0
  • Inga produkter i varukorgen
Att betala:0 kr

05 jul

Publicerad klockan 07:00h i Trädgårdsdesign
De badande vännernas trädgård

Välkommen att följa med på mitt besök i Visby Botaniska Trädgård, för nästan exakt ett år sen. När jag var där blommande rosorna helt överdådigt, men det var svårt att göra dem rättvisa med kameran tack vare den starkt skinande solen.

D. B. V:s Trädgård. Så står det på ena grindstolpen vid gången som leder in i trädgården. De Badande Vännerna lär jag mig att det står för. Ett sällskap med badande vänner anlade början till den botaniska trädgården redan 1855. Det är svindlande att tänka på att vissa växter där är så gamla. Läs mer om Visby Botaniska trädgårds historia.

Den botaniska trädgården ligger mitt i Visby, precis intill Östersjöns strand men är skyddad från de hårda vindarna av ringmuren. I trädgården är det nästan medelhavsklimat. Visby ligger i zon 1, men den skyddande ringmuren gör att det i princip är zon 0 inne i trädgården.

Stora rosenbågar med klätterrosor i Visby Botaniska Trädgård
Överdådig rosenblomning i olika färger, i Visby Botaniska Trädgård

Rosenblomningen var helt otrolig. Blommor i olika nyanser av rosa, rött och gult, tillsammans med lavendel, stäppsalvia, daglijor, alunrot, kärleksört och andra perenner. 

Rosen 'Astrid Lindgren' i Visby Botaniska Trädgård

Floribundarosen ’Astrid Lindgren’ 

Rosen 'Constance Spry' i Visby Botaniska Trädgård

Modern buskros CONSTANCE SPRY (’Ausfirst’)

Örtagården i Visby Botaniska trädgård

Örtagården. Det är nästan som att mannen med hatt och linnekläder vore en staty där, passar så perfekt in i miljön. 

Lusthuset ligger uppe på en kulle i Visby Botaniska Trädgård

Vackert lusthus på en kulle, omgiven av vanliga och ovanliga växter. Där fanns bland annat brokbladig kirskål, som sägs vara mindre spridningsbenägen än den vanliga kirskålen.

Platan i Visby Botaniska Trädgård

En gammal platan med den karaktäristiska barken.

Brudslöja

Rosa brudslöja trivs i den torra, kalkrika jorden.

Oregelbunden kalksten från Gotland

Oregelbunden kalksten från Gotland i gångarna.

Stora naturstenar som rabattkant i Visby Botaniska Trädgård

Här växer skuggbräcka och sockblomma. Stora naturstenar används som rabattkant i de skuggiga rabatterna. En personlig favorit.

Regnbågsbräken och hasselört
Hasselört är en av listans skuggtåliga perenner
Funkia och hasselört är skuggtåliga perenner

Fokus på bladkontraster i den skuggigare delen av Visby Botaniska Trädgård. Spretig regnbågsbräken mot småbladig hasselört. Mjuk hasselört mot hård sten. Stora funkiablad mot små hasselörtsblad.

Murgröna klättrar på ruin i Visby Botaniska Trädgård
Gammal murgröna klättrar på ruinerna i Visby Botaniska Trädgård
Murgröna klättrar på ruin i Visby Botaniska Trädgård

Vad är väl en trädgård i Visby utan murgröna? Murgröna, som är Gotlands landskapsväxt, har en enorm växtkraft och täcker in hela ruiner.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

du kanske också gillar...

27 maj

Publicerad klockan 08:00h i Trädgårdsdesign

Fleråriga växter i kruka

Många mindre buskar och träd, klätterväxter och perenner fungerar bra att plantera i krukor, men något som är bra att ha i åtanke är att växter i kruka kräver mer skötsel än växter som planteras direkt i jorden. Här är mina tips hur du kan tänka när du ska plantera fleråriga växter i kruka.

Att ha växter i kruka är ett sätt att kunna odla växter som inte trivs i den jordtyp du har i trädgården. Om du till exempel har en tung lerjord kan du ha bambu, lavendel eller perukbuske i kruka i stället. Det underlättar också möjligheten att skapa rumskänsla och lummighet på altaner och uteplatser.

Funkia och andra perenner i en stor kruka av cortenplåt

I år satsar jag på att plantera fleråriga växter i de krukor som vanligtvis är fulla av sommarblommor. En anledning är att det är ekonomiskt och hållbart, både för mig och miljön. Jag behöver inte köpa eller odla upp en massa ettåriga växter varje år. En annan anledning är att jag vill använda träd, buskar och klätterväxter för att skapa mer rumslighet på vår stora altan. 

Men om jag känner mig själv rätt kommer det bli en del sommarblommor och ettåriga växter i krukor också. Hur kan det vara så att jag aldrig lär mig att så lagom mycket? Tankarna smyger sig på när det är dags att så. ”Allt kanske inte klarar sig”, ”Det är bäst jag sår lite extra, jag vill ju inte stå där utan växter när det är dags att plantera ut”. Och så står jag här i slutet av maj med mängder av växter att hitta platser till. 

Jaja, så är det. Med det sagt går vi tillbaka till ämnet igen, det vill säga fleråriga växter i kruka.

Någon som är bra att ha i åtanke är att växter i kruka är mer utsatta än om de hade varit planterade direkt i jorden. De torkar ut snabbare på sommaren och jorden fryser tidigare på vintern. Ju längre en växt står i samma kruka med samma jord, desto mindre kommer den växa. Det innebär att du kommer behöva plantera om växterna var eller vartannat år, skaffa nya om de dör eller plantera ut de plantor som växer ur sina krukor i trädgården. 

A och O när det kommer till att ha fleråriga växter i kruka är att ha en stor kruka och göra ett bra grundarbete vid planteringen. 

Flätat pilträd i kruka, atragene-klematis Tuva E i kruka

Flätat pilträd, från Baugaarden Living Art, funkar fint att odla i kruka. Åtminstone några år innan det växt sig stort. Till höger skymtas en atragene-klematis TUVA, från e-plantas sortiment. Båda övervintrade i kallväxthus utan värme.

Svårigheter med att odla fleråriga växter i kruka

• De kräver mer skötsel än växter planterade i jord, vattning och näringstillförsel under sommaren och omplantering var eller vartannat år.

• Jorden torkar ut snabbt, till följd av vind och gassande sol. Mörka krukor värms upp snabbt och därför torkar jorden snabbare ut än i ljusa krukor.

• Näringen tar slut snabbare

• Krukorna är känsliga och kan spricka när jorden fryser

Välj kruka för fleråriga växter

Välj stora krukor med rejäla dräneringshål. Om växterna står i blöt jord under vintern kommer de garanterat att ruttna. Krukorna bör vara bredare i toppen än botten, så att krukan inte spricker när jorden fryser och trycker på uppåt. 

Använd rejäla krukor som rymmer mycket jord. Då torkar de inte ut så fort och isolerar bättre mot både kyla och värme. Här nedan är några ungefärliga minimimått på krukorna, men de får gärna vara större.

• 20-30 liter för perenner och kryddor

• 30-60 liter för små buskar och stora prydnadsgräs

• 80-120 liter för större buskar och små träd 

Undvik terrakottakrukor för växter som ska stå ute året om, eftersom de lätt spricker när de fryser. 

Vilken jord ska man välja?

Använd en jordblandning som är anpassad för krukor och urnor, till exempel U-jord från Hasselfors. Blanda upp jorden med leca-kulor eller torra kottar för att få en lättare jord. Det underlättar för dränering och gör att krukorna inte är lika tunga om du behöver flytta på dem.

Biokol

Blanda gärna i biokol i jorden. Biokol håller näringsämnen som växten kan ta upp när den behöver det. Dessutom förbättras jordens förmåga att hålla fukt och mikrolivet i jorden gynnas. Biokol behöver ”laddas” innan det blandas i jorden, genom att det får stå och dra med någon typ av näringsvatten i några dygn innan det används, t.ex. nässelvatten, lakvatten från bokashi eller guldvatten. Använd 1-2 delar biokol till 10 delar jord.

Japansk lönn 'Atropurpureum' i kruka

Japansk lönn, Acer palmatum ’Atropurpureum’, passar fint att ha i kruka. Här i Örebro vågar jag inte chansa på att den klarar vintern utomhus, så den får övervintra i vårt frostfria garage.

Skötsel av fleråriga växter i kruka

Krukorna behöver vattnas regelbundet och ofta om det är en torr och varm sommar. En kruka i vindutsatt läge behöver mer vatten än en som står i lä. Och en kruka som står i sol behöver mer vatten än en kruka i skugga.

Träd, buskar och perenner behöver inte lika mycket näring som sommarblommor och ettåriga växter. Ge en låg dos näring regelbundet fram till mitten av juli. Lite näring vid varje vattning är lagom. Under sensommaren vill vi att de fleråriga växterna ska sluta växa och förbereda sig för invintring, därför slutar vi gödsla i juli.

Övervintring inomhus eller utomhus?

Utomhus

Växter som är härdiga där du bor kan övervintras utomhus. Dock är det viktigt att de ställs lite skyddat, speciellt mot regn och väta eftersom det är stor risk att rötterna ruttnar eller fryser om de blir stående i blöt jord. Ställ under tak, till exempel på en veranda, under takfoten eller under ett bord. Undvik lägen i gassande sol. 

Täck krukan med löv och granris och ställ den på en skiva frigolit eller ett tjockt lager tidningar. Kylan kryper in både uppifrån och nedifrån.

Om det är en växt med tveksam härdighet kan du klä in hela krukan i en låda eller plastsäck, som bottnas med bubbelplast, frigolit eller ett tjockt lager tidningar. Fyll lådan med torra löv eller hopknölade tidningspapper. Känsliga träd och buskar kan kläs in i juteväv. Vänta tills hösten har kommit på riktigt med minusgrader och växter har börjat tappa löven innan du isolerar krukan.

Börja vattna först på våren när du märker att växterna kommer i gång. Ta in fram växterna för tidigt på våren och låt dem vänja sig gradvis vid solljus, vind och kyla.

Inomhus

Växter som inte är härdiga där du bor är bra att förvara i ett utrymme som håller mellan 0 och 10 plusgrader. Till exempel inpackade enligt beskrivningen ovan i ett kallgarage eller ett förråd som hålls frostfritt. 

Lövfällande växter kan förvaras mörkt, medan vintergröna växter bör få extra belysning.

Fleråriga växter i kruka, här bergenia i en stor kruka
Fleråriga växter i kruka

Offentlig plantering med kornell och bergenia i en stor kruka.

Fleråriga växter i kruka

Välj gärna en växt som har 1-2 zoner högre härdighet än där du bor, speciellt om du vill kunna ha krukorna stående utomhus året om. Det vill säga att om du bor i zon 2 väljer du växter som är härdiga till zon 3-4. Då är chansen att de klarar vintern högre. 

Buskar och träd

• Rönnsumak, Rhus typhina. Bör endast planteras i kruka, eftersom de sprider sig aggressivt med rotskott. Zon 1-3.

• Klotnaverlönn, Acer campestre ’Nanum’. Ett litet träd som på sikt kan bli 2-3 m brett och 4-5 m högt. Zon 1-3.

• Kranskornell, Cornus alternifolia. Zon 1-3(4).

• Rönnbärsapel, Malus toringo ’Freja’. En liten prydnadsapel med röda blad och rödrosa blommor. Kan övervintras utomhus upp till zon 3. Zon 1-5.

• Rönnspirea, Sorbaria sorbifolia ’Sem’. En liten buske med vit blomning och vacker höstfärg. Bör endast planteras i kruka, eftersom de sprider sig aggressivt med rotskott. Zon 1-4. 

• Japansk lönn, Acer palmatum t.ex. ’Atropurpureum’, ’Garnet’ eller ’Dissectum’. Bör övervintras frostfritt för säker övervintring. Zon 1-2(3).

• Dvärgsyren, Syringa meyeri ’Palibin’. Liten syren som finns som buske eller litet, toppympat träd. Zon 1-4.

• Vingbenved, Euonymus alatus ’Compactus’. Magisk rosa höstfärg och vackert grenverk vintertid. Zon 1-4.

• Havtorn, Hippophae rhamnoides ’Hikul’. En sort av havtorn som är tacksam att formklippa.  Zon 1-4.

• Tuja, Thuja occidentalis ’Smaragd’. Zon 1-5

• Japansk ädelcypress, Chamaecyparis obtusa ’Nana Gracilis’. Fin, liten barrväxt med skruvade grenar. Zon 1-3. 

• Balkanbergtall, Pinus mugo var. pumilio. En lågväxande tall med ett runt och tätt växtsätt.  Zon 1-7. Alla tallar med hårda barr är torktåliga och fungerar därmed bra i kruka.

Perenner

De flesta perenner fungerar bra att ha i kruka, så länge de inte står i riktigt blöt jord under vintern. Jag undviker perenner som kräver mycket fukt, eftersom jorden i krukor torkar ut snabbt och det därmed kräver mycket skötsel och vattning. 

Här är några perenner jag har god erfarenhet av att odla i kruka.

• Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Höstsilverax, Actaea simplex ’Brunette’. Trivs ej i gassande sol när den är planterad i kruka. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Tuvrör, Calamagrostis acutiflora ’Karl Foerster’/’Overdam’. Härdighet B, övervintrar vanligtvis.

• Funkia, Hosta. Om du har problem med att sniglar äter på bladen kan du ha dina funkior i kruka i stället. Övervintrar tacksamt. Undvik gassande soliga lägen. Varierande härdighet beroende på namnsort. Här kan du läsa mer om funkia.

• Flocknäva, Geranium macrorrhizum ’Spessart’. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Strutbräken, Matteuccia struthiopteris. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Glansälväxing, Sesleria nitida. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Bergenia, Bergenia cordifolia. En tålig perenn som kan växa i princip alla lägen. Fin även vintertid. Härdighet A, övervintrar pålitligt. Här kan du läsa mer om bergenia. 

Läs mer: Lättskötta perenner

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Fleråriga växter i kruka

25 maj

Publicerad klockan 08:00h i Trädgårdsdesign

En varm fredagseftermiddag mötte jag upp min växtkompis Jenny för en vårvandring i stadsparken. Jag älskar att besöka parker och titta på växter, inspireras av olika växtkompositioner och se hur växterna ser ut vid olika tillfällen under säsongen. Både när jag kommer till nya städer, som när jag gick en sväng i Kyrkoparken i Skövde i väntan på tåget i söndags. Och så klart stadsparken här i stan. 

Magnoliablom i maj

Magnoliorna sjöng på sista versen, men blommade fortfarande.

Magnolia soulangiana ’Black tulip’

 Magnolia soulangiana ’Black tulip’

Magnolia soulangiana ’Black tulip’
Lönnar i blom och idegranshäckar

Vacker siktlinje som förstärks av gången, de välklippta idegranshäckarna och träden som tornar upp på var sida gången.

Vårlöksrabatt deluxe, med kejsarkrona, olika sorters tulpaner och penséer

Vårlöksrabatt deluxe, med kejsarkrona, olika sorters tulpaner och penséer i en orange, rosa färgskala. 

Gul kejsarkrona

Gul kejsarkrona

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

du kanske också gillar...

19 maj

Publicerad klockan 09:00h i Odling, Trädgårdsdesign

Gör ett insektshotell

Bin, humlor, blomflugor och många andra insekter pollinerar våra växter. Andra småkryp hjälper oss att bekämpa ohyra som bladlöss. Ett sätt att locka insekter till trädgården är att skapa platser där insekterna kan bo. Här visar jag hur du enkelt gör ett insektshotell.

Det finns många anledningar att locka småkryp till din trädgård. Förutom att det är mysigt och harmoniskt med humlor som surrar runt i trädgården har de en livsviktig roll i att vi har mat att äta. Utan pollinering, ingen frukt och inga grönsaker. Olika arter av insekter försvinner runtom i världen, likaså här i Sverige – så ta hand om de insekter som finns i din trädgård.

Ett sätt att öka antalet insekter i trädgården är att skapa platser där de kan bo. Insekter bor ofta i hålrum i träd, vilket det är brist på i villaområden. Gör ett (eller varför inte flera?) insektshotell där bin och andra insekter kan få bo.

Hotellet är insekternas barnkammare. Under sommaren lägger bina ägg och pollen i hålen. Nästa års bin övervintrar i insektshotellet, antingen som vuxna eller som larver och puppor för att kläckas inför nästa sommar.

Gör ett eget insektshotell

Att tänka på när du gör ett insektshotell

• Hålen bör vara mellan 2 och 9 mm i diameter

• Hålen behöver vara minst 6 cm djupa, gärna mer

• Det är viktigt att hålen inte går rakt igenom, det ska finnas en vägg i bakänden

• Använd en skarp borr som ger jämna kanter, så att insekterna inte skadar vingarna när de ska krypa ut ur hålen

• Borra rakt in eller snett uppåt

Gör ett insektshotell: steg för steg

1. Ta en regel som är minst 6 cm tjock. Virket ska vara obehandlat. Jag har använt restbitar från min pappas sågverk.

2. Såga till regeln så att den får den form och storlek du önskar. 

Mitt insektshotell är i formen av att hus med sadeltak och är ca 50 cm högt och 12 cm brett. Men det behöver inte vara så stort. 20 cm högt och 10 cm brett fungerar också bra.

Virke till insektshotell
Rita upp formen för ditt insektshotell och såga till

3. Borra hål i olika storlekar i insektshotellet, 2-9 mm i diameter och minst 8 cm djupa är lagom.

Borra hål som blir boplatser i insektshotellet
Gör ett insektshotell av en regel

4. Slipa bort flisor och ojämnheter med slippapper

5. Redo att sättas upp!

Om du vill kunna sticka ner insektshotellet var som helst i trädgården kan du skruva fast det på en trälist. Annars kan du hänga upp det på husväggen.

Lästips: Bjud in djur i trädgården

Sätt upp insektshotellet varmt och soligt

Sätt upp ditt insektshotell på en varm, solig och vindskyddad plats. Det bör finnas vatten och mat åt insekterna i närheten. 

Lägg stenar i botten på ett fågelbad eller en skål med låga kanter och fyll på med vatten. Stenarna gör så att insekterna kan ta sig upp ur vattnet om de ramlar i.

Insekterna behöver pollen och nektar för att överleva. Nektar ger energi och pollen innehåller proteiner. Plantera en blombuffé för att locka småkrypsbesökarna till ditt insektshotell! 

Här hittar du en lista med perenner som våra pollinerande insekter tycker om och här finns en lista med sommarblommor som uppskattar av fjärilar och bin. 

Insektshotell redo att sättas upp
Insektshotell redo för gäster
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Gör ett insektshotell

16 maj

Publicerad klockan 17:00h i Trädgårdsdesign, Växtporträtt

VIT SKOGSASTER – VIT BLOMNING I SKUGGAN

Vit skogsaster är en av få perenner som funkar bra i ett torrt och skuggigt läge, men den trivs även i sol och fuktigare jord. Utöver det så är det en av få lite högre perenner som har en vit blomning i skugga.

Vit skogsaster är en perenn som jag ofta föreslår i mina projekt, just för att den är så tålig och användbar. Dessutom blommar den från augusti till långt in på hösten och ger då ett maffigt intryck med sina skyar av små vita blommor.

Och så är det en bra växt för humlor och bin.

Det finns många anledningar att välja vit skogsaster, alltså!

Här är en till:

Vit skogsaster får ofta vara ifred för harar och rådjur!

Vit skogsaster har en vit blomning som är underbar i skugga

Vit skogsaster kan planteras i både soliga, halvskuggiga och skuggiga lägen och trivs i de flesta jordar, både torra och fuktiga. Det är en av få växter som blommar rikligt i full skugga. Den blir cirka 50 cm hög och blommar från augusti till frosten kommer. Kan odlas och övervintrar pålitligt i hela landet (härdighet A).

Vit skogsaster utsågs till årets perenn 2015, vilket är en stämpel på att det är en odlingsvärd perenn. Det vetenskapliga namnet är Eurybia divaricata, men var tidigare Aster divaricatus. Divaricata betyder att den breder ut sig.

Här hemma har jag vit skogsaster under en björk, vilket fungerar bra! Dock är det viktigt med regelbunden vattning de första säsongerna när plantorna etablerar sig.

Vit skogsaster och kaukasisk förgätmigej är två skuggtåliga perenner

Vit skogsaster passar fint i entrérabatten, som vävare mellan buskar och andra perenner i större planteringar och självklart i en trädgårdslund, även kallad woodland. De vita blommorna lyser upp fint i lite mörkare hörn, därför tycker jag den är tacksam att använda under träd och i trädgårdens skuggiga skrymslen.

I skuggiga lägen är vit skogsaster fin att kombinera med stora blad, som den silverskimrande kaukasisk förgätmigej ’Jack Frost’ eller vitbrokig funkia ’Francee’. 

Lästips: Perenner för torr skugga

Den vita skogsaster var en favorit hos Gertrude Jekyll som är en ikon inom trädgårdsdesign och växtkomposition. Hon kombinerade den ofta med vårblommande bergenia, för bladkontrast och lång blomningstid.

Växtkombination med rödbladig smällspirea, funkia och vit skogsaster

Odlingsråd för vit skogsaster

Vit skogsaster kan i princip planteras var som helst. Jag skulle dock undvika riktigt torr jord i full sol. 

Under de 1-2 första säsongerna efter plantering är det viktigt att komma ihåg att vattna regelbundet för att ge plantorna en god förutsättning att etablera sig. När de har rotat sig ordentligt och kommit i gång att växa klarar de sig utan regelbunden vattning.

Beskärs ner till marknivå på våren. Låt klippet ligga kvar i rabatten, det gör jorden mer mullrik och är mat åt mikroliv, maskar och insekter.

 

Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. 
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

13 maj

Publicerad klockan 07:00h i Odling, Trädgårdsdesign

Gör egen växtnäring

Det finns flera olika sätt att göra egen växtnäring. I mina odlingar tillför jag näring på flera olika sätt: genom täckodling, bokashikompost, hönsgödsel från mina föräldrars hönsgård och ibland hämtar jag hästgödsel från en gård i närheten. 

Och så vattnar jag med olika sorters näringsvatten. 

Att näringsvattna är ett enkelt och snabbt sätt att tillföra näring till jord och växter. Dessutom är det hur lätt som helst att göra själv! 

Några olika näringsvatten du kan göra själv är nässelvatten, vallörtsvatten, guldvatten/kissvatten och bokashivatten.

Späda nässlor passar utmärkt att använda när du gör egen växtnäring

Späda nässlor passar utmärkt att använda när du gör egen växtnäring.

Så gör du nässelvatten

Ett enkelt och billigt sätt är att göra nässelvatten. Plocka brännässlor i en hink med tätslutande lock. Häll över vatten så att det täcker nässlorna och låt stå några dagar. När nässlorna bryts ner sprids näringsämnena som vi vill åt till vattnet, som vi sedan kan vattna ut på våra växter.

Det luktar riktigt illa när nässlorna bryts ner, rör i blandningen nu och då för att minska lukten. En del odlare säger att stanken minskar när de blandar i bokashiströ i nässelvattnet, men det har jag inte testat själv. Ärligt talat har jag blivit van vid lukten och tycker inte det är så illa, det är ju trots allt bara en kort stund man behöver hållas med nässelvattnet. Däremot använder jag alltid handskar när jag hanterar nässelvatten, lukten kan vara svår att få bort från huden.

Efter 3-4 dagar kan du börja använda nässelvattnet. Blanda en del nässelvatten med tio delar vatten. Det är optimalt att näringsvattna efter regn när jorden är fuktig, då rinner näringsvattnet lätt ner i jorden.

Nässelvatten redo att använda som växtnäring

Efter 3-4 dagar är nässelvattnet färdigt att använda som växtnäring.

Bonustips: det enklaste sättet att göra egen växtnäring?

Guldvatten eller kissvatten, olika ord för samma sak. Det är helt enkelt kiss utspätt med vatten, ungefär en del kiss till tio delar vatten. Undvik att använda kiss med läkemedelsrester.

Färskt kiss luktar inte om det blandas direkt med vatten, dock kan blandningen börja lukta om den får stå så ta för vana att alltid vattna ut kissvattnet direkt. 

Hos Riksförbundet Svensk Trädgård kan du läsa mer om du vill lära dig mer.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Gör egen växtnäring

09 maj

Publicerad klockan 11:00h i Trädgårdsdesign

Vikten av god jord

En av grundstenarna till en hållbar trädgård är jorden. Utan god jord, inga växter. God jord krävs för att de växter vi planterar ska må bra och växa, och kanske viktigast av allt – för att vi ska ha tillgång till mat. 

I det här inlägget kan du läsa om vikten av god jord, hur du kan undersöka jorden i din trädgård och vad du kan göra för att förbättra jorden.

Jorden är superviktig för hur växterna trivs och frodas. Är inte jorden bra, kommer inte heller växterna att må bra. Jorden tar upp, lagrar och avger näringsämnen, kol och vatten till växterna. Det gäller för träd, buskar, matgrödor och alla andra växter. Utan god jord kan (i princip) ingenting växa. 

Jord är en viktig del i jordens ekosystem. 

Visste du att mängden god jord minskar runtom i världen? Detta är till följd av bebyggelse, föroreningar, att marken kompakteras, erosion, utarmning av jordens organiska innehåll, översvämningar, ras och jordskred.

Använd kompost som täckmaterial i en torktålig trädgård

Undersök din jord

Det är bra att bekanta sig med jorden i sin trädgård för att kunna välja rätt växt till rätt plats, samt för att kunna förbättra jorden om den inte verkar må bra.

Det finns några olika sätt att ta reda på hur jorden i våra trädgårdar mår. Det går att skicka in jord för analys, men man kommer också långt genom att gå ut i trädgården och på egen hand undersöka jorden.

Gräv gropar

Ett sätt är att helt enkelt gå ut och gräva gropar i jorden, på några olika platser i trädgården. Gräv gropar som är minst 40 cm breda och 60-80 cm djupa och har raka kanter så att det går att se jordens skiktningar och struktur. 

Om det är svårt att få ner spaden kan det vara ett tecken på att jorden är kompakterad, eller att det finns mycket sten i jorden.

När du har grävt groparna är det dags att undersöka jorden. Både jordprofilen som syns i groparnas kanter och jorden som du har grävt upp ger ledtrådar om hur jorden mår, jordmånen och dess egenskaper.

Jorden ska lukta friskt av jord. Om det är en otäck lukt så är något fel, det kan vara att jorden är drabbad av syrebrist på grund av att den är vattensjuk, då tar fel sorts bakterier över och skapar en otäck lukt.

Jordens färg avslöjar en del, bland annat kan det ge en fingervisning vilken jordart det är och hur jorden mår. Sandjord är oftast ljusare än lerjord. Blåaktig jord är ett tecken på dålig dränering. Torr jord är ljusare än fuktig jord. En mörk jord är ett tecken på hög mullhalt.

Lär känns din jord genom att gå ut och gräv i den.

Titta på jordprofilen

I gropens vägg syns jordprofilen i genomskärning. I det översta jordlagret som kallas förnan bryts döda växtdelar ner. Här kan du se rester av växterdelar. Under detta lager återfinns det som kallas matjorden. Detta lager kan vara allt mellan ett par cm till en halvmeter djupt, ju djupare desto bättre. Om matjorden är mörk på gränsen till svart är den rik på mull (även kallat humus). 

Finns det skiktningar i jordprofilen? Skarpa skikt i jorden kan påverka växter negativt, eftersom rötterna har svårt att ta sig mellan olika jordskikt, speciellt om skikten är kompakta. 

Om jorden känns porös och delar sig lätt är det troligtvis sandig jord. Om den däremot håller ihop och lätt klumpar sig är det troligtvis en lerjord, detta kallas aggregat. Med aggregat bildas en struktur i jorden som gör transport av luft, koldioxid, näring och vatten underlättas.

Maskar och andra djur i jorden är ett tecken på god jord. Ju fler desto bättre. Maskarna hjälper bland annat till att skapa gångar och hålrum i jorden som underlättar växternas rotutveckling och transport av vatten. Om du inte hittar några maskar i jordern är det ett tecken på kompakt jord eller att det finns för lite organiskt material.

Rulla jorden

Ta upp en jordklump från 20-30 cm djup i groparna du har grävt. Fukta den och bearbeta tills den slutar klibba. Rulla sedan snabbt ut jordklumpen till en rulle, mot en plan yta eller mellan handflatorna. Rulla jorden tills rullen inte kan bli tunnare eller går av. 

Kan du inte rulla jorden alls är jorden sandig med en mycket låg lerhalt. Ju smalare du kan rulla jorden, desto mer lera innehåller den. Om rullen blir 1 mm eller smalare är lerhalten mycket hög, upp till så mycket som 50 % eller mer. Jord med så mycket lera är svår att odla i och vi kan behöva hjälpa till att förbättra jorden genom att öka mullhalten, mer om det längre ner.

Genom att rulla jorden till en så smal rulle som möjligt kan du avgöra hur mycket lera det finns i jorden

Skaktestet

Med hjälp av skaktestet kan du ta reda på vilken jordart du har i trädgården.

Ta en liten spade jord från 20-30 cm djup i groparna du har grävt. Lägg jorden i glasburkar, burkarna ska ha samma diameter. Fyll burkarna med vatten och skaka om ordentligt tills jorden helt har brutits ner till smådelar. Det ska inte finnas några aggregat eller klumpar kvar. Låt burkarna stå i minst två timmar. 

När det har gått två timmar kommer du se att jordpartiklarna har delat sig i olika lager. Analysera innehållet i burken med hjälp av följande information:

• Lerjord: Vattnet är grumligt och det är ett mycket tunt lager jord på botten

• Siltjord: Vattnet är grumligt, men partiklarna har börjat sjunka till botten

• Sandjord: Vattnet är klart och de flesta jordpartiklarna har sjunkit till botten

• Hög mullhalt: Testet visar antingen på lerjord, siltjord eller sandjord, men i jord med hög mullhalt flyter det runt små bitar på vattenytan. Ett tecken på god jord!

Två glasburkar med olika sorters jord i. Den ena innehåller jord som jag grävde upp ur ett hål i marken, den andra innehåller jord från mina upphöjda odlingslådor.

Två glasburkar med olika sorters jord i. Den ena innehåller jord från ett hål i marken, den andra innehåller jord från mina upphöjda odlingslådor.

Två glasburkar fyllda med jord blandat med vatten

Fyll upp burkarna med vatten och skaka om så att jordpartiklarna löser upp sig.

Efter två timmar ser burkarna ut så här. Innehållet har skiktat sig. Vattnet är grumligt med ett tunt lager jord i botten på i båda burkarna, vilket är ett tecken på att jorden är lerig. I den högra burken som innehåller jord från odlingslådorna flyter finns en del bös på ytan, vilket tyder på hög mullhalt – toppen för jord man odlar i!

Dräneringstest

För att testa om jordens dränering fungerar som den ska är det dags att gräva gropar igen. Den här gången gräver du ett par olika gropar på olika platser i trädgården som är cirka 50 cm breda och 30 cm djupa. Fyll groparna med vatten ända upp till marknivån och ta sedan tid hur lång tid det tar tills vattnet har sjunkit undan. 

• Om det tar 10-15 minuter fungerar jordens dränering bra. Det är troligtvis sandig jord.

• Om det tar 30 minuter är det en optimal balans mellan jordens dränerade förmåga samt jordens förmåga att hålla vatten.

• Om det tar 60 minuter eller mer är det ett tecken på att dräneringsförmågan är dålig, vilket kan bero på att det är en styv lerjord eller att jorden är kompakterad. Om den är kompakterad krävs att jorden luckras upp ordentligt.

Detta test ska göras på en dag när det inte regnar.

undersök jordens dräneringsförmåga genom att fylla ett grävt hål i jorden med vatten

Här är gropen precis fylld med vatten.

Så här ser det ut efter en liten stund när lite vatten har sjunkit undan

Efter en timme är det fortfarande mycket vatten kvar i gropen, vilket i det här fallet beror på att det är mycket lera i jorden.

Hur kan vi förbättra jorden?

Det korta svaret är:

Mata jorden med organiskt material och stör den så lite som möjligt. 

Det lite längre svaret är: 

Imitera naturens ekosystem. På hösten faller löven och lägger sig som ett täcke över jorden, maskarna drar ner löven, ger jorden näring och gör gångar som luckrar upp och syresätter jorden.

Du kan härma efter ekosystemet i trädgården genom att inte städa så noga i rabatter och köksträdgård, samt mata jorden med kompost, löv, gräsklipp och annat organiskt material. Du kan mata jorden antingen genom att täckodla, det vill säga lägga ett cirka 5-10 cm tjockt lager organiskt material ovanpå jorden, eller genom att gräva ner materialet i jorden.

Det bästa är om du lägger materialet ovanpå jorden, då bevarar du jordstrukturen som maskar och annat mikroliv i jorden har byggt upp. Genom att störa jorden så lite som möjligt, genom att inte gräva onödigt mycket, bevaras bland annat maskgångar som underlättar transport av vatten och gör det lättare för rötterna att utvecklas. 

Både lerjord och sandjord mår bra av att organiska material tillsätts i jorden, eftersom det ökar jordens mullhalt. I en sandig jord hjälper mullen att hålla fukt och näring och i en lerig jord gör mullen att jorden blir lättare och att syre lättare kommer ner i jorden.

Om det är en styv lerjord eller kompakterad jord behöver den luckras på något sätt innan växterna planteras. Detta kan till exempel göras genom att gå igenom jorden med en grep eller bredgrep. Med hjälp av täckodling och tillförsel av mull kommer jorden att luckras med hjälp av maskar och annat djurliv i jorden, men om jorden är väldigt styv eller kompakterad behöver den åtgärdas innan.

Slutligen vill jag tipsa om dokumentären Kiss the ground som finns att se på Netflix, som handlar just om markens funktioner, utmaningar och vad vi kan göra för att rädda den. Se den! Filmen handlar bland annat om hur vi genom att ta hand om jorden kan rädda hotade ekosystem, säkerställa tillgång till mat och hjälpa till att bromsa klimatförändringarna. Se den!

Lästips: Växters härdighet

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

Vikten av god jord

05 maj

Publicerad klockan 08:00h i Trädgårdsdesign

En dag i förra veckan passade jag på att ta en promenad i stadparken mellan regnskurarna. Mitt mål var magnoliablom, och visst hade de börjat blomma! Blommornas kronblad var lite nedtyngda av regndropparna, men lika fina ändå. 

Den här veckan är nog blomning ännu mer magnifik.

Visst du att det finns minst 41 magnolior i Örebros stadspark? På kommunens hemsida finns en karta med alla träd och buskar utplacerade.

Magnoliablom i stadsparken i Örebro
Magnolia stellata

Stjärnmagnolia, Magnolia stellata, har en underbar söt doft.

I Tegelrummet blommade vårlökarna för fullt. Botaniska tulpaner  och kungsängslilja. På våren uppskattar jag verkligen alla blommor, eller ja, jag uppskattar ju alla blommor året runt. Men det är något speciellt med de vårblommor som är så små att man måste böja sig ner för att se dem ordentligt.

Rosa körsbärsblom

De japanska körsbärsträden har börjat blomma. De rosa blommorna som fyller ut hela trädet är nästan overkliga.

En favoritdel av stadsparken: den japanskinspirerade delen med en träbro, stilla vatten, städsegröna växter och stora stenar.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

du kanske också gillar...

02 maj

Publicerad klockan 09:31h i Trädgårdsdesign, Trädgårdskalender

Trädgårdskalender maj

Maj. Ljusa kvällar, varma dagar och växterna nästintill exploderar i grönska och blom. Jag vill bara vara utomhus hela tiden! För trädgårdsägaren är det bråda dagar med att förbereda trädgården för sommaren, men kom ihåg att njuta också. Vårens härligaste månad är nu. Längre ner på den här sidan hittar du en trädgårdskalender för maj.

Ta gärna en promenad i parker och bostadsområden för att njuta av blommande körsbärsträd, magnolior, forsythia och vårlökar. Stadsparken i Örebro har en stor samling magnolior som står i full blom nu i början av maj.

Och kom ihåg att det fortfarande kan komma nätter med minusgrader, låt alltså ömtåliga pelargoner och grönsaksplantor stå skyddat lite till. 

röda tulpaner och rabarber i Sofieros slottsträdgård

Otrolig kombination av maffiga, gröna rabarberblad och röda tulpaner. 

Nu i maj exploderar grönskan i trädgården och naturen! Häggen slår snart ut, gräset börjar växa, möbler ska tvättas efter vinterförvaringen och den som har sått snabbväxande grönsaker under senvintern kan börja skörda rädisor, sallatsblad och spenat. Det finns mycket att njuta av, men även en del som behöver göras. 

Så, vad finns det att göra i trädgården i maj? 

Plantera perenner, buskar och träd. Tidigt i maj är det fortfarande bra förhållanden för att plantera, senare i maj och under sommaren är det ofta svårare för växterna att etablera sig väl. Jag förespråkar egentligen höstplantering eftersom hösten ger bättre förutsättningar för plantorna att etablera sig (jorden är varm, det är fuktigt i både luft och jord och växterna är på väg in i sin viloperiod), men det finns några växter som är bättre att plantera på våren, bland annat höstanemoner och prydnadsgräs.

Vill du plantera en ny perennrabatt men är osäker på vilka växter du ska välja? Kolla in mina färdigdesignade rabatter här.

Vitblommande narciss 'Thalia' tillsammans med små funkiablad

Vitblommande narcissen ’Thalia’ tillsammans med spirande funkia.

Vattna! Kom ihåg att vattna dina växter om det går lång tid utan nederbörd. Det är extra viktigt att vattna växter du planterade under förra säsongen, de behöver fukt i jorden för att etablera sig bra.

Vårstäda i rabatterna. Om du inte gjort det tidigare är det hög tid att klippa ner nedvissnade perenner nu, innan årets grönska har hunnit för långt. Låt klippet ligga kvar på jorden, det tillför mull till jorden. Om du tycker det ser skräpigt ut kan du med fördel toppa med kompost eller kogödsel. Plantera nya perenner om det blivit hål i rabatterna efter vintern.

Gödsla perennrabatter, köksträdgård, unga träd, prydnadsbuskar, bärbuskar och häckar. Mylla ner ett lager kompost eller kogödsel. Kogödsel som säljs på säck innehåller ofta en stor del torv, och därmed inte lika mycket näring. Läs på förpackningen så att du köper gödsel som innehåller mycket näring.

Gödsla överblommade vårlökar med benmjöl och låt de vissnade bladen vara kvar. Jag vet att det kan klia i fingrarna att ta bort dem, men näringen behöver gå tillbaka ner i löken för att de ska blomma igen nästa år. Sätt perenner med stora blad tillsammans med vårlökarna så slipper du se de fula bladen.

Skott av snabba grönsaker

Den som har sått snabbväxande grönsaker i mars-april kan du börja skörda.

Dela perenner som blommar på sensommaren och hösten, om de blivit för stora. Passa på när de precis tittar upp ur jorden. Gräv upp och dela med en vass spade eller kniv.

Beskär rosorna när björkarnas blad börjar slå ut. När de har musöron som man brukar säga.

Fynda överblommande vårlökar. Nu har påskliljor, krokus och en del annat blommat över. Ofta rear butikerna ut sitt överskott – passa på att fynda och plantera för fin blomning kommande vårar.

Ta hand om komposten. Lufta, gräv och rör om komposten, så att du håller den fungerande och välmående. Här kan du läsa mer om att kompostera.

Närbild på magnoliablom

Ta hand om gräsmattan. Fyll i om det blivit hål efter vintern, dressa med ny jord och så nytt gräs där det behövs. När gräset är över 5 cm högt är det dags att klippa första gången. Klipp gärna öar i gräset och låt blommorna vara kvar. Var glad om du har blommor i gräsmattan! 

Håll utkik efter mördarsniglar. Varje snigel lägger upp till 400 ägg, så ju tidigare du börjar bekämpa dem desto färre sniglar i trädgården under sommaren.

Rensa ogräs. Här gäller samma som för mördarsniglarna – det är bra att börja rensa så fort det går på våren. Om ogräset får stå kvar hinner det slå rot ordentligt och börja sprida sig. Och om de går upp i blom sprider de sig via frö. Vissa ogräs är ätbara och kan skördas som vårprimörer! Läs mer här. 

Så utomhus. I maj går mycket att så utomhus! Morötter, sallat, ärter, persilja, potatis, med mera. Undvik att så rädisor, spenat och asiatiska bladgrönsaker. De är så kallade kortdagsväxter och går lätt i blom nu när dagarna är ljusa och långa. 

Läs mer: Planera din köksträdgård

Skott av snabba grönsaker

Avhärda växter som du sått inomhus. I andra halvan av maj är det dags att börja avhärda växterna inför flytten ut i trädgården. Börja med att ställa ut växterna i ett par timmar och öka tiden succesivt. Undvik direkt sol! Du kan med fördel täcka växterna med en fiberduk den första tiden, den skyddar både mot vind och sol.

Förodla inomhus. Nu i maj kan du förså majs, gurka, squash och pumpa som planteras ut senare i vår när risken för frost är över. 

Ge näring till krukväxter. Näringsvattna eller plantera om ifall det behövs. Nu när ljuset ökar börjar växternas tillväxtperiod, då behöver de ny näring för att orka växa och hålla sig fina.

Hoppas du får en härlig maj i trädgården!

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

25 apr

Publicerad klockan 13:00h i Trädgårdsdesign

För några veckor sen var jag i Stockholm på en utbildning i trädgårdsbelysning. Det var en heldag med teori om varför vi ska använda belysning i trädgården, hur vi belyser på bästa sätt, genomgång av produkter och en praktisk workshop hur belysningen sätts upp i trädgården. En kul och lärorik dag! Nu vill jag ut och planera belysning i trädgårdar.

Något som är viktigt att tänka på när det kommer till trädgårdsbelysning är ljusföroreningar, det vill säga ljus som stör nattlevande djur och insekter. Mer om det längre ner!

Utbildningen hölls i de vackra miljöerna på Högberga gård. På bilden ovan vackra trappor i röd kalksten och formklippt buxbom, som gör sig fint tillsammans med de gamla tegelbyggnaderna!

Belysning av ett flerstammigt träd

Det hade snöat rejält den dagen vi var där, vilket gav ytterligare en dimension till belysningen. 

Belysning i trädgården har flera funktioner, både estetiska och praktiska.

Det framhäver vackra element i trädgården, som till exempel vackra trädstammar och städsegröna växter. På så sätt förstärker det en välplanerad trädgård. Pricken över i:et helt enkelt. 

Belysningen har också en praktisk funktion. Ljuset leder oss i trädgården och ger en känsla av trygghet. 

Även om vi just nu går mot ljusare tider med längre och längre kvällar är ju den hårda sanningen att det är mörkt en stor del av året. Med hjälp av belysning kan vi njuta av våra trädgårdar under en större del av året.

mild trädgårdsbelysning under en rododendron gör stor skillnad mörka vinterkvällar

Trädgårdsbelysning gör stor skillnad under mörka vinterkvällar. Här är en stor, gammal rododendron upplyst underifrån. 

bild på tall utan belysning

Utan belysning…

bild på tall med belysning

… och med belysning. Visst är det stor skillnad?

ljusföroreningar

Det finns som sagt många fördelar med trädgårdsbelysning, men det finns även en stor nackdel. Ljusföroreningar, det vill säga ett överflöd av konstgjort ljus, har visat sig vara ett stort hot mot nattaktiva djur som fladdermöss, fåglar och många insekter. Det leder till att djuren lockas till farliga miljöer, har svårt att hitta mat och att de inte förökar sig som de ska. Här kan du läsa mer om hur ljusföroreningar påverkar djurlivet.

Lösningen på problemet med ljusföroreningar är att se till att lamporna bara lyser när vi är vakna och släcks när vi går och lägger oss. Det kan göras både genom att vi manuellt stänger av belysningen (via en app som styr systemet) eller genom att systemet ställs in på att tändas i skymningen och lysa X antal timmar. Eller med en gammal hederlig timer förstås.

Vi kan även använda belysning mer under vintern än under sommaren, eftersom djuren störs i mindre omfattning då. Dessutom är det ju under den mörka delen av året som vi har allra störst glädje av belysningen. 

Samma tall som syns på bilderna ovan. Tallar är tacksamma att belysa, med sin skrovliga bark och gröna barr.

Trädgårdsbelysning. effektfull belysning av städsegröna växter och tegelvägg

Effektfull belysning av städsegröna växter och tegelvägg.

Om du vill ha hjälp att skapa en belysningsplan och installera belysning i din trädgård är du varmt välkommen att höra av dig via kontaktformuläret här eller genom att skicka ett mail till sarah@bergerkullberg.se.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...