När vi hade vilat på hotell i Kiruna i ett par dagar efter vårt besök i Abisko var vi sugna på fler naturupplevelser och styrde campervanen mot Stora Sjöfallets nationalpark. När vi närmade oss nationalparken blev naturen mer och mer otrolig. Det var nästan som att rulla in i en annan värld, med bergen som tornade upp sig på andra sidan sjön. Efter en 10 mils avstickare på dålig väg från inlandsvägen blev vi lite uppgivna när vi kom fram och möttes av informationen att hundar inte är välkomna på vandringslederna, för att inte riskera att störa renarna. 

Efter en natt på en rastplats intill Torneträsk, tillsammans med andra husbilar från både Norge, Finland, Tyskland och Nederländerna, och lite trötta i benen efter gårdagens vandring parkerade vi vår campervan och traskade mot linbanan som går upp till fjället. Jag är inte speciellt förtjust i höjder, så det var inte ett självklart val att ta linbanan upp. Men vi var väldigt nöjda med det beslutet när på vägen ned vi mötte alla som var på väg upp på fjället, det såg inte ut att vara den lättaste vandringen om vi säger så. Hur som helst satte vi oss till rätta i liften, jag med ett krampaktig tag om ryggsäcken och skyddsbygeln och H med Evi i knät, och åkte de 10 minutrarna upp på fjället.