att växa och sätta nya skott.
7. Passa på att ta sticklingar av de grenar du gallrar bort. Här kan du läsa mer om hur du enkelt kan föröka buskar med vintersticklingar.
• Ta bort max 1/3 av buskens storlek från start. Ta ett kort på busken innan du börjar så kan du enkelt hålla koll på hur mycket du har klippt bort.
• Klipp grenarna så långt ner mot marken som möjligt. Vi vill inte ha kvar grenstumpar inne i busken som drar till sig fukt och skapar en härlig miljö för svamp och skadedjur.
• Undvik att klippa mitt på en gren – de flesta buskar funkar så att grenen kommer att grena sig där du klipper. Det innebär att du kommer få som en buske en bit upp på busken.
• Använd bra och vassa redskap. Jag tycker att grensax är ett bra redskap vid beskärning av lite tjockare grenar.
Lycka till med dina vinbärsbuskar!
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Hej måndag! När jag skriver det här öser snön ner utanför fönstret. Morgonpromenaden var riktigt ruggig idag och det var riktigt välbehövligt att komma in och värma sig med en kopp te framför skrivbordet. Veckans planer består till störst del av att jobba på webbkursen som jag ska släppa inom en snar framtid (eventueeeeellt redan i slutet av nästa vecka, men om jag ska vara realistisk blir det nog snarare veckan efter) och förberedelser inför Nordiska trädgårdar. Det kan du läsa lite mer om här, ifall du missade förra veckans inlägg.
Men det var egentligen inte det som det här inlägget ska handla om, utan jag tänkte ta med er in i mitt växtrum och titta till mina försådder👩🌾
Basilika som såddes för några veckor sedan har planterats om i små lerkrukor. Lerkrukor är väldigt fint, men inte de mest praktiska för förodling eftersom de suger åt sig vattnet från jorden,.
Jag har sått tre olika grupper av plantor hittills:
1. Grönsaker som har lång utvecklingstid (chili, aubergine och purjolök)
2. Grönsaker som ska planteras ut i tunnelväxthuset i mars för att ge tidig skörd (spetskål, grönkål, pak choi, bladpersilja, plocksallat)
3. Grönsaker som ska ge skörd inomhus (basilika, bladpersilja, mizunakål som miniblad)
Min plan var inte alls att förodla så här mycket i år, men på något sätt har mina fyra hyllor med belysning redan blivit fyllda. Hur ska det gå när det är dags att så tomater och allt annat som ska sås sen i mars? Det får bli ett senare problem 🤷♀️
3 sorters chili. I år odlar jag de fröer jag hade hemma. ’Habanero Lemon’, ’Jamaican Bell’ och eget frö av en liten, rund och mild sort.
Söta, miniplantor av pak choi som ska planteras ut i tunnelväxthuset.
Rödbladig grönkål.
Ett gäng rangliga kålplantor innan omplantering.
Har du börjat odlingssäsongen ännu? Om inte så vill jag påminna om att det verkligen inte är någon brådska ännu.
De flesta grönsaker är bäst att så tidigast i mars, bland annat tomat – gurkväxter kan du med fördel vänta tills i april med att så. Jag sår redan nu för att jag har bra förutsättningar med ett svalt utrymme och belysning, och om jag ska vara ärlig var jag extremt sugen på att få ner de första fröerna i jorden i år. Mer inspirerad och taggad än jag har varit de senaste åren, så därför ville jag agera på den känslan.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Är dina krukväxter också lite trötta och slitna efter den mörka vintern? Mina är det i alla fall! Nu när ljuset börjar komma tillbaka och våren närmar sig är det dags att ge krukväxterna lite kärlek och omvårdnad. I det här inlägget får tips hur du kan ta hand om krukväxter inför våren.
Tillväxtsäsongen närmar sig med stormsteg och i takt med att det blir ljusare kommer krukväxterna sätta igång och växa igen. För att kunna växa och hålla sig friska behöver växterna ny näring. Antingen genom näringsvatten eller en omplantering ifall krukväxten har stått länge i samma kruka.
Om jag ska vara ärlig har jag själv slarvat med mina krukväxter senaste året, det är minst 2 år sen jag planterade om de flesta stackars växterna, kanske till och med 3 år… Håll gärna tummarna att de kommer må bra av lite ny jord och kommer växa och frodas.
• Plantera om krukväxter som har växt ur sina krukor. Kolla i botten om rötter sticker ut, lyft upp rotklumpen ur krukan, se efter om jorden är alldeles platt och tråkig. I exemplet nedan får en av mina stackars palettblad agera exempel. Just palettblad är svåra att hålla fina över vintern, de kräver mycket ljus och näring för att må bra – vilket ju inte är några naturliga förutsättningar under vintern för oss här i Sverige.
~ Plantera alltid i en innerkruka + ytterkruka eller en kruka med hål i botten och fat under. Då minskar risken för övervattning, och om du råkar vattna för mycket kan du lyfta ur innerkrukan och låta vattnet rinna av så att jorden torka upp lite.
Palettblad som är i stort behov av omplantering. Innan omplanteringen har jag klippt ner plantan (och tagit sticklingar) för att lättare kunna hantera den.
1. Välj ut en ny kruka som är snäppet större än den gamla krukan.
2. Lyft upp plantan ur den gamla krukan. Lossa rotsystemet lite genom att klämma på rotklumpen. Gör gärna detta i ett vattenbad för att undvika att skada och bryta av rötter.
3. Ös i planteringsjord i botten på den nya krukan.
4. Lägg i plantan och fyll i jord runtom rotklumpen. Tryck till jorden lite lätt så att den packar sig och krukväxten står stadigt.
5. Klart!
Rötter som sticker ut utanför krukan är ett tydligt tecken att krukväxten behöver planteras om.
Ett tätt rotsystem kan behöva lossas lite. Kläm försiktigt på rotklumpen i ett vattenbad för att mjuka upp den.
Omplantering klar! Snart kommer det här palettbladet börja skjuta nya, fina skott – nu när den har fått ny näring och det blir ljusare och ljusare.
• Börja näringsvattna regelbundet. Jag ger en svag dos bokashivatten (lakvatten från bokashikomposten utspädd med vatten) varje vecka. Välj miljömärkta produkter om du köper krukväxtnäring, undvik helst konstgödsel.
• Duscha växterna. Ge växterna ett spabad i duschen! Ta ur växten ur ytterkrukan och duscha av hela växten. Låt växten stå kvar och rinna av så att jorden blir för blöt. Att duscha växterna tar bort smuts och damm som fastnar på bladen och kan förebygga och minska problem med ohyra.
• Plocka bort vissna blad och blommor. Det får växten att se trevligare ut, men förebygger också risk för skadedjursangrepp och sjukdomar.
• Ta sticklingar! Passa på att ta sticklingar när du klipper ner och planterar om dina krukväxter. Några krukväxter som är tacksamma att ta sticklingar av är palettblad, hoya, och pelargon.
• Palettblad
• Pelargon
• Hoya
• Ampellilja
• Monstera
• Murgröna
• Gullranka
• Hjärtan på tråd
Palettblad är tacksamma att stamma upp till små träd. Välj ut en rak stickling, låt den växa till önskad höjd och klipp sedan av toppen. Då kommer sticklingen förgrena sig och bli buskigare. Klipp plantan regelbundet så bildas en tät krona.
Ta hand om krukväxterna inför våren så ska du se att de inom kort kommer skjuta nya skott och friska blad. Ny näring och ljuset som kommer tillbaka kommer ge krukväxterna livsgnistan tillbaka.
Lycka till med dina krukväxter!
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
| Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| __utma | 2 years | This cookie is set by Google Analytics and is used to distinguish users and sessions. The cookie is created when the JavaScript library executes and there are no existing __utma cookies. The cookie is updated every time data is sent to Google Analytics. |
| __utmb | 30 minutes | Google Analytics sets this cookie, to determine new sessions/visits. __utmb cookie is created when the JavaScript library executes and there are no existing __utma cookies. It is updated every time data is sent to Google Analytics. |
| __utmc | session | The cookie is set by Google Analytics and is deleted when the user closes the browser. It is used to enable interoperability with urchin.js, which is an older version of Google Analytics and is used in conjunction with the __utmb cookie to determine new sessions/visits. |
| __utmt | 10 minutes | Google Analytics sets this cookie to inhibit request rate. |
| __utmz | 6 months | Google Analytics sets this cookie to store the traffic source or campaign by which the visitor reached the site. |
| Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| _ga | 2 years | The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors. |
| _ga_HYS9C0D3J7 | 2 years | This cookie is installed by Google Analytics. |