Vårt stora körsbärsträd för en vecka sen. Fullt av surrande humlor och bin i skymningen. Nästan öronbedövande.
Gårdagens kraftiga regn fick blombladen att falla ner som snö.
Nu håller jag tummarna att humlorna hann göra sitt jobb så vi och fåglarna får mycket bär i sommar.
Jag är så nöjd över vitlöken jag satte i höstas. Till och med lite stolt faktiskt. Aldrig har min vitlök varit så här stor och kraftig redan i maj.
Jag tänker att det är tack vare bra jord som gödslades ordentligt med hästgödsel förra våren, fylldes på med gräsklipp hela förra sommaren och ett lager löv i höstas i samband med planteringen. Plus bra, eget utsäde av sorten ’Cledor’.
Bra jord alltså, det gör stor skillnad!
Läs mer: Så odlar du vitlök
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Bin, humlor, blomflugor och många andra insekter pollinerar våra växter. Andra småkryp hjälper oss att bekämpa ohyra som bladlöss. Ett sätt att locka insekter till trädgården är att skapa platser där insekterna kan bo. Här visar jag hur du enkelt gör ett insektshotell.
Det finns många anledningar att locka småkryp till din trädgård. Förutom att det är mysigt och harmoniskt med humlor som surrar runt i trädgården har de en livsviktig roll i att vi har mat att äta. Utan pollinering, ingen frukt och inga grönsaker. Olika arter av insekter försvinner runtom i världen, likaså här i Sverige – så ta hand om de insekter som finns i din trädgård.
Ett sätt att öka antalet insekter i trädgården är att skapa platser där de kan bo. Insekter bor ofta i hålrum i träd, vilket det är brist på i villaområden. Gör ett (eller varför inte flera?) insektshotell där bin och andra insekter kan få bo.
Hotellet är insekternas barnkammare. Under sommaren lägger bina ägg och pollen i hålen. Nästa års bin övervintrar i insektshotellet, antingen som vuxna eller som larver och puppor för att kläckas inför nästa sommar.
• Hålen bör vara mellan 2 och 9 mm i diameter
• Hålen behöver vara minst 6 cm djupa, gärna mer
• Det är viktigt att hålen inte går rakt igenom, det ska finnas en vägg i bakänden
• Använd en skarp borr som ger jämna kanter, så att insekterna inte skadar vingarna när de ska krypa ut ur hålen
• Borra rakt in eller snett uppåt
1. Ta en regel som är minst 6 cm tjock. Virket ska vara obehandlat. Jag har använt restbitar från min pappas sågverk.
2. Såga till regeln så att den får den form och storlek du önskar.
Mitt insektshotell är i formen av att hus med sadeltak och är ca 50 cm högt och 12 cm brett. Men det behöver inte vara så stort. 20 cm högt och 10 cm brett fungerar också bra.
3. Borra hål i olika storlekar i insektshotellet, 2-9 mm i diameter och minst 8 cm djupa är lagom.
4. Slipa bort flisor och ojämnheter med slippapper
5. Redo att sättas upp!
Om du vill kunna sticka ner insektshotellet var som helst i trädgården kan du skruva fast det på en trälist. Annars kan du hänga upp det på husväggen.
Lästips: Bjud in djur i trädgården
Sätt upp ditt insektshotell på en varm, solig och vindskyddad plats. Det bör finnas vatten och mat åt insekterna i närheten.
Lägg stenar i botten på ett fågelbad eller en skål med låga kanter och fyll på med vatten. Stenarna gör så att insekterna kan ta sig upp ur vattnet om de ramlar i.
Insekterna behöver pollen och nektar för att överleva. Nektar ger energi och pollen innehåller proteiner. Plantera en blombuffé för att locka småkrypsbesökarna till ditt insektshotell!
Här hittar du en lista med perenner som våra pollinerande insekter tycker om och här finns en lista med sommarblommor som uppskattar av fjärilar och bin.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Vit skogsaster är en av få perenner som funkar bra i ett torrt och skuggigt läge, men den trivs även i sol och fuktigare jord. Utöver det så är det en av få lite högre perenner som har en vit blomning i skugga.
Vit skogsaster är en perenn som jag ofta föreslår i mina projekt, just för att den är så tålig och användbar. Dessutom blommar den från augusti till långt in på hösten och ger då ett maffigt intryck med sina skyar av små vita blommor.
Och så är det en bra växt för humlor och bin.
Det finns många anledningar att välja vit skogsaster, alltså!
Här är en till:
Vit skogsaster får ofta vara ifred för harar och rådjur!
Vit skogsaster kan planteras i både soliga, halvskuggiga och skuggiga lägen och trivs i de flesta jordar, både torra och fuktiga. Det är en av få växter som blommar rikligt i full skugga. Den blir cirka 50 cm hög och blommar från augusti till frosten kommer. Kan odlas och övervintrar pålitligt i hela landet (härdighet A).
Vit skogsaster utsågs till årets perenn 2015, vilket är en stämpel på att det är en odlingsvärd perenn. Det vetenskapliga namnet är Eurybia divaricata, men var tidigare Aster divaricatus. Divaricata betyder att den breder ut sig.
Här hemma har jag vit skogsaster under en björk, vilket fungerar bra! Dock är det viktigt med regelbunden vattning de första säsongerna när plantorna etablerar sig.
Vit skogsaster passar fint i entrérabatten, som vävare mellan buskar och andra perenner i större planteringar och självklart i en trädgårdslund, även kallad woodland. De vita blommorna lyser upp fint i lite mörkare hörn, därför tycker jag den är tacksam att använda under träd och i trädgårdens skuggiga skrymslen.
I skuggiga lägen är vit skogsaster fin att kombinera med stora blad, som den silverskimrande kaukasisk förgätmigej ’Jack Frost’ eller vitbrokig funkia ’Francee’.
Lästips: Perenner för torr skugga
Den vita skogsaster var en favorit hos Gertrude Jekyll som är en ikon inom trädgårdsdesign och växtkomposition. Hon kombinerade den ofta med vårblommande bergenia, för bladkontrast och lång blomningstid.
Vit skogsaster kan i princip planteras var som helst. Jag skulle dock undvika riktigt torr jord i full sol.
Under de 1-2 första säsongerna efter plantering är det viktigt att komma ihåg att vattna regelbundet för att ge plantorna en god förutsättning att etablera sig. När de har rotat sig ordentligt och kommit i gång att växa klarar de sig utan regelbunden vattning.
Beskärs ner till marknivå på våren. Låt klippet ligga kvar i rabatten, det gör jorden mer mullrik och är mat åt mikroliv, maskar och insekter.
Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt.
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Det finns flera olika sätt att göra egen växtnäring. I mina odlingar tillför jag näring på flera olika sätt: genom täckodling, bokashikompost, hönsgödsel från mina föräldrars hönsgård och ibland hämtar jag hästgödsel från en gård i närheten.
Och så vattnar jag med olika sorters näringsvatten.
Att näringsvattna är ett enkelt och snabbt sätt att tillföra näring till jord och växter. Dessutom är det hur lätt som helst att göra själv!
Några olika näringsvatten du kan göra själv är nässelvatten, vallörtsvatten, guldvatten/kissvatten och bokashivatten.
Späda nässlor passar utmärkt att använda när du gör egen växtnäring.
Ett enkelt och billigt sätt är att göra nässelvatten. Plocka brännässlor i en hink med tätslutande lock. Häll över vatten så att det täcker nässlorna och låt stå några dagar. När nässlorna bryts ner sprids näringsämnena som vi vill åt till vattnet, som vi sedan kan vattna ut på våra växter.
Det luktar riktigt illa när nässlorna bryts ner, rör i blandningen nu och då för att minska lukten. En del odlare säger att stanken minskar när de blandar i bokashiströ i nässelvattnet, men det har jag inte testat själv. Ärligt talat har jag blivit van vid lukten och tycker inte det är så illa, det är ju trots allt bara en kort stund man behöver hållas med nässelvattnet. Däremot använder jag alltid handskar när jag hanterar nässelvatten, lukten kan vara svår att få bort från huden.
Efter 3-4 dagar kan du börja använda nässelvattnet. Blanda en del nässelvatten med tio delar vatten. Det är optimalt att näringsvattna efter regn när jorden är fuktig, då rinner näringsvattnet lätt ner i jorden.
Efter 3-4 dagar är nässelvattnet färdigt att använda som växtnäring.
Guldvatten eller kissvatten, olika ord för samma sak. Det är helt enkelt kiss utspätt med vatten, ungefär en del kiss till tio delar vatten. Undvik att använda kiss med läkemedelsrester.
Färskt kiss luktar inte om det blandas direkt med vatten, dock kan blandningen börja lukta om den får stå så ta för vana att alltid vattna ut kissvattnet direkt.
Hos Riksförbundet Svensk Trädgård kan du läsa mer om du vill lära dig mer.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
En av grundstenarna till en hållbar trädgård är jorden. Utan god jord, inga växter. God jord krävs för att de växter vi planterar ska må bra och växa, och kanske viktigast av allt – för att vi ska ha tillgång till mat.
I det här inlägget kan du läsa om vikten av god jord, hur du kan undersöka jorden i din trädgård och vad du kan göra för att förbättra jorden.
Jorden är superviktig för hur växterna trivs och frodas. Är inte jorden bra, kommer inte heller växterna att må bra. Jorden tar upp, lagrar och avger näringsämnen, kol och vatten till växterna. Det gäller för träd, buskar, matgrödor och alla andra växter. Utan god jord kan (i princip) ingenting växa.
Jord är en viktig del i jordens ekosystem.
Visste du att mängden god jord minskar runtom i världen? Detta är till följd av bebyggelse, föroreningar, att marken kompakteras, erosion, utarmning av jordens organiska innehåll, översvämningar, ras och jordskred.
Det är bra att bekanta sig med jorden i sin trädgård för att kunna välja rätt växt till rätt plats, samt för att kunna förbättra jorden om den inte verkar må bra.
Det finns några olika sätt att ta reda på hur jorden i våra trädgårdar mår. Det går att skicka in jord för analys, men man kommer också långt genom att gå ut i trädgården och på egen hand undersöka jorden.
Ett sätt är att helt enkelt gå ut och gräva gropar i jorden, på några olika platser i trädgården. Gräv gropar som är minst 40 cm breda och 60-80 cm djupa och har raka kanter så att det går att se jordens skiktningar och struktur.
Om det är svårt att få ner spaden kan det vara ett tecken på att jorden är kompakterad, eller att det finns mycket sten i jorden.
När du har grävt groparna är det dags att undersöka jorden. Både jordprofilen som syns i groparnas kanter och jorden som du har grävt upp ger ledtrådar om hur jorden mår, jordmånen och dess egenskaper.
Jorden ska lukta friskt av jord. Om det är en otäck lukt så är något fel, det kan vara att jorden är drabbad av syrebrist på grund av att den är vattensjuk, då tar fel sorts bakterier över och skapar en otäck lukt.
Jordens färg avslöjar en del, bland annat kan det ge en fingervisning vilken jordart det är och hur jorden mår. Sandjord är oftast ljusare än lerjord. Blåaktig jord är ett tecken på dålig dränering. Torr jord är ljusare än fuktig jord. En mörk jord är ett tecken på hög mullhalt.
I gropens vägg syns jordprofilen i genomskärning. I det översta jordlagret som kallas förnan bryts döda växtdelar ner. Här kan du se rester av växterdelar. Under detta lager återfinns det som kallas matjorden. Detta lager kan vara allt mellan ett par cm till en halvmeter djupt, ju djupare desto bättre. Om matjorden är mörk på gränsen till svart är den rik på mull (även kallat humus).
Finns det skiktningar i jordprofilen? Skarpa skikt i jorden kan påverka växter negativt, eftersom rötterna har svårt att ta sig mellan olika jordskikt, speciellt om skikten är kompakta.
Om jorden känns porös och delar sig lätt är det troligtvis sandig jord. Om den däremot håller ihop och lätt klumpar sig är det troligtvis en lerjord, detta kallas aggregat. Med aggregat bildas en struktur i jorden som gör transport av luft, koldioxid, näring och vatten underlättas.
Maskar och andra djur i jorden är ett tecken på god jord. Ju fler desto bättre. Maskarna hjälper bland annat till att skapa gångar och hålrum i jorden som underlättar växternas rotutveckling och transport av vatten. Om du inte hittar några maskar i jordern är det ett tecken på kompakt jord eller att det finns för lite organiskt material.
Ta upp en jordklump från 20-30 cm djup i groparna du har grävt. Fukta den och bearbeta tills den slutar klibba. Rulla sedan snabbt ut jordklumpen till en rulle, mot en plan yta eller mellan handflatorna. Rulla jorden tills rullen inte kan bli tunnare eller går av.
Kan du inte rulla jorden alls är jorden sandig med en mycket låg lerhalt. Ju smalare du kan rulla jorden, desto mer lera innehåller den. Om rullen blir 1 mm eller smalare är lerhalten mycket hög, upp till så mycket som 50 % eller mer. Jord med så mycket lera är svår att odla i och vi kan behöva hjälpa till att förbättra jorden genom att öka mullhalten, mer om det längre ner.
Med hjälp av skaktestet kan du ta reda på vilken jordart du har i trädgården.
Ta en liten spade jord från 20-30 cm djup i groparna du har grävt. Lägg jorden i glasburkar, burkarna ska ha samma diameter. Fyll burkarna med vatten och skaka om ordentligt tills jorden helt har brutits ner till smådelar. Det ska inte finnas några aggregat eller klumpar kvar. Låt burkarna stå i minst två timmar.
När det har gått två timmar kommer du se att jordpartiklarna har delat sig i olika lager. Analysera innehållet i burken med hjälp av följande information:
• Lerjord: Vattnet är grumligt och det är ett mycket tunt lager jord på botten
• Siltjord: Vattnet är grumligt, men partiklarna har börjat sjunka till botten
• Sandjord: Vattnet är klart och de flesta jordpartiklarna har sjunkit till botten
• Hög mullhalt: Testet visar antingen på lerjord, siltjord eller sandjord, men i jord med hög mullhalt flyter det runt små bitar på vattenytan. Ett tecken på god jord!
Två glasburkar med olika sorters jord i. Den ena innehåller jord från ett hål i marken, den andra innehåller jord från mina upphöjda odlingslådor.
Fyll upp burkarna med vatten och skaka om så att jordpartiklarna löser upp sig.
Efter två timmar ser burkarna ut så här. Innehållet har skiktat sig. Vattnet är grumligt med ett tunt lager jord i botten på i båda burkarna, vilket är ett tecken på att jorden är lerig. I den högra burken som innehåller jord från odlingslådorna flyter finns en del bös på ytan, vilket tyder på hög mullhalt – toppen för jord man odlar i!
För att testa om jordens dränering fungerar som den ska är det dags att gräva gropar igen. Den här gången gräver du ett par olika gropar på olika platser i trädgården som är cirka 50 cm breda och 30 cm djupa. Fyll groparna med vatten ända upp till marknivån och ta sedan tid hur lång tid det tar tills vattnet har sjunkit undan.
• Om det tar 10-15 minuter fungerar jordens dränering bra. Det är troligtvis sandig jord.
• Om det tar 30 minuter är det en optimal balans mellan jordens dränerade förmåga samt jordens förmåga att hålla vatten.
• Om det tar 60 minuter eller mer är det ett tecken på att dräneringsförmågan är dålig, vilket kan bero på att det är en styv lerjord eller att jorden är kompakterad. Om den är kompakterad krävs att jorden luckras upp ordentligt.
Detta test ska göras på en dag när det inte regnar.
Här är gropen precis fylld med vatten.
Efter en timme är det fortfarande mycket vatten kvar i gropen, vilket i det här fallet beror på att det är mycket lera i jorden.
Det korta svaret är:
Mata jorden med organiskt material och stör den så lite som möjligt.
Det lite längre svaret är:
Imitera naturens ekosystem. På hösten faller löven och lägger sig som ett täcke över jorden, maskarna drar ner löven, ger jorden näring och gör gångar som luckrar upp och syresätter jorden.
Du kan härma efter ekosystemet i trädgården genom att inte städa så noga i rabatter och köksträdgård, samt mata jorden med kompost, löv, gräsklipp och annat organiskt material. Du kan mata jorden antingen genom att täckodla, det vill säga lägga ett cirka 5-10 cm tjockt lager organiskt material ovanpå jorden, eller genom att gräva ner materialet i jorden.
Det bästa är om du lägger materialet ovanpå jorden, då bevarar du jordstrukturen som maskar och annat mikroliv i jorden har byggt upp. Genom att störa jorden så lite som möjligt, genom att inte gräva onödigt mycket, bevaras bland annat maskgångar som underlättar transport av vatten och gör det lättare för rötterna att utvecklas.
Både lerjord och sandjord mår bra av att organiska material tillsätts i jorden, eftersom det ökar jordens mullhalt. I en sandig jord hjälper mullen att hålla fukt och näring och i en lerig jord gör mullen att jorden blir lättare och att syre lättare kommer ner i jorden.
Om det är en styv lerjord eller kompakterad jord behöver den luckras på något sätt innan växterna planteras. Detta kan till exempel göras genom att gå igenom jorden med en grep eller bredgrep. Med hjälp av täckodling och tillförsel av mull kommer jorden att luckras med hjälp av maskar och annat djurliv i jorden, men om jorden är väldigt styv eller kompakterad behöver den åtgärdas innan.
Slutligen vill jag tipsa om dokumentären Kiss the ground som finns att se på Netflix, som handlar just om markens funktioner, utmaningar och vad vi kan göra för att rädda den. Se den! Filmen handlar bland annat om hur vi genom att ta hand om jorden kan rädda hotade ekosystem, säkerställa tillgång till mat och hjälpa till att bromsa klimatförändringarna. Se den!
Lästips: Växters härdighet
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Hur var april?
April var både upp och ner. Månaden började med mysigt påskfirande med släkten i Uddevalla, med god mat, sol och en lördagspromenad på strandpromenaden. Påskhelgen följdes av en veckas influensa, med mycket sömn, feberfrossa och hundmys. Under andra halvan av april har det varit fokus på kundbesök, designprojekt, inmätningar och trädgårdsrådgivningar. Och så har jag så klart hunnit med härliga stunder ute i min egen trädgård också!
Månadens sista arbetsdag avslutades med en begravning, en trädgårdsrådgivning och en punktering på väg hem. Att byta däck vid klockan 19 på kvällen är inte direkt hur jag helst spenderar en fredagskväll, men som tur var fick jag assistans av mina kära man så det gick ganska snabbt och smärtfritt ändå.
Känsla kring månaden?
Stundtals har det känts som att våren aldrig ska komma, med bakslag efter bakslag med snöoväder. Men så har det varit soliga dagar och ljusa kvällar däremellan som ändå gett vårkänsla fastän vårvärmen och vårblommorna har lyst med sin frånvaro.
Månadens favoritväxt:
Storblommig häggsmispel ’Robin Hill’, Amelanchier x grandiflora ’Robin Hill’. Ett tåligt mindre träd/stor buske som har en fantastisk rosavit blomning tidigt på våren och sedan en intensivt röd höstfärg.
Och så måste min favoritpelargon vara med som månadens favoritväxt också. En doftpelargon med doft av mint och supermjuka blad! Pelargonium tomentosum är det vetenskapliga namnet.
Månadens böcker?
Au revoir Agneta av Emma Hamberg
Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan
En bra dag?
Helgen efter vi började bli friska gjorde vi en utflykt till Sörön för att titta på vitsippor, och där var det verkligen överdådig blomning med vitsippor så långt ögat kunde nå. Ett bra sätt att spendera en lördag!
En dålig dag?
Alla dagar jag låg hemma sjuk i soffan.
Månadens växt?
Oj, så svårt att välja! Kanske stjärnmagnolian i stadsparken som luktade helt underbart? Eller tulpanerna i tunnelväxthuset? Eller kanske gullvivorna som har börjat blomma lite försiktigt?
Fast nej, nu vet jag, det måste väl vara skyarna av rosa, fluffiga körsbärsblom? Ja, så får det bli. Körsbärsblommen är månadens växt.
Månadens odling
Försådder inomhus, plantor som börjar bli stora… Kruktomater som blommar… Aubergine, tomater, mer? Dahlior på förgroning. Sått snabbväxande grönsaker som rädisor, spenat och sallat både utomhus och i växthuset. Skolat om vintersådder, det blir SÅ fina och rejäla plantor av bland annat olika sorters kål, solrosor, blåklint och andra sommarblommor. Satt potatis, tidigare i år än vanligt! Rensat ogräs och förberett odlingsplatser.
April var rätt så kall i år, förutom värmeböljeveckan, så än så länge har det varit dåligt med skörd av egna grönsaker här hemma. Några strån gräslök och något enstaka blad av övervintrad machesallat har jag skördat. Annars har månadens stora skörd varit tulpaner! Jag är så glad för tulpanlökarna jag fick ett infall att sätta i tunnelväxthuset i höstas. Från mitten av april har de blommat, i olika färger som en hel karamellpåse.
En önskan inför kommande månad?
Mycket tid i trädgården och en bra balans mellan solsken och regn. Jag bävar lite redan nu för att det ska bli en torr månad och en ännu torrare sommar, så jag håller alla tummar och tår för att det ska komma lagom mycket regn.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
En dag i förra veckan passade jag på att ta en promenad i stadparken mellan regnskurarna. Mitt mål var magnoliablom, och visst hade de börjat blomma! Blommornas kronblad var lite nedtyngda av regndropparna, men lika fina ändå.
Den här veckan är nog blomning ännu mer magnifik.
Visst du att det finns minst 41 magnolior i Örebros stadspark? På kommunens hemsida finns en karta med alla träd och buskar utplacerade.
Stjärnmagnolia, Magnolia stellata, har en underbar söt doft.
I Tegelrummet blommade vårlökarna för fullt. Botaniska tulpaner och kungsängslilja. På våren uppskattar jag verkligen alla blommor, eller ja, jag uppskattar ju alla blommor året runt. Men det är något speciellt med de vårblommor som är så små att man måste böja sig ner för att se dem ordentligt.
De japanska körsbärsträden har börjat blomma. De rosa blommorna som fyller ut hela trädet är nästan overkliga.
En favoritdel av stadsparken: den japanskinspirerade delen med en träbro, stilla vatten, städsegröna växter och stora stenar.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
För några veckor sen var jag i Stockholm på en utbildning i trädgårdsbelysning. Det var en heldag med teori om varför vi ska använda belysning i trädgården, hur vi belyser på bästa sätt, genomgång av produkter och en praktisk workshop hur belysningen sätts upp i trädgården. En kul och lärorik dag! Nu vill jag ut och planera belysning i trädgårdar.
Något som är viktigt att tänka på när det kommer till trädgårdsbelysning är ljusföroreningar, det vill säga ljus som stör nattlevande djur och insekter. Mer om det längre ner!
Utbildningen hölls i de vackra miljöerna på Högberga gård. På bilden ovan vackra trappor i röd kalksten och formklippt buxbom, som gör sig fint tillsammans med de gamla tegelbyggnaderna!
Det hade snöat rejält den dagen vi var där, vilket gav ytterligare en dimension till belysningen.
Belysning i trädgården har flera funktioner, både estetiska och praktiska.
Det framhäver vackra element i trädgården, som till exempel vackra trädstammar och städsegröna växter. På så sätt förstärker det en välplanerad trädgård. Pricken över i:et helt enkelt.
Belysningen har också en praktisk funktion. Ljuset leder oss i trädgården och ger en känsla av trygghet.
Även om vi just nu går mot ljusare tider med längre och längre kvällar är ju den hårda sanningen att det är mörkt en stor del av året. Med hjälp av belysning kan vi njuta av våra trädgårdar under en större del av året.
Trädgårdsbelysning gör stor skillnad under mörka vinterkvällar. Här är en stor, gammal rododendron upplyst underifrån.
Utan belysning…
… och med belysning. Visst är det stor skillnad?
Det finns som sagt många fördelar med trädgårdsbelysning, men det finns även en stor nackdel. Ljusföroreningar, det vill säga ett överflöd av konstgjort ljus, har visat sig vara ett stort hot mot nattaktiva djur som fladdermöss, fåglar och många insekter. Det leder till att djuren lockas till farliga miljöer, har svårt att hitta mat och att de inte förökar sig som de ska. Här kan du läsa mer om hur ljusföroreningar påverkar djurlivet.
Lösningen på problemet med ljusföroreningar är att se till att lamporna bara lyser när vi är vakna och släcks när vi går och lägger oss. Det kan göras både genom att vi manuellt stänger av belysningen (via en app som styr systemet) eller genom att systemet ställs in på att tändas i skymningen och lysa X antal timmar. Eller med en gammal hederlig timer förstås.
Vi kan även använda belysning mer under vintern än under sommaren, eftersom djuren störs i mindre omfattning då. Dessutom är det ju under den mörka delen av året som vi har allra störst glädje av belysningen.
Samma tall som syns på bilderna ovan. Tallar är tacksamma att belysa, med sin skrovliga bark och gröna barr.
Effektfull belysning av städsegröna växter och tegelvägg.
Om du vill ha hjälp att skapa en belysningsplan och installera belysning i din trädgård är du varmt välkommen att höra av dig via kontaktformuläret här eller genom att skicka ett mail till sarah@bergerkullberg.se.
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Bergenia är en riktig trotjänare som kan planteras på de flesta växtplatser, även torr skugga. Det är tålig perenn för alla lägen. Den kan odlas i alla vanliga trädgårdsjordar i både sol, halvskugga och skugga.
Bergenian blommar i maj-juni med rosaröda blommor. Det jag gillar mest med bergenia är de stora, vintergröna bladen som lyser upp lite när det annars är mörkt och grått i trädgården. Bladen fyller ut fint i rabatter och passar bra som kantväxt och marktäckare.
Bergenia är en tålig och tacksam perenn som kan odlas på de flesta platser. Med sina gröna, blanka, runda och något hjärtformade blad passar de både i den klassiska torparträdgården, funkisträdgården och mer moderna, naturalistiska trädgårdar. Den har sin plats i de flesta trädgårdar.
Jag upplever att bergenia har ett oförtjänt dåligt rykte, antagligen för att den likt till exempel ölandstok överanvändes i trädgårdar och offentliga miljöer i 60- och 70-talens miljonprogram. Men nu ändrar vi på det tycker jag!
Här är mina bästa argument för varför bergenia förtjänar ett uppsving:
– Bergenia blommar tidigt på säsongen, redan i maj-juni, med sina rosaröda blommor.
– Nu för tiden finns mängder av olika namnsorter, med stora och små blad och varierande blomfärger.
– En av de största fördelarna med bergenia enligt mig är att bladen är vintergröna, det vill säga att de håller sig gröna under hela vintern. Det finns även sorter där bladen skiftar i rött under vintern, till exempel ’Vinterglöd’ och ’Rotblum’. Läckert i en grå och vintertrist trädgård, eller hur?
– De stora bladen gör bergenia till en värdig ersättare för funkia i torra och soliga lägen, där funkian inte frodas.
– Bergenian är riktigt torktålig och klarar till och med att växa i tunna lager jord bland klipphällarnas skrevor.
• Kulturarvsorten ’Möja’ har ljust rosa blommor och har fått sitt namn från ön där dem hittades i Stockholms skärgård. Härdighet A: Övervintrar pålitligt.
• ’Bressingham White’ har vita hängande blomvippor. Härdighet B: Övervintrar vanligtvis.
• ’Rotblum’ är en pålitlig och långlivad gammal sort av bergenia. Som namnet antyder är blomningen rosaröd. Härdighet A: Övervintrar pålitligt.
• ’Baby Doll’ är en kompakt bergenia med små hjärtformade blad och ljusrosa blomning. Härdighet B: Övervintrar vanligtvis.
Lästips: Växters härdighet
Som jag tidigare skrivit är bergenia en riktigt tålig och härdig perenn som inte behöver speciellt mycket kärlek för att frodas och må bra när den är etablerad.
De två första somrarna efter plantering är det bra att vattna regelbundet, speciellt om det är en torr sommar, och ge näring i form av kompost eller kogödsel på våren.
Bergenia kan planteras både i sol, halvskugga och skugga. En solig växtplats ger rikligare blomning. Bergenia växer bra både i torr jord och vanlig trädgårdsjord.
Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. Jag skriver dessa artiklar dels för att dela med mig av min kunskap om växtmaterial och dels för att få ner min kunskap i text. Kunskap att återkomma till helt enkelt!
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
Torr skugga är en av de allra mest utmanande växtplatserna. Det finns inte många växter som tycker om att växa där, men det finns några som klarar av det svåra läget. Längre ner i inlägget hittar du en lista med perenner för torr skugga.
Som alltid när vi ska välja växter måste vi utgå från platsens förutsättningar. En fukt- och solälskande ros kommer vara oerhört svårodlad i torr skugga, likaså lavendel, röd solhatt och kärleksört.
Bergenia är en riktig trotjänare som kan planteras på de flesta växtplatser, även torr skugga.
Vårlökar, som narciss här på bilden, fungerar utmärkt att plantera i torr skugga.
De flesta av oss har någon yta i trädgården där det är skuggigt och torrt, en plats där inte ens gräsmattan vill växa. Kanske intill en norrvägg eller under en stor, törstig björk. Visste du att en stor björk kan dricka upp till 500 liter vatten per dygn? Inte konstigt att det blir torrt därunder.
Torr skugga finns ofta under stora träd och häckar som skuggar marken under samt tar upp vatten och näring, samt nära hus där det är dränerat och takutsprånget skapar torka. Alldeles intill husväggen kanske vi ändå inte vill plantera växter, för att undvika risken att skada grunden och fasaden – men om du vill klä in huset i växtlighet går det att komma runt den torra jorden genom att plantera klätterväxter, som till exempel klematis, en bit ut från väggen och böja in den mot en spaljé på husväggen.
Vit skogsaster är en sensommarblommande perenn som går utmärkt att plantera i torr skugga.
Under träd och häckar kan det däremot vara trevligt att ha växter och då kan du välja att plantera någon av perennerna i listan här nedanför. Vid plantering av perenner under stora träd är det bra att veta om att trädets rötter tar upp vatten och näring längst ut i rotspetsarna, vilket är ungefär i linje med trädkronans ytterkant.
Värt att tänka på är att mängden solljus och vatten skiljer sig under året, under tidig vår är platsen både ljusare och jorden fuktigare. Detta innebär att vårblommande perenner som julrosor, vitsippor, blåsippor ofta trivs bra under trädens kronor. Tänk dig vitsippor som blommar i skogen under våren, innan trädens blad spricker ut. Likaså vårblommande lökar som narcisser, krokus och snödroppar trivs bra under träd. Vårlökarna trivs dessutom utmärkt med den torra jorden som är under sommaren.
• Röd sockblomma, Epimedium rubrum
• Hjärtbergenia, Bergenia cordifolia
• Vit skogsaster, Eurybia divaricata
• Myskmadra, Galium odoratum
• Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis
• Träjon, Dryopteris filix-mas
• Rosenplister, Lamium maculatum
• Ormöga, Omphalodes verna
• Flocknäva, Geranium macrorrhizum
Under de 1-2 första säsongerna efter plantering är det viktigt att komma ihåg att vattna regelbundet för att ge växterna en god förutsättning att etablera sig. När de har rotat sig ordentligt och kommit i gång att växa klarar de sig utan regelbunden vattning.
Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.
| Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| __utma | 2 years | This cookie is set by Google Analytics and is used to distinguish users and sessions. The cookie is created when the JavaScript library executes and there are no existing __utma cookies. The cookie is updated every time data is sent to Google Analytics. |
| __utmb | 30 minutes | Google Analytics sets this cookie, to determine new sessions/visits. __utmb cookie is created when the JavaScript library executes and there are no existing __utma cookies. It is updated every time data is sent to Google Analytics. |
| __utmc | session | The cookie is set by Google Analytics and is deleted when the user closes the browser. It is used to enable interoperability with urchin.js, which is an older version of Google Analytics and is used in conjunction with the __utmb cookie to determine new sessions/visits. |
| __utmt | 10 minutes | Google Analytics sets this cookie to inhibit request rate. |
| __utmz | 6 months | Google Analytics sets this cookie to store the traffic source or campaign by which the visitor reached the site. |
| Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| _ga | 2 years | The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors. |
| _ga_HYS9C0D3J7 | 2 years | This cookie is installed by Google Analytics. |