Vi är en bit in i oktober, idag är det Birgittadagen, men det verkar inte bli någon riktig brittsommar i år.  Jag ser många som har kallat det fina sensommarvädret i september för brittsommar, men visste du att brittsommar egentligen är när det är varmt och soligt väder just runt den 7 oktober när Birgitta och Britt har namnsdag? Varsågod för dagens lektion i ordkunskap från fru besserwizzer😅

Årets beskärningssäsong börjar gå mot sitt slut, jag har ett tiotal fruktträd kvar att ta mig an.  Kroppen är lite sliten av många timmar av att klättra på stege och att såga i lite märkliga vinklar för att få till bästa möjliga snitt. Jag är glad att jag har lyckats hålla i med träningen under beskärningssäsongen i år, annars hade jag nog haft fler krämpor än lite ömma axlar. Jag tycker jättemycket om beskärningsdelen av min verksamhet, men nu ser jag fram emot att gå över till ett lugnare vardagstempo med designjobb, studier och fokus på bloggen. 

Att få variera och följa årstidernas växlingar vinner i längden.

Vy över en köksträdgård med odlingsbäddar i oktobober

November 2024 är månaden som jag ska bli klar med mina studier till trädgårdsarkitekt. Oj, vad kurserna har dragit ut på tiden – men nu har jag bestämt mig. Vid årsskiftet ska diplomet hänga på väggen! 

Studierna ska alltså vara mitt huvudfokus under hösten. Jag vill ver-kli-gen bli färdig med kursen nu. Men det är förstås inte det enda jag ska göra i höst, bland annat ska 700 nya tulpanlökar (+ okänt antal lökar från förra året) sättas i köksträdgården och så ska jag göra en serie blogginlägg om vår trädgård (utgångsläge, planer, osv). Jag ser också fram emot att skapa lite mer struktur och förbereda köksträdgården för nästa odlingsår (som du kan se på bilden är den under full omkonstruktion med ogräs, kartonger och stödpinnar här och var ~ jag har inte ens fått upp dörren till tunnelväxthuset ordentligt🤷‍♀️😅).

Ps. jag har även tankar på att skapa en webbkurs i trädgårdsdesign. Om det låter intressant får du jättegärna lämna en kommentar eller skriva upp dig på mitt nyhetsbrev för att inte missa när det kommer mer information.

Sarah Birgitta Trädgårdsdesigner

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

I helgen blev äntligen höstens stora planteringsprojekt klart hemma i min trädgård. En stor rabatt med perenner och buskar som är den första etappen i mitt woodland. Den här rabatten är inte en del av den faktiska lunden, men den agerar som den viktiga övergången mellan ”den övre trädgården” och woodland-slänten.

I lördags fick jag hjälp av mamma att gräva bort det sista gräset och sen planterade vi  alla plantor tillsammans med farmor. Tacksamt att ha hjälp när många plantor ska ner!

De flesta växterna i den här rabatten har jag haft stående i krukor ett bra tag. En del har jag sått från frö eller tagit sticklingar av, de städsegröna kloten är rester från min uteplats på Nordiska trädgårdar i mars  – och så var det en del som jag har fyndat på tidigare års höstreor. Så förutom att jag har en helt ny plantering är jag SÅ nöjd med att ha färre krukor att övervintra i min lilla ”plantskola”.

Rabatten är till stor del i ett läge som har full sol, hela dagen. Men en del av den skuggas av ett stort, gammalt äppelträd åt öster och stora träd i det blivande woodlandet i väster. Jag har därför anpassat växtvalen efter rabattens olika delar, med bland annat skuggtålig funkia och rodgersia i de skuggiga delarna och solälskande bolltistel, lammöron och fjäderaster, med mera, i den soligaste delen. 

Ett urval av de växter som planterades:

– Klotformad tuja ’Tiny Tim’ och ’Danica’ – en bas av städsegrönt och buskar som håller formen året om.

– Klotkryptomeria ’Little Champion’. Det är gränsfall att den är härdig här (zon 2), men jag fick dem som en felbeställning när jag jagade växter till trädgårdsmässan i vintras så jag chansar och håller tummarna.

– Funkia ’Sum and Substance’, som ska vara extra snigeltålig – upp till bevis!

– Kastanjerodgersia 

– Fjäderaster ’Madiva’

– Glansmiskantus ’Malepartus’

– Blodtopp

– Silverrips

– Backsippa

– Kantnepeta

– Bolltistel

– Kärleksört

– Lammöron

Så här såg det ut innan jag började gräva:

Jag är så nöjd med resultatet, och längtar tills nästa år när växterna kommer växa till sig ordentligt. Det som är kvar att göra med rabatten nu i höst är att plantera mängder med narcisser (ljuva ’Thalia’) och ett gäng skägglök (vit allium). Och att bädda in växterna med ett rejält lager löv.

Några andra saker som hänt i vår trädgård på sistone:

Jag har skördat små och stora (flest stora faktiskt) zucchinis. Det syns inte så bra på bilden, men de stora är dubbelt så stora som min underarm🤷‍♀️

Köksträdgården har vuxit helt galet hela september. Jag älskar när det får vara lite vilt och galet, men önskar att jag hade haft lite mer tid att rensa ogräs och prioriterat att binda upp dahliorna innan de tippade i regnstormarna.

Vi har rensat ur och städat det gamla hönshuset/däckboden. Massor av gamla, trasiga krukor och diverse annat fick åka till återvinningsstationen, och det som sparades tvättades och sorterades upp ordentligt.

Och jag har byggt en riktigt rejäl arbetsbänk!

Det får vara allt för nu. Jag försöker bli bättre på att uppdatera här lite mer regelbundet igen ~ och det kommer bli mer nu när jag börjar bli klar med beskärningsjobben för i år. Min ambition är att skriva lite mer kunskapsinlägg, växtlistor och trädgårdstips. Har du några önskemål på inlägg du vill läsa? Lämna gärna en kommentar!

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Oj, vad tiden har gått. En veckas paus från bloggen råkade bli en nästan två månaders helt oplanerad paus. Jag blir så glad att nya läsare ändå hittar hit till mina äldre inlägg, via google. Det är så kul när ni lämnar uppskattande kommentarer eller ställer frågor! 

Det har varit en skön paus att helt koppla bort bloggen, men samtidigt är det svårt (och blir svårare för varje dag) att komma över tröskeln att göra ett nytt blogginlägg. Hur som helst, jag tänkte att vi ska kika lite på vad som har hänt sen den 21 juli och mitt senaste blogginlägg:

Det största som har hänt är nog att vi har blivit med bin! En kväll i juli hämtade jag och mamma hem ett bisamhälle, som har fått en plats i skogsbrynet nedanför vårt hus. Sen dess har vi både hunnit med att slunga honung för ett par veckor sen och börjat en biodlarkurs som vi ska gå under året. Biodling är en helt ny värld som är otroligt fascinerande. Det är ogreppbart hur de små bina kan kommunicera och samarbeta så bra i ett bisamhälle med upp till 80 000 bin. Nu har vi börjat invintra bikupan och sen är det bara att hålla alla tummar och tår att de kommer att överleva vintern, tydligen var förra vintern tuff och många biodlare förlorade samhällen.

Bikupan står så fint på gärdet nedanför huset och ska så småningom få sällskap (på behörigt avstånd) av en damm, ankor, grillplats och den härliga, skuggiga lunden jag har börjat anlägga. Allt det kommer redan nästa år om jag får bestämma, men allt har en tendens att ta längre tid än jag tänker att det ska göra🤷‍♀️

Nästa stora grej: Vi har bytt tak på halva huset! Den andra sidan är lite mer svåråtkomlig och så vill vi bygga en takkupa där, så det får vänta till nästa år. Jag vill göra om kupan på den här sidan också, men det får också vänta. 

Jag har planterat några växter och planerat för att anlägga både en trädgårdslund och en bärlund. Nu under de kommande veckorna ska jag passa på att plantera järnet. Jag har massvis med plantor stående från att jag har tagit sticklingar av buskar och klätterväxter och perenner som jag har sått från frö. Mitt mål för september är att få ner så många det bara går i jorden.

Jag håller på att plantera en stor rabatt med buskar och perenner som kommer bli den översta delen av min woodland-slänt. Nyfiken på woodland, eller trädgårdslund som det också kan kallas? Läs mer här. På en annan plats i trädgården ska det bli en frukt- och bärlund med valnöt, biggaråer, mullbär, blåbärstry och olika sorters vinbär. Om jag ska vara ärlig finns det redan många (för många?) vinbärsbuskar, men visst måste jag väl ha vita och gröna vinbär också?

Jag har skördat massa potatis, lök, kål, vitlök, sallat och squash. Potatisen har drabbats av potatisbladmögel och vi har klippt ner all blast. Jag har sått rädisor, vintersallat, spenat, mm. som vi redan har kunnat börja skörda. Vildsvinen har förstört min majsodling. Tomaterna har till slut börjat mogna, efter rekordsen plantering i början av juli. 

Äppelträden ger GALET mycket i år, speciellt vårat Åkeröträd som fortfarande är fullt med frukt trots att mängder har fallit och många nära och kära har varit här och plockat. Vi har mustat två omgångar äpplen, och jordkällen är nu fylld med äppelmust. Jag ska baka några äppelkakor att frysa in, torka äppelskivor och testa att göra äppelmarmelad. Och så har vi fyllt tre stora kompostbingar med fallfrukt utblandat med förra årets löv och spån. 

Jag har påbörjat projekt stenmur i köksträdgården. Rensat bort en massa ogräs och grävt fram mängder med små och stora stenar. Har jag nämnt att vi bort på en rullstensås?😅 Jag har också insett att jag behöver hjälp av pappa och traktorgrävaren för att komma vidare med muren. Det går inte att flytta stora stenar med bara muskler och viljekraft.

Vi har varit på minisemester till Dalsland med vår lilla campervan. Vandrade upp på Sörknatten. Såg akvedukten i Håverud. Gick runt vid Baldersnäs herrgård. Plockade kantareller och samlade massa inspiration till framtida dammprojekt. Och jag och Evi har besökt parker i Uppsala och Enköping. Kikat på fina växtkombinationer och sensommarprakt. Ett inlägg med några favoriter kommer senare😊

På jobbfronten har jag startat upp ett par nya designprojekt inför vintern, rivstartat beskärningssäsongen som är som mest intensiv för mig nu från augusti till oktober och så har jag haft ett antal trädgårdsrådgivningar. Jag har hämtat ett gäng växter som ska planteras hos kunder den kommande tiden och fått hem årets tulpanlökar. Pia har varit här och tagit foton som jag kan använda på hemsidan. 

Jag har lyssnat på Sommar i p1. I skrivande stund har jag bara det sista kvar. Hittills är mina topp 3 favoriter Cecilia Uddén, Sanna Sundqvist  och Nathalie ”Cleo” Missaoui.

Och sist men inte minst: Jag har njutit av att bo på landet. På platsen som jag drömt om att bo på ända sen jag var liten. 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Den senaste veckan har jag inte tagit en enda bild i trädgården, vilket ett kort ögonblick får mig att tvivla på att jag har gjort något i trädgården över huvud taget. Men visst har jag grejat en del i trädgården. Den här veckan har vi haft semester lite halvt, jobbat någon stund här och där men också tagit oss tid att njuta av sommarvädret som var i helgen. Heldagar i trädgården, cyklat till sjön för ett kvällsdopp och plockat mängder med bär. 

Några saker jag gjort som jag lyckats få med på bild:

Jag har varit höns- och växtvakt åt mina föräldrar, som också är våra närmaste grannar här på landet. Varje morgon har jag mötts av hungriga och nyfikna hönor och plockat ägg med vackra färger. Gått ner med melonskal och kastat in lite nyklippt gräs i hönsgården för att muta dem att tycka om mig. Någon gång i framtiden vill jag nog ha egna höns, men för nu är jag nöjd med att få hälsa på hos mamma och pappas lilla hönsflock.

Vi har klyvt ved och Evi tyckte att presenningen vi använder för att täcka klyven var en utmärkt hundsäng. Det är egentligen lite sent att klyva veden nu, men bättre sent än aldrig. Eller hur? Dessvärre hängde ett gäng ödlor i högen med kubbar, men det verkar som att de följer med till vedhögen och hänger där nu istället. 

Jag har kollat till mina odlingar på svärföräldrarnas mark. Rensat ogräs, täckt med gräsklipp och sått gröngödsling. Gröngödsling är växter som får växa upp och sen myllas ner i jorden eller används som täckodling. Det är bra för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten och tillföra näring till jorden. Tyvärr har jag inte använt alla mina bäddar maximalt i år, så istället odlar jag gröngödsling, både för att hålla undan ogräs och för jordförbättring. Min plan är att sätta vitlök till hösten och kanske pumpa, lök och majs nästa säsong.

Här kan du läsa mer om gröngödsling om du är intresserad.

Bonden har slagit vallen mellan åkern och ån, så nu passar vi på att ta promenader där. Utmärkt tycker Evi, här finns massa viltspår att följa och fågelbajs att rulla sig i.

Och så lyssnar jag på Sommar i p1. Som jag nämnde förra veckan har jag bestämt mig för att lyssna på alla sommarpratare i år. Ett par favoriter sen sist är Sanna Sundqvist och Andrev Walden.

På jobbfronten har jag kollat till en plantering från i våras. Kul att se att vipphortensiorna och brudspirean har tagit sig fint och växt på bra. Och så har jag sammanställt och ritat rent en skiss från en trädgårdsrådgivning veckan innan. Nu under sommaren är en utmärkt tid för rådgivningar, för att ha en genomtänkt plan när det är dags att plantera under sensommaren och hösten.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gullviva är väl ändå vårblommornas vårblomma? Med sina söta, gula blommor lyser Närkes landskapsblomma upp fint på våren. Jag är så glad för den här lilla vårdonnan som trivs och frodas i vår nya trädgård, här får de sprida sig bäst de vill.

Gullvivan, vars vetenskapliga namn är Primula veris, är som sagt vår landskapsblomma här i Närke. Den går att hitta i den vilda i södra halvan av landet, oftast i ängsmarker och ljusa lövskogar. Enligt Naturvårdsverket är gullvivan fridlyst i hela landet. Överallt är det förbjudet att gräva upp växten med rötterna och i Örebro, Skåne och Halland är det även förbjudet att ta frön.

Gullviva

Om du vill ha en torpträdgård så är gullvivan ett måste. Det är en klassisk torpväxt som finns i många äldre trädgårdar i södra Sverige. Gullviva är en klassisk rabattväxt, men jag tycker att den gör sig allra bäst när de får sprida sig fritt i trädgårdens lite vildare delar, som på en äng eller i en lund

Gullvivorna är ju magiskt fina under blomningen men därefter är det bara en grön bladrosett resten av säsongen. Så likt vårlökar tycker jag att gullvivan kan sättas tillsammans med andra perenner som tar över huvudrollen när den har blommat över.

Den klassiska gullvivan är milt smörgul, men det finns sorter som har blommor som går i mörkare orangeröda toner och ljust gula på gränsen till vitt.

Gullviva med vita kanter

Gullviva frösår sig hejvilt i vår trädgård och olika sorter korsas
~ som den här söta med ljusgul kant.

Gullviva är mycket enkel att så från frö och den sprider sig villigt där den trivs. Om du vill testa att så gullviva från frö kan du ta fröer från en överblommad blomma som har bildat frö, eller förstås köpa fröer om du inte har tillgång till att skörda egna. 

Gullviva trivs bäst i mullrik och väldränerad jord i soliga till halvskuggiga lägen.

Gullviva

Gullvivan kan bilda stora mattor om de får fröså sig fritt.

Odlingsråd för gullviva

– Trivs bäst i mullrik och väldränerad jord

– Växer fint i halvskuggiga lägen

– Föredrar lägen med sol under våren när den blommar

– Tips! Se till att jorden är fri från rotogräs innan planteringen, det är inte helt lätt att rensa ogräset mellan kantnepetans bladverk.

– Härdighet A: Övervintrar pålitligt i hela landet

 

Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. 
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. 

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Det är ett riktigt bärår i år. Alla bärbuskar är överrösta med bär, inte minst hallonsnåret längst ner mot rapsfälten. Hallonen har börjat mogna den här veckan, vi har redan plockat litervis och det finns mängder som inte har mognat ännu. Jag älskar inte att plocka bär, men med sällskap eller Sommar i p1 i öronen är det rätt meditativt. Och så är det ju mycket roligare när det finns ett överflöd.

På tal om Sommar i p1 så har jag bestämt mig för att lyssna på alla avsnitt i ordning i år. Än så länge tycker jag att de flesta har varit intressanta och underhållande. Några som sticker ut från mängden är Cecilia Uddén (ska du bara lyssna på ett sommarprat så är det det!), Vivi Wallin, Trolle Rhodin, Ellen Krauss och Joakim Paasikivi.

När jag var liten flyttade min farfar hela deras hallonbuskage ner till gärdet. Det var kanske 20 år sen. Som jag minns det tog han helt enkelt traktorn och skopade upp den från sin gamla plats och körde ner dem ner hit på vinst och förlust. Och oj vilken lyckträff det var. Här trivs hallonen hur bra som helst och sprider sig villigt. Det är nog en yta som är närmare 10×10 meter i dagsläget. Jag vet inte hur många hundratals liter farmor och farfar har plockat här genom åren. 

Att de trivs så bra bör betyda att det är en perfekt balans mellan väldränerat och fuktig jord ~ den ultimata jorden för hallon. Fuktigt och väldränerat låter motsägelsefullt, jag vet, men vad det innebär är helt enkelt att jorden släpper igenom vatten ~ vattnet blir inte stående ~ och att den samtidigt innehåller mycket mullämnen som lagrar vatten.

Hallonsnåret är placerat på den lägsta punkten av vår stora tomt, som till största delen utgörs av en rullstensås. Men här nere på gärdet närmast åkrarna som är en gammal sjöbotten är jorden lite mer bördig och näringsrik. I de övre delarna av trädgården är jorden lite torrare och oerhört stenig. Vi är minst sagt självförsörjande på sten och grus. Nu gäller det bara att jag kommer på något bra att göra med all småsten. Jag gillar att ta vara på de material som finns naturligt på platsen, både ur ett hållbarhetsperspektiv och för att det knyter an till platsens känsla ~ det som brukar kallas genius loci i designsammanhang.

Min plan är att jag ska dela med mig av våra planer och vårt arbete med trädgården i stor utsträckning, både här på bloggen och på Instagram. I år försöker jag att inte göra för mycket förändringar, utan lyssna på det råd jag brukar ge till nya trädgårdsägare: Spendera tid i trädgården under ett år innan du börjar göra några stora förändringar. Om jag känner mig själv rätt kommer det bli svårt att hålla mig i skinnet ~ så jag har gett mig själv fritt spelrum i köksträdgården och tillåtelse att göra mindre förändringar som inte påverkar helheten.

Sarah Birgitta Trädgårdsdesigner

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Hållbar trädgårdsdesign. Det är ett väldigt brett och omfattande begrepp, men jag har försökt koka ner det och beskriva vad jag menar när jag använder begreppet hållbar trädgård. För mig är kärnan att skapa trädgårdar som inte bara är vackra och funktionella utan också ekologiskt hållbara, det vill säga inte skadar klimatet och den närliggande naturen. I det här inlägget sammanfattar jag mina tankar och ger 6 tips för en hållbar trädgård.

Att skapa en hållbar trädgård handlar om långsiktighet – att lägga grunden för en design med växter och material som kommer vara kvar länge – och att göra val som gynnar både naturen, den biologiska mångfalden och vår egen hälsa. Det handlar också om att minimera skador på miljön, minska utsläpp och bevara de befintliga ekosystemen. 

Klippta gångar i blommande gräsmatta

En grundregel är Minska, Återbruka och Återanvända. Med det menas att:

• Minska konsumtion, vattenanvändning, skötsel, hårdgjorda ytor, fossila drivmedel, bekämpningsmedel, osv. Alltså att minska det som har en negativ effekt.

• Återbruka möbler, material, växter, osv.

• Återanvända = kompostera, jordförbättra, förflytta schaktmassor inom trädgården, ta vara på sprängsten, osv.

Med den grundregeln i bakhuvudet går vi vidare till de 6 tipsen för en hållbar trädgård:

1. Låt trädgården vara lite vild

Det allra enklaste vi kan göra för att skapa en mer hållbar trädgård är att låta delar av ~ eller  hela ~ trädgården vara lite vild. I en vildvuxen trädgård finns både boplatser och mat för insekter och smådjur. Det är ett bra sätt att locka djur till trädgården och gynna den biologiska mångfalden. 

Några förslag på sätt som trädgården kan göras vild:

• Minimera höststädningen. Tjocka lager kan så klart klippas sönder eller räfsas bort från gräsmattan, men låt en del ligga kvar och lämna några lövhögar där djuren kan få övervintra. Täck rabatter och odlingsytor med löv. Löven bryts ner och ökar jordens mullhalt, vilket gör att jorden håller fukten bättre. Ett lager löv ovanpå jorden hindrar dessutom ogräs från att komma upp. Fortfarande osäker? Här kan du läsa ännu fler bra anledningar att låta löven stanna i trädgården.

• Låt löv, gräsklipp och nedklippta växter vara kvar i trädgården. Antingen klipps de i småbitar och får vara kvar i rabatterna som jordförbättring eller så kan de läggas i komposten. Här kan du läsa mer om att starta en kompost i trädgården.

• Lämna högar med död ved. 

• Låt delar av gräsmattan blomma. Ett bra knep om du vill att det ska se mer ordnat och välvårdat ut är att klippa öar där gräset och blommorna får växa fritt eller klippa gångar i gräsmatteängen. 

• Fundera över om du verkligen behöver stora uteplatser av hårdgjorda ytor ~ marksten, stora trädäck och vidsträckta gräsmattor? Utgå från dina och din familjs behov när ni planerar trädgårdens olika ytor och gör uteplatserna tillräckligt stora så att ni får plats med det ni behöver. Ett bord med lagom många sittplatser och en plats för vila och ro. Dela gärna upp uteplatserna eller sprid ut dem på olika platser i trädgården, med planteringsytor mellan. Förutom att det är bra ur hållbarhetssynpunkt (mer om växternas nytta längre ner!) så skapar det en mer intressant och spännande miljö när vi delar upp trädgården i flera olika rum.

2. Arbeta med naturen

Välj växter som trivs naturligt i din trädgård och ta hand om de växter som finns i trädgården. 

Utgå från den jordtyp och andra förutsättningar som finns i din trädgård och välj växter utifrån trädgårdens förutsättningar. Det går inte att byta ut den jordmån vi har i vår trädgård, vilket betyder att vi får välja växter som trivs i den jord vi har. Det går dock att jordförbättra för att till exempel göra en lerjord lättare och mer väldränerad; eller för att få en sandjord att hålla fukt bättre.

Genom att arbeta med naturen och välja växter efter de förutsättningar vi har minskar behovet av skötsel ~ och vi slipper köpa nya växter år efter år när de vi har planterat från början inte överlever.

Läs mer: Rätt växt till rätt plats

3. Tänk långsiktigt

Tänk igenom vad ni har för behov och önskemål och skapa en genomtänkt och långsiktig plan för trädgården innan ni börjar göra stora förändringar. Med en helhetsplan som ni kan utgå från när ni utvecklar eller gör om i trädgården är det mycket lättare att ta genomtänkta beslut hålla en röd tråd.

Ett annat sätt att tänka långsiktigt är att välja växter och material som kommer vara kvar länge. Välj långlivade träd, buskar och perenner, eller växter som är lätta att föröka eller föryngra genom beskärning. När det kommer till hårda material har natursten och tegel betydligt längre livslängd än trä och marksten av betong. Välj helst återbrukat eller svenskproducerat för att slippa långa transporter.

 

4. Fyll trädgården med växter!

Fyll trädgården med många och olika växter. Växter har flera goda egenskaper: de binder koldioxid, skapar bättre luft och ökar den biologiska mångfalden. Använd växter för att forma trädgården och dela in trädgården i olika rum.

Det är bra att plantera många olika växter i trädgården. Dels för att olika växter har olika funktioner. Men även för att skapa många olika miljöer, om vi vill ha en mångfald av olika insekter behöver vi en mångfald av växter.

Buskar, träd, perenner, ettåriga sommarblommor, tidiga vårlökar, höstblommande perenner. Tänk variation och lång blomningstid. Det är bra för pollinerande insekter ~ så att det alltid finns pollen och nektar att hämta. 

Lyssningstips: Lyssna på avsnitt 39 av Trädgårdstrollets Trädgårdspodd där jag gästar och pratar om just hållbar trädgårdsdesign.

Växter för torpträdgården, bland annat pion och fingerborgsblomma

5. Återbruka

Återbruka material, möbler och växter. Håll utkik i second hand-butiker, återbruksbutiker (visste du att Örebro kommun har öppnat en byggretur?), på Blocket och i lokala köp- och säljgrupper. Det går att göra riktigt bra fynd! Ibland gäller det bara att ha lite tur och att tänka lite utanför boxen.

Återbruka växter genom att ta sticklingar, ta egna fröer och dela perenner. Många perenner går att dela när de har vuxit på samma plats i några år, faktum är att många perenner mår bra av att delas regelbundet. En hel del perenner, klätterväxter och buskar går att ta sticklingar av. Några som är enkla att sticklingsföröka är kantnepeta, klematis, vildvin, fläder och vinbär.

Dela växter med grannar, vänner och bekanta!

Läs mer: Föröka buskar med vintersticklingar

vintersticklingar av idegran, schersmin och fläder

6. Ta vara på det som finns

Ta vara på de material som finns i trädgården. Kompostera, jordförbättra, använd kvistar och grenar och eventuella schaktmassor, sprängsten och natursten som finns.

Kompostera! Istället för att samla ihop och köra iväg till den kommunala uppsamlingsplatsen med allt material som trädgården producerar under en säsong och sen åka till affären och köpa jordsäckar tycker jag att du ska starta en trädgårdskompost. Med en kompost skapar vi ett eget kretslopp inne i trädgården. Näringen som finns i trädgårdens växter bryts ner och får på sikt återgå till trädgården i form av jordförbättring fylld av näring och goda mikroorganismer. Komposten återanvänder näringen som finns i trädgården gång på gång på gång.

Arbeta med den jord som finns på platsen, istället för att gräva bort all jord och byta ut till anläggningsjord. Jordförbättra med kompost, löv, gräsklipp och stallgödsel!

Ta vara på ev. sprängsten, schaktmassor och natursten som finns. Bygg murar. Jämna ut eller skapa nivåskillnader i trädgården.

Gör klätterstöd av trästörar. Spara julgranen och använd som klätterstöd till luktärter. Använd stockar som rabattkanter eller såga  till trampstockar att använda i rabatter och köksträdgården. Fläta rabattkanter av slanor. När det gäller att ta vara på material från trädgården är det bara fantasin som sätter gränserna!

Sammanfattning: 6 tips för en hållbar trädgård

1. Låt trädgården vara lite vild.

2. Arbeta med naturen.

3. Tänk långsiktigt.

4. Fyll trädgården med växter

5. Återbruka växter, markmaterial och detaljer

6. Ta vara på det som finns i trädgården

Hoppas du har blivit taggad på att tänka mer hållbart i din trädgård! Och att du kan ha nytta av de här tipsen när du planerar eller gör om i din trädgård👩‍🌾 

Om du vill ha hjälp att planera din trädgård kan du läsa mer om mina tjänster här, eller kontakta mig här.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Så skapar du en vinterfin trädgård

Det är lite mindre kaos i köksträdgården nu jämfört med hur det har varit de senaste veckorna. Eller ja, egentligen jämfört med hur det har varit sedan vi flyttade hit egentligen. Allt utom tomaterna är utplanterat. Jag har sått nya grönsaker att plantera ut allt eftersom jag skördar och förbereder nya odlingsbäddar. 

Och det bästa:

Vi har äntligen kommit en bra bit med tunnelväxthuset. Det blev inte klart till den här helgen som jag hade hoppats på, men nu är det bara takplasten kvar. Och att färdigställa alla odlingsbäddar och plantera ut tomaterna så klart. Men bara själva växthuset blir klart så kommer det gå fort. Det har varit bitvis frustrerande att få upp stommen. Eller nej, själva stommen var enkel att få upp. Men det var omöjligt att få det rakt överallt samtidigt. 

Justerade vi på ett ställe så blev det snett på ett annat. Rätade vi upp lite på ena sidan, så blev det tokigt på den andra. Och så vidare.

Vi insåg när vi hade stommen uppe och försökte väga in så allt blev rakt att det hade varit enklare att montera isär allt och börjat om från början med monteringen enligt bruksanvisningen. Men då orkade vi verkligen inte börja om. 

Så nu följer vi min syster och svägerskas gyllene ord: lite snett är också rakt.

För ungefär en månad sen var vi och monterade ner tunnelväxthuset i vår gamla trädgård (eller ärligt talat: pappa monterade ner det nästan helt själv när vi andra tvättade fönster – tack!❤️). Sen dess har det legat i delar i köksträdgården när andra projekt har prioriterats. Som att plantera ut alla plantor som stått i krukor lite här och var. 

Tomaterna står och stampar i sina krukor, vilket kanske inte är så bra. Men jag påminner mig själv om och om igen: allt får ta sin tid i år. Det går inte att göra allt samtidigt, hur mycket jag än vill. 

Det är det här som är charmen med odling och trädgård överlag ~ man får en ny chans igen nästa år. En ny chans på sånt som gått åt skogen i år. En ny chans att förbättra förutsättningarna och ny chans att prova nya grödor och experimentera.

Annars då? 

Rapsen blommar för fullt och gör den vackra utsikten nere vid uthusen om möjligt ännu vackare. Äppelträden och plommonträdet är fulla i fruktkart. Päronträdet jag och pappa dömde ut i våras har tre (!) päronkart. Jag har till slut planterat klart pionrabatten. Vinbären börjar mogna och hallonen likaså. 

Mamma och jag har förberett platsen där våra bikupor ska stå. Och mamma och pappa har snickrat bikupor: lådor, bibotten och tak. På onsdag ska vi åka och hämta vårt allra första bisamhälle.

Trädgården har invaderats av små, söta grodor (!). Jag blev så lycklig när jag såg den första under min dagliga snigelrunda. När jag var liten kryllade det av grodor under somrarna, men de senaste 10-15 åren har jag knappt sett en enda. Jag är så glad att de har hittat hit, trots att vi inte har någon vattenkälla som lockar dem. 

Tänk när vi har en damm sen, då kan de trivas ännu bättre!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Kantnepeta är en växt som ger lång blomning för humlor och bin! Det här är en storfavorit hos mig, framför allt för att den drar till sig mängder med pollinatörer, men det finns mycket att gilla med kantnepetan. Det jag uppskattar med kantnepetan ~ utöver humlesurret ~ är att den frodas i torra, soliga lägen och att blomningen är otroligt riklig.

Om jag bara fick tipsa om en växt att plantera för att dra humlor och bin till trädgården så skulle jag nog välja kantnepetan. Kantnepeta är en perenn som troget återkommer år efter år, under förutsättning att den har planterats i ett soligt läge och att jorden är väldränerad.

Kantnepeta är ~ precis som namnet antyder ~ en finfin kantväxt som är underbart vacker när den får välla ut över grusgången. Men den kan också användas som vävare mellan andra perenner och buskar. Kombinera till exempel med den lågväxande rosen ’The Fairy’ för en riktigt romantisk känsla, eller röd solhatt ’Magnus’ och tuvrör ’Karl Foerster’ för en lite mer modern stil.

Kantnepeta är en bra marktäckare i soligt läge

Kantnepetan är alltid full av humlor och bin. Det riktigt surrar var gång jag går förbi.

I de kallare delarna av landet kan kantnepetan ersätta lavendel, då den inte är lika känslig för snötryck och kyla. Den påminner om lavendel i både färg och form, men kantnepeta har dessutom fördelen att den har en längre blomningsperiod. 

Blomningen kan börja redan i slutet av maj och fortsätter ända till frosten kommer om de vissna blommorna klipps bort i början av juli.

Kantnepeta, tuvrör och röd solhatt

För dig som vill prova på att föröka perenner med sticklingar är kantnepeta en tacksam växt att starta med. Klipp av en stambit på cirka 10-15 cm, repa av de nedersta bladen och stick ner i en kruka med planteringsjord, såjord eller sand. Jag satte några överblivna stammar i en bädd i köksträdgården i våras. Redan efter ett par veckor hade de rotat sig och nu har de börjat blomma. Som sagt – de är enkla att föröka.

Kantnepeta passar utmärkt i torktåliga rabatter, till exempel tillsammans med lavendel, mossflox, blå bolltistel, ulleternell, kärleksört, trift eller lammöron. Kantnepetan är också fin i romantiska planteringar med rosor, stjärnflocka och andra klassiska torpväxter.

Kantnepeta, lång blomning för humlor och bin

Kantnepeta ~ lång blomning för humlor och bin

Odlingsråd för kantnepeta

– Trivs bäst i väldränerad jord

– Torktålig

– Föredrar soliga lägen

– Tips! Se till att jorden är fri från rotogräs innan planteringen, det är inte helt lätt att rensa ogräset mellan kantnepetans bladverk.

– Höjden varierar mellan 30-60 cm beroende på sort. Min favoritsort är ’Walker’s Low’ som blir cirka 50 cm hög.

– Härdighet A*: Övervintrar pålitligt i väldränerade lägen i hela landet

 

Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. 
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. 

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Just nu öser regnet ner utanför fönstret. Det är söndag kväll och det har varit mer eller mindre intensiva skurar sedan förmiddagen. Tacksamt för marken som har torkat ut rejält efter det varma vädret i veckan som var. Inte lika tacksamt för mig som hade hoppats på att komma lite längre med att sätta upp mitt tunnelväxthus i helgen. Nåja, det ska bli lite mindre regn till veckan. Förhoppningsvis är det uppe till nästa helg.

Just nu känner jag mig nöjd över att ha packat upp de sista flyttkartongerna. Eller nej, det är inte riktigt sant. Det finns ett gäng kartonger kvar i källaren, de måste få stå kvar tills vi har ordnat någon bra förvaringslösning där nere. Men! Alla kartonger på bottenplan och övervåningen är uppackade. Nästan att det borde firas. 

Just nu råder det (ett inte så kreativt) kaos i köksträdgården. Jag har 15 projekt igång på en och samma gång. Samtidigt som jag inte ens har planterat ut tomaterna än. Men jag har stora visioner och tilltro till att det kommer bli riktigt fint när det väl är klart. Tomatplantorna verkar dock må helt okej i sina små krukor, växer på och har börjat blomma. Så fort växthusets stomme är invägd och nedgrävd ordentligt ska jag göra finfina bäddar med hästgödsel och kompost så att de kan komma ner i jorden.

Just nu tänker jag att jag borde ta en paus i att skriva det här inlägget. Ta med mig systemkameran och gå ut en stund i regnet. Har jag tur så har ösregnet övergått i duggregn, men jag ska väl inte hoppas för mycket. Jag chansar. Strax tillbaka!

Just nu kom jag precis in igen. Jag hade tur, det duggregnade bara. Däremot hade fukten lockat fram mängder av mördarsniglar, tror jag dödade uppåt hundra stycken på en kort stund. Än så länge har de flesta växterna i köksträdgården klarat sig utan större skador, men det är bevisligen dags för en runda med ferramol igen.

Just nu funderar jag på om inte sniglarna och myggorna har gått i maskopi. Det är nästan outhärdligt att leta sniglar när myggorna svärmar runt en. 

mördarsnigel som klättrar på växthus
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.