0
  • Inga produkter i varukorgen
Att betala:0 kr

08 okt

Publicerad klockan 08:00h i Odling

Odla vitlök

vitlöksfläta

Om du vill odla vitlök för skörd nästa år är det dags att börja planera nu, vitlök sätts på hösten för skörd nästföljande sommar. Det är ingen brådska att få ner lökarna i jorden, men de bör sättas innan det blir tjäle eftersom de behöver en kylperiod för att klyfta sig.

Vitlök är en tacksam grönsak att odla för att bli självförsörjande på. Den tar inte mycket plats i köksträdgården, sätts redan på hösten och kräver inte så mycket för att ge god skörd. Det viktigaste är att du gödslar ordentligt när blasten tittar upp på våren och regelbundet ger näring under försommaren när själva löken ska bildas. Du kan gödsla med till exempel hönsgödsel, guldvatten eller nässelvatten.

sättlök till vitlök och bananschalottenlök

Det är ingen brådska att få ner lökarna i jorden, men de bör sättas innan det blir tjäle eftersom de behöver en kylperiod för att klyfta sig. Dela upp vitlöken i klyftor, sätt klyftorna ungefär 5 cm djupt och med 10-15 cm mellan klyftorna. Täck gärna jorden med ett lager löv så att inte klyftorna trycks upp om jorden fryser och tinar om vartannat under vintern. 

Lövlagret ger också mat till maskarna under vintern och isolerar jorden så att maskar och mikroliv kan jobba på med att förvandla löven till jord längre än om jorden är kall.

odla vitlök i odlingslåda

Tänk på att köpa certifierad sättlök och inte sätta vitlök från matbutiken, eftersom de kan bära på sjukdomar som sprids till jorden. Dessutom är en del vitlökar i mataffären behandlade för att inte gro, vilket ju är helt motsatt till det vi vill att vitlöken ska göra.

Om du vill göra en vitlöksfläta med de skördade vitlökarna behöver du odla en sort med mjuk blast, dessa brukar kallas ”softneck” i trädgårdsbutikerna. I år odlade jag sorten ’Cledor’ med bra resultat. Det är en sen sort som går bra att lagra länge. Förhoppningvis har vi så det räcker ändå till nästa sommars skörd! 

lång vitlöksfläta
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

odla vitlök

05 okt

Publicerad klockan 12:54h i Odling, Recept

Recept jordärtskockssoppa

en tallrik med jordärtskockssoppa

Nu när kvällarna blir mörkare och mörkare blir jag sugen på värmande soppor och grytor. Jordärtskockssoppa är en favorit hemma hos oss. Vi har provat oss fram genom åren och kommit fram till det ultimata receptet. Soppan är både god och lättlagad, och själva jordärtskockorna är om möjligt ännu mer lättodlade. 

Jordärtskockor är otroligt lättodlade och får nog räknas som fleråriga – det är lätt att några knölar blir kvar i jorden vid skörd vilket gör att de återkommer och blir fler år efter år. Så välj en plats i trädgården där de kan få växa och sprida ut sig. 

Knölarna sätts på hösten eller våren och kan skördas både under hösten och våren – och även vintern om det inte är tjäle i jorden. Jordärtskockor kräver ingen direkt skötsel, men mår bra av täckodling, t.ex. ett lager gräsklipp någon gång under sommaren.

Gulblommande jordärtskocka

Sorten ’Bianca’ har dessutom mängder med fina, gula blommor under sensommaren. 

Ingredienser

Cirka 1 kg vältvättade jordärtskockor

Vatten (så att det precis täcker de delade jordärtskockorna)

3 medelstora potatisar

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

1 tärning grönsaksbuljong

1 dl vitt vin

2 dl grädde

Gör så här

Tvätta  jordärtskockorna och skala potatisen. Dela i mindre bitar. 

Koka upp jordärtskockorna i några minuter, häll sen av vattnet. På så sätt kokas en del av de ämnen som kan ge gaser i magen bort.

Koka jordärtskockor och potatis i lite vatten – så att det precis täcker bitarna – tills de är mjuka. 

Stek under tiden hackad lök och vitlök.

Blanda i buljong, lök och vitlök i soppan. Mixa soppan slät när allt blivit mjukt.

Tillsätt vin och grädde. Smaka av med salt och peppar.

Ringla över olivolja och strö över hackad gräslök vid servering.

recept jordärtskockssoppa
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

28 sep

Publicerad klockan 09:55h i Trädgårdsdesign
Tulpaner i Sofieros slottsträdgård

Mörkröda och rosa tulpaner svävar över en matta av vitblommande förgätmigej.

Vårblomning på sofiero

Just nu är en väldigt bra tid att tänka på lökar och vårblomning. Trädgårdsbutikerna börjar få hem lökar till tulpaner, narcisser och krokus. För som du kanske vet är det från nu i september fram till november som de blommande vårlökarna ska sättas, beroende på var i Sverige du bor och hur mild hösten är. Dessutom är hösten den bästa tiden att plantera vårblommande perenner, buskar och träd också. 

Nu är alltså den perfekta tiden att inspireras och längta efter tulpaner, påskliljor och andra vårlökar! Därför tänkte jag bjuda på lite bilder från i maj när jag besökte Sofieros slottsträdgård utanför Helsingborg.

gula och rosa liljetulpaner

Milt gula och rosa liljetulpaner. I bakgrunden skymtas Danmark.

Slottsträdgården på Sofiero

Vackra siktlinjer och blickfång.

Vårblomning på sofiero

I början av maj var jag i Ängelholm för en workshop i min utbildning till trädgårdsarkitekt. Efter en intensiv dag fylld av praktiska övningar i mätteknik och en hjärna trött och full av ny kunskap tvekade jag först på om jag skulle orka åka ner till Helsingborg och Sofiero slottsträdgård. Jag är så glad att jag bestämde mig för att trotsa tröttheten och åka dit. Det var lite tidigt för att se den maffiga rododendrondalen – som Sofiero är känt för – i full blom, men tulpanrabatterna var något utöver det vanliga. 

Idegranshäckar och tulpaner

Kantade av låga buxbomsparterrer var det snarare konstverk än tulpanrabatter.

Vårblomning på Sofiero
Vårblomning på Sofiero

Blommande vårlökar kan med fördel kombineras med perenner med stort bladverk, till exempel funkia eller kaukasisk förgätmigej som på bilderna nedan. Lökväxternas bladverk ska stå kvar tills det är helt nedvissnat för att all näring och växtkraft ska gå tillbaka ner till löken. Det ser lite tråkigt ut om bruna, vissna bladen syns i rabatterna – då är perenner en utmärkt växt att samplantera med. Förutom att det är praktiskt så är det en fröjd för ögat när vårlökarna blommar samtidigt som perennernas bladverk spirar. 

Narciss Thalia och blå förgätmigej
Kaukasisk förgätmigej och vitblommande narciss 'Thalia'

Narciss ’Thalia’ tillsammans med blåblommande kaukasisk förgätmigej.

Vitblommande narciss 'Thalia' tillsammans med små funkiablad

Vitblommande narcissen ’Thalia’ tillsammans med spirande funkiablad.

Vita narcisser i Sofieros slottsträdgård

Narcissen ’Actaea’s vita blommor lyser upp fint intill den mörka idegranshäcken.
’Actaea’ är en gammal sort med stark doft som har funnits i över 100 år.

Vårlökar och penséer
Slingrande rabatt med tulpaner i många olika färger

Om du någon gång har möjlighet att åka till Sofiero på vårkanten när vårprakten med tulpaner och rododendron är som vackrast får du inte missa det! Och kom ihåg att sätta lite lökar i din trädgård så att du kan njuta av blomningen framåt våren.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

31 aug

Publicerad klockan 15:19h i Min trädgård, Odling, Trädgårdsdesign

kompostera mera

Komposten borde ha en given plats i varje trädgård. Att låta allt organiskt växtmaterial stanna kvar i trädgården är bland det bästa vi kan göra för våra trädgårdar och klimatet. Med en kompost skapar vi ett eget kretslopp inne i trädgården. Näringen som finns i trädgårdens växter bryts ner och får på sikt återgå till trädgården i form av jordförbättring fylld av näring och goda mikroorganismer. Komposten återanvänder näringen som finns i trädgården gång på gång på gång, helt enkelt!

Kompostering innebär kortfattat att vi genom att lägga organiskt material i en hög eller behållare får en frisk och levande jord samtidigt som vi inte behöver köpa konstgödsel att använda i trädgården. Dessutom sparar vi tid, energi och bränsle på att köra släp efter släp med löv och annat växtrens till de kommunala uppsamlingsställena. För att inte tala om alla jordsäckar som köps in och släpas till alla Sveriges trädgårdar varje år. 

Det är lite pinsamt att erkänna, men det var först förra hösten som jag satte upp en ordentlig kompost i min trädgård. Jag har tänkt att komposteringsprocessen tar lång tid och vi har inte vetat hur länge vi ska bo kvar i huset vi hyr – har det varit någon idé att sätta i gång en kompost? Tidigare år har jag tagit vara på allt organiskt material genom täckodling i köksträdgården, men nu när jag ser resultatet efter bara ett år ångrar jag att jag inte satte i gång en riktig kompost tidigare. 

löv kompost

Förra hösten när löven föll satte jag upp den enklaste komposten jag kunde komma på: gröna kompostgaller som finns att köpa billigt på diverse trädgårds- och byggbutiker. Då satte jag ihop gallren med de medföljande metallspiralerna, men i fortsättningen kommer jag knyta ihop dem med jutesnöre eftersom det både går snabbare och är enklare. När kompostramen var uppe ställde jag den under vår stora ek och fyllde på med fallna löv blandat med färsk hönsgödsel från mina föräldrars hönshus och blandat ”trädgårdsskräp”.

Nu ungefär 10 månader senare lyfte jag bort det översta materialet med en grep och hittade till min förvåning helt fantastiskt fin kompostjord. Jord som är rik på både humus och näring. En del av kompostjorden har jag använt för att fylla upp krukor som jag ska så snabba bladgrönsaker i för en skörd under hösten. Krukorna får stå ute tills det blir lite kallare och sen flyttar jag in dem i växthuset.

Fin, svart kompostmylla

5 anledningar att ha en kompost i trädgården

1. Du skapar ny jord – på plats i din trädgård

2. Du kan använda kompostjorden för att skapa en näringsrik, levande och jord i din trädgård

3. Du tar vara på organiskt material som finns i din trädgård och skapar ett lokalt kretslopp

4. Du skapar en bra levnadsmiljö för insekter och mikroorganismer = toppen för den biologiska mångfalden

5. Du sparar tid, energi och bränsle på att slippa köra till och från kommunens kompost för att tippa löv och diverse växtrens och till trädgårdsbutiken för att köpa jordsäckar

Starta upp en kompost

Steg ett är att välja en plats för komposten. Bäst är en plats i halvskugga. Undvik att ställa komposten i gassande sol, då riskerar den att torka ut alldeles för snabbt under de varma månaderna när processen som bäst är i gång. Placera komposten så att den står nära där trädgårdsskräpet finns, då är det större chans att du lägger växtrenset där direkt i stället för att det blir högar liggandes här och var i trädgården (eller är det bara jag som funkar så?).

Nästa steg är att välja vilken typ av väggar du vill ha. Vill du bygga något lite snyggare med trävirke? Fläta en kompost av grenar? Annars fungerar gröna kompostgaller alldeles ypperligt. Om du vill dölja komposten kan du plantera buskar eller klätterväxter runtomkring. En kompost på en kubikmeter (1x1x1 meter) räcker bra till en villaträdgård på 1000 kvm. 

Nu är det dags att börja fylla komposten med löv och annat organiskt material. Organiskt material är allt möjligt växtmaterial som finns i din trädgård, vissna växtdelar, löv, kvistar, gräsklipp, gödsel från höns/häst, med mera. Dela helst större delar i mindre bitar, 10 cm är lagom – då går komposteringen snabbare. För att komposteringsprocessen ska fungera optimalt behöver det vara en balans mellan grönt och gult material. En kompost med endast grönt material, till exempel en hög med gräsklipp, blir snabbt varm, däri bildas en syrefattig miljö som kommer resultera i en grön sörja med en ganska otäck lukt.

grönt och gult material i komposten

I komposter brukar det talas om grönt och gult material.

Grönt material är färska växtdelar, som gräsklipp och vissnade blommor. Dessa är rika på kväve.

Gult material är till exempel vissna löv, sågspån och torra stjälkar och växtdelar som fått stå kvar över vintern. Dessa är rika på kol.

Nästa steg är enkelt: vänta ett år och låt naturen sköta sitt. Maskar, insekter, svampar och mikroorganismer kommer nu samarbeta för att bryta ner ditt trädgårdsskräp till finaste jord. För att processen ska fungera krävs tillgång till vatten och syre, så om det är en väldigt torr period kan du med fördel vattna lite på komposten. Om du istället märker att komposten är FÖR blöt kan du lufta den med en grep och blanda i lite mer gult material.

Nu till den roligaste delen: Efter ungefär ett år är det dags att använda komposten! Gräv ur och sålla bort stora delar ur jorden, lägg tillbaka de stora delarna och det som inte brutits ner i kompostbingen och fortsätt fylla på nytt organiskt material under säsongen.

En skottkära kompostjord

Jordförbättra med kompost

Kompostjord är perfekt att använda för att mulcha perennrabatter, buskar och träd på våren, det vill säga lägga på ett lager om cirka 5 cm efter att perennerna har klippts ner efter vintern. Det är helt okej om materialet inte är helt nedbrutet, det kommer fortsätta brytas ner i rabatten och bidra till en bättre jordstruktur. Kompostjord ökar jordens förmåga att hålla fukt, näringsinnehåll och gynnar mikrolivet i jorden. Ett starkt mikroliv i jord gör i sin tur att jorden (och därmed växterna) blir friskare och mer motståndskraftiga mot sjukdomar och angrepp.

Kompostjord kan användas för att förbättra både sandjord och lerjord, eftersom det ökar jordens mullhalt och förmåga att hålla fukt. Det gör att lerjorden blir mer lucker och luftig och sandjorden mer fuktighetshållande och näringsrik – fantastiskt va?!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Kompostera trädgårdsavfall

25 aug

Publicerad klockan 10:11h i Min trädgård, Personligt

En skymning i augusti

Häromkvällen var jag faktiskt ute och kom ihåg att ta lite bilder när skymningsljuset föll som finast över vår trädgård. Ofta glömmer jag bort att försöka fånga det fina på bild, eller så har jag gått in för kvällen när solen är på väg ner.

tunnelväxthus och köksträdgård i skymningen

Jag är så glad för tunnelväxthuset jag köpte begagnat i vintras. Förutom att det ser fint ut i skymningsljuset har jag kunnat skörda massor med gurka och tomater där, det är otroligt mysigt att sitta där inne när regnet öser ner utanför och så har jag stora förhoppningar om att kunna förlänga odlingssäsongen framåt hösten och början av vintern också.

Rosa rosenskära 'Rubenza'

Den rosa rosenskäran ’Rubenza’ blommar fint bland tomater och kålplantor.

Kantnepeta, tuvrör och röd solhatt

Tuvörens vippor vajar, de röda solhattarna ’Magnus’ har nyss börjat blomma och kantnepetan är inne på sommarens andra blomning, efter att jag klippte bort de som hade blommat över i slutet av juli. 

Jordkällare täckt av klematis 'Paul Farges'/summersnow

Det här är min favoritvy den här tiden på året. Vitalba-klematis ’Paul Farges’, även kallad Summer snow, täcker in jordkällaren med små vita blommor. Doftar underbart gör den också!

Vitalba-klematis 'Paul Farges'
Ros 'The Fairy' med rosa små blommor har fått stöd av en gammal stol

Rosen ’The Fairy’ med sina små, rosa blommor har fått stöd av en gammal, rostig stol. Vackert, romantiskt och praktiskt. Jag tycker alltid det är kul med återbruk i trädgården – att kunna ge saker ett andra liv.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

28 jun

Publicerad klockan 17:13h i Personligt

Årets midsommarkrans

Midsommarkrans
Midsommarkrans

Det bästa jag vet med midsommar – utöver att få umgås med nära och kära – är att få göra midsommarkransar. Det är en så fin stund att få sitta med ett uppdukat blomsterbord framför sig, fundera över kompositionen och binda kransen. I årets krans har jag använt ljusrosa rosor från en vildväxande ros i vår trädgård, blommor från paradisbuske och pionblad och daggkåpa som en grön bas. Det blev en fin blandning av färg och form tycker jag. Det är nog den bästa krans jag någonsin gjort.

I år gjorde jag två kransar. Till den första plockade jag vilda blommor från vägkanterna (klöver, prästkrage, smörblommor och hundkäx) och använde sytråd för att binda fast blommorna på kransen, som på den här videon jag la ut på Instagram förra året. Den blev lite lös så jag testade att binda med tunn ståltråd istället för sytråd – vilket visade sig vara en mycket bättre teknik.

Brukar du göra midsommarkrans? Vilka är dina favoritblommor att ha i kransen? Lämna gärna en kommentar här nedanför.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign och odling blandat med mitt vardagsliv. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

27 jun

Publicerad klockan 16:50h i Personligt, Trädgårdsdesign

Försommarprakt

Allt är lummigt grönt, fåglarna kvittrar intensivt och luften är full av dofter. Försommar. Visst är det en härlig tid, kanske årets bästa till och med? Det tänker jag i och för sig om varje årstid, men det är väl ändå det som är charmen med de olika årstiderna: variationen och att få känna glädje över det som är här och nu, samtidigt som det finns en visshet att våren och sommaren kommer tillbaka också nästa år.

Hägg och syren, tulpaner och narcisser har blommat över. Nu är det tid för paradisbuske, doftschersmin, kantnepeta, jättedaggkåpa, allium och inte minst de vilda blommorna i vägkanterna. Så underbart att kunna plocka med sig en rejäl bukett under morgonens hundpromenader. Vi har låtit gräset växa lite för länge och nu är det inte längre gräs utan en vit matta av blommande klöver med surrande humlor. Det får vara långt några dagar till, jag har inte hjärta att ta ifrån humlorna deras mat.

Försommarblommor
Paradisbuske

Jag var lite sen med att plantera mina krukor som står på altanen, så som det ofta blir för mig. Plantorna som ska till köksträdgården får förtur och blir lite extra ompysslade, de ger ju ändå mat. Men nu är de flesta krukor planterade med pelargoner, petunia, jätteverbena, ett par klematis (’Hedvig’ och ’Hedda’ om jag minns rätt) och en japansk lönn jag impulsköpte när jag svängde förbi Ullared på väg hem från Ängelholm i maj. Det är så få ordning med fyllda krukor, tvättat trädäck och oljade möbler – jag har svårt att koppla av ute på altanen när det är för rörigt.

Då är det extra tacksamt med blommande buskar och grönskande perennrabatter som återkommer år efter och år och som inte kräver speciellt mycket skötsel förutom att klippas ner och gödslas på våren. Här kan du läsa mina bästa tips när du anlägger en perennrabatt och i min webbshop kan du köpa en rabatt-design att plantera i din egen trädgård.

Tvättar trädäcket

Trädäcket var ordentligt täckt med smuts och algpåväxt innan jag började tvätta det i år.

Grönskande perennrabatt

Om man som jag är seg med att få sommarfint i krukorna är perennrabatter som återkommer år efter år väldigt tacksamma.

Små plantor av basilika

Basilika sådd i början av juni väntar på att planteras ut under tomatplantorna i växthuset.

Min köksträdgård i juni

Odlingslådorna är ordentligt gröna redan i början av juni i år, tack vare vintersådder och förodling av bönor och ärtor.

Förutom blommor och annat grönt har vi haft djurliv i trädgården. Både husdjur i form av vår glassätande Evi och vilda djur: ödlor vid dammen, ett par kråkungar som hoppade omkring på marken innan de lärde sig flyga, fågelungar i den nyuppsatta holken, mängder av humlor och bin som surrar runt bland blommorna och en orm som låg och solade sig på trädäcket. Den sistnämnda får gärna hålla sig ifrån vår trädgård, men övriga är mer än välkomna. Det finns många anledningar att bjuda in vilda djur i trädgården, förutom att det är mysigt att sitta och titta på dem hjälper de till att pollinera och hålla trädgården fri från diverse ohyra.

Fågelholk
Humla på gräslök
Hund som äter glass
Kråkunge i vår trädgård
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign och odling blandat med mitt vardagsliv. Hunden Evi och naturupplevelser kan dyka upp ibland. Bor i och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

01 jun

Publicerad klockan 14:19h i Trädgårdsdesign

Mer ormbunkar i trädgården

Ormbunken har ett tag varit en bortglömd trädgårdsväxt som fått husera i trädgårdens skuggiga delar. Och det är sant att många ormbunkar trivs i skuggiga och fuktiga lägen, men faktum är att det finns massor av olika sorters ormbunkar – som trivs i olika lägen och med olika form, storlek och färg. Variationen som finns hos ormbunkar gör dem användbara inom trädgårdsdesign – både estetiskt och utifrån tanken att välja rätt växt till rätt plats. Mer ormbunkar i trädgårdarna, säger jag!

Ormbunkar är en växtgrupp som fascinerar mig. Det finns mängder av arter och sorter, både vilda som växer i olika delar av landet och sådana som vi odlar i våra trädgårdar. Många har ett härligt sirligt växtsätt och de känns lite mystiska på något vis. Ormbunkar är bland de äldsta växterna på jorden – de har funnits i 400 miljoner år. Dessutom är de otroligt användbara trädgårdsväxter eftersom det finns en ormbunke för varje växtplats och så finns de i olika färger, former och storlekar. Det finns 12 000 kända arter, så en hel del att välja på alltså!

ormbunke i skogen
Ormbunkens kräkla

På våren rullar ormbunkarna långsamt upp sina blad. De ihoprullade bladen kallas för kräkla.

Fern craze: Ormbunkarnas storhetstid

I det viktorianska Storbritannien (1837-1901) rådde det så kallat ormbunksgalenskap (på engelska: ”fern craze”). Folk var helt tokiga i ormbunkar och de fanns i var och varannan trädgård. Ormbunkarna var en motvikt till det tidigare idealet där trädgårdarna var fyllda av blommande, färgrika växter. Det ansågs intellektuellt och god smak att anlägga en trädgård med ormbunkar! 

Ormbunkar var den stora inneväxten och användes på många olika sätt – inte bara i trädgårdarna. De gick att hitta bland annat i konst och som mönster på tyger, smycken och gjutjärnsmöbler. Runtom i landet skapades speciella ormbunkshus som rymde både ovanliga, exotiska sorter och vanligare, inhemska sorter. Under 1800-talet hade växter generellt ett uppsving i Europa, och inte minst i England. Det var trendigt att samla på och importera nya, exotiska växter från de många brittiska kolonierna. 

Under den här tiden hittades nya sorter dels i naturen, dels odlades de fram av trädgårdsmästare, allt eftersom de ormbunksgalna trädgårdsintresserade ville ha fler och fler nya sorter. En ledande plantskola släppte år 1868 en växtkatalog med hela 2000 olika arter och varieteter av ormbunkar. Här i Sverige blev ormbunkarna trendiga och mer populära under slutet av 1800-talet, men det var inte alls samma ormbunksgalenskap som i Storbritannien. 

Funkia och ormbunke
Ormbunke och funkia

Välj rätt ormbunke till din trädgård

Alltid när man väljer växter till sin trädgård är växtens naturliga ståndort det viktigaste att tänka på, så även vid val av ormbunke. Har du en torr och solig plats där du vill ha ormbunkar ska du inte välja en spetsbräken som växer naturligt i skugga på våtmark. Välj rätt växt till rätt plats. Ganska så logiskt när man tänker efter, eller hur?

Det är också viktigt att ta ställning till ormbunkens härdighet vid val av sort. Härdighet beskriver hur god förmåga växten har att övervintra i vårt klimat. En del nya och spännande sorter är mindre härdiga, till exempel regnbågsbräken, kambräken och bergadiantum. Vill du ändå prova en mindre härdig sort bör den planteras i ett väldränerat och skyddat läge. Placera gärna stenar nära, eftersom de lagrar och avger värme.

De flesta ormbunkar som växer vilt i vår natur kan hittas under trädkronorna i skogen. Där är det silande skugga och jorden är ganska fuktig. De flesta ormbunkar som finns att köpa i växtbutiker trivs i sådana förhållanden, så om du har ytor med halvskugga-skugga och fuktig jord är det där du ska plantera dina ormbunkar. Några ormbunkar för fuktig skugga är: bergadiantum, spetsbräken, blodbräken och raggträjon.

Som tidigare nämnt finns det även ormbunkar som trivs i torra och soliga lägen. Några exempel är: hjorttunga, serpentinandiantum, svartbräken och stensöta.

Strutbräken, majbräken och hjorttunga är tre exempel som har en bred ståndort, det vill säga att de trivs i både skugga och sol. Dock vill jag höja ett varningens finger för strutbräken – de sprider sig lätt och mycket. Den passar bra att använda på större områden där den får breda ut sig, men sämre i en rabatt där den ska samsas med andra växter.

Ormbunke och lila primula

Växter att kombinera med ormbunkar

Ormbunkarnas form och textur kan användas för att skapa spänning och lummighet i trädgården. Ett exempel är att sirlig och spretig ormbunke intill en funkia med stora blad skapar variation och struktur i planteringen. 

Kombinera gärna vårblommande perenner och lökar med dina ormbunkar. De kompletterar kräklorna vackert när de sakta rullar upp sig. Allium är fint tillsammans med den tidiga skira grönskan hos ormbunkarna.

Ormbunkar under rhododendron

Skötselråd

Plantera i den jord som finns i din trädgård och blanda upp den med mullrik kompostjord. Om du har tung lerjord kan du blanda i en liten del grovt grus (fraktion 2-4) för att förbättra dräneringen.

Om du bor i en del av landet där temperaturen växlar mycket under vintern (som det ofta gör här på närkeslätten) är det bäst att plantera ormbunkarna på våren, annars riskerar rötterna att ruttna bort under vintern. Det här gäller speciellt om du har blöt jord. Om du bor i ett område som har ett snötäcke större delen av vintern eller väldränerad jord går det bra att plantera på hösten. Det finns mycket att vinna på höstplantering, så om du har möjlighet tycker jag att du ska välja att göra det.

För mycket näring kan bränna ormbunkarnas rötter (och i värsta fall döda plantan), så se till att inte övergödsla. Det räcker gott och väl att mylla ner ett tunt lager kompost runtom plantan på våren. Om ormbunkarna växer dåligt är det mer troligt att det är brist på vatten. Genom att tillföra kompost och mullämnen får jorden en bättre förmåga att hålla vatten, så en mullrik jord är bra för ormbunkar.

Ormbunkar växer från rhizomer (en underjordisk stam) som ligger ytligt under jordytan. Både rhizomer och rötter är ömtåliga, så arbeta försiktigt om du använder redskap när du rensar i jorden. Placera gärna ut trampstenar eller gångar genom planteringen för att undvika trampskador.

Det enklaste sättet att föröka ormbunkar är genom att dela en etablerad planta på våren. Gräv upp en del av plantan med en stor jordklump runt, då störs rötterna så lite som möjligt och de nya plantorna etableras snabbare.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign och odling blandat med mitt vardagsliv. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Mer ormbunkar i trädgården

08 apr

Publicerad klockan 14:16h i Personligt, Trädgårdsdesign

En fredag i april

Nog för att det är april med allt vad det innebär med väderomslag och så vidare, men det här var väl ändå lite överdrivet? Förra veckan delade jag med mig av vårtecken i trädgården, så idag känns det lite komiskt att dela med mig av en snötäckt trädgård. Vanligtvis när jag tänker aprilväder ser jag framför mig solsken och regn om vartannat, inte drygt 20 cm blötsnö. Men en fördel är att det ska blir uppåt 10 grader varmt de kommande dagarna, så vi slipper skotta så mycket i alla fall. 

snöoväder i april
Snötyngd tall

Tall är en av mina favoritträd, de är så vackra! Synd bara att de så lätt bryts av tyngden av snön…

Vi har varit ute och pulsat i snön för att försöka rädda de snötyngda växterna från att ta skada. De kan lätt brytas av när det ligger ett tungt lager blötsnö på. Några lyckades vi rädda tror jag, men en del barrväxter och det gamla trädet som honungsrosen klättrar i klarade visst inte ett snöoväder till. Så nu får jag klura ut något nytt den kan få klättra i. Med de tre stora tujorna på bilden här nedanför går det inte att göra så mycket mer än att hålla tummarna och vänta på att snön smälter. De klarade sig under förra månadens dagar med blötsnö, så jag håller hoppet uppe att de klarar sig idag med.

Här är en som tyckte dagens väder var riktigt tråkigt.

Ett snötyngt träd med en honungsros

Honungsrosens klätterträd har brutits under den tunga snön.

Blommande honungsros

Honungsrosen när den blommade för fullt i somras.

Det är rätt vackert med snön ändå. Den skapar flyktiga konstverk här och var i trädgården.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

31 mar

Publicerad klockan 09:36h i Odling

Så snabba grönsaker nu!

Nu börjar jag längta efter färska, egenodlade grönsaker. Enligt mig smakar egenodlade blad mycket bättre än köpta. Först ut att skördas här hos mig i år är övervintrad vintersallat som har växt till sig ordentligt under de senaste veckornas vårväder. Ett annat bra sätt att kunna skörda bladgrönsaker under våren är att så snabba grönsaker i krukor och odlingslådor du ska använda till sommarblommor och tomater under sommaren.

Än dröjer det ett tag innan vi på allvar kan plantera ut sommarblommor och tomater i krukorna på altaner och uteplatser och i växthusen. Visst kan vi använda några av krukorna till vårblommor – penséer, vårlök och påskliljor. Men hemma hos mig står de flesta oanvända ett tag till. Så varför inte passa på att odla lite snabba grönsaker innan? Om du sår nu i slutet av mars kan du skörda små blad om 1-2 månader.

Så snabba grönsaker
Skott av snabba grönsaker
Spenat växer snabbt
Små skott av bladkål

Välj sorter som gror fort, på fröpåsarna brukar det finnas information om grotid. Några grönsaker som gror fort – och alltså passar att så nu – är spenat, sallat, rädisor, ärtskott, ruccola och olika sorters bladkål – på bilden här nedanför är mizunakål som är helt otroligt god. Jag ska nog gå ut och så lite mer under dagen!

Mizunakål redo att börja skördas
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...