17 okt Växters vetenskapliga namn
Att använda växters vetenskapliga namn kan verka krångligt, rörigt och onödigt. Och visst kommer man rätt långt med att använda de svenska namnen. Men för att undvika missförstånd och för att få rätt växt i butiken är det bra att känna till de vetenskapliga växtnamnen. Svenska namn kan ha olika betydelse i olika delar av landet och ska du köpa växter utomlands måste du använda de vetenskapliga namnen för att veta vad du får med dig hem.
En portal av humle, vars vetenskapliga namn är Humulus lupulus.
Varför är de vetenskapliga växtnamnen viktiga?
Syftet med de vetenskapliga namnen och hela systemet som delar in växter i familjer, släkten och arter är att skapa ordning och reda.
Växternas svenska namn kan skilja sig mellan olika delar av landet, tack vare de vetenskapliga namnen kan vi veta vilken växt det är som avses.
Det är extra viktigt att använda de vetenskapliga växtnamnen vid beställning av växter från plantskolor, för att säkerställa att vi får den växt vi beställer.
De vetenskapliga namnen är samma över hela jorden, vilket gör att vi kan veta vilken växt det är vi att det är mycket lättare att kommunicera om växterna med människor från andra länder.
En annan anledning att känna till de vetenskapliga namnen och hur växter är indelade är att växter inom samma släkt och familj ofta drabbas av samma sjukdomar och skadedjur.
Läs mer: Rätt växt på rätt plats
Hybrididegran, Taxus x media, och Blomsterfunkia, Hosta (Fortunei-Gruppen) ’Francee’.
Vetenskapliga namn eller latinska namn?
Ofta kallas växternas vetenskapliga namn lite slarvigt för ”latinska namn”, vilket inte är helt korrekt. Namnet låter latinska, eftersom latin var det vetenskapliga språket när det här systemet för namnsättning av växter började användas. Orden som används i namnet latiniseras oavsett om det är grekiska eller svenska ord som används, eller rentav namn på de som har upptäckt eller namngett växterna.
De vetenskapliga växtnamnens olika delar
Växternas vetenskapliga namn består av två delar: släktnamn och artepitet. De två delarna utgör växtens artnamn. Det här systemet för namngivning kallas binära nomenklaturen och skapades av Carl von Linné i mitten av 1700-talet.
Utifrån växtens artnamn kan man se hur växten är släkt med andra växter. Växter som har många gemensamma egenskaper har samma släktnamn. Till exempel innehåller apelsläktet Malus både ätliga äpplen och en rad olika prydnadsaplar.
Släktet ingår i en familj, som innehåller flera släkten med gemensamma egenskaper. Apelsläktet Malus ingår i familjen Rosväxter tillsammans med många andra släkten, bland andra plommonsläktet Prunus och rönnsläktet Sorbus.
Läs mer: Växters härdighet
Rosenflockel, Eutrochium purpureum.
Släktnamn
Släktnamnet är den första delen av det vetenskapliga namnet. Släktnamnet inleds alltid med stor bokstav. Det namnet är gemensamt för alla medlemmar i släktet.
Artepitet
Namnets andra del är artepitetet. Enkelt förklarat är artepitetet ett ord som beskriver släktnamnet. Det ger information om växtens egenskaper, till exempel utseende eller naturlig växtplats.
Några vanliga artepitet i de vetenskapliga växtnamnen
I artepitetet kan man hitta information om växten som avslöjar egenskaper om växtens utseende eller vilken växtplats den trivs bäst på.’
Ett exempel är vitsippa, Anemone nemorosa. Artepitetet nemorosa betyder ”som tillhör lundar”, vilket berättar var denna växt trivs ~ i markskiktet under trädkronorna i en lund.
Epitetet vulgaris betyder att det är en vanlig växt, till exempel Aquilegia vulgaris (Akleja) och Syringa vulgaris (Syren).
Visste du förresten att vårt ord vulgär ~ som betyder simpel, grov, ohyfsad ~ också härstammar från latinets vulgaris? Såna små detaljer brukar jag använda mig av för att minnas de olika växtnamnen.
Några andra vanliga artepitet:
• Alba – som betyder vit
• Angustifolia – som betyder med smala blad
• Grandiflora – som betyder storblommig
• Officinalis – som antyder att växten använts som apoteksväxt
• Sempervirens – som betyder ständigt grönskande
Sortnamn
Utöver släktnamn och artepitet kan växterna ha ett sortnamn. Detta skrivs alltid inom enkla anföringstecken, till exempel Syringa vulgaris ’Norrfjärden’ ~ där är Norrfjärden sortnamnet.
Exempel på artnamn
Japansk blodlönn, Acer palmatum ’Atropurpureum’
Släktnamn: Acer (Lönnsläktet)
Artepitet: palmatum
Sortnamn: ’Atropurpureum’
Skogslönn, Acer platanoides
Släktnamn: Acer (Lönnsläktet)
Artepitet: platanoides
Blodhägg, Prunus padus ’Colorata’
Släktnamn: Prunus (Plommonsläktet)
Artepitet: padus
Sortnamn: ’Colorata’
Japansk rönn, Sorbus commixta ’Carmencita’
Släktnamn: Sorbus (Rönnsläktet)
Artepitet: commixta
Sortnamn: ’Carmencita’
Hybrididegran, Taxus x media ’Hillii’
Släktnamn: Taxus (Idegransläktet)
Artepitet: x media (x anger att det är en hybrid, det vill säga en korsning mellan två sorter)
Sortnamn: ’Hillii’
Höstanemon, Anemone hupehensis ’Splendens’.
/Sarah
Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.
