0
  • Inga produkter i varukorgen
Att betala:0 kr

19 nov

Publicerad klockan 16:01h i Odling, Trädgårdsdesign

SOmmarblommor för bin och fjärilar

Genom att odla sommarblommor för bin och fjärilar i köksträdgården kan vi hjälpa till att stoppa minskningen av de pollinerande insekterna. Sommarblommor har ofta en lång blomningstid, från att de börjar slå ut i juni-juli till första frosten och ibland längre. Det betyder att våra nyttoinsekter får mat under långt tid. Det finns en del sorter som är bättre för insekterna än andra, längre ner listar jag 14 sommarblommor du gärna kan använda i din trädgård.

Fjärilar och bin är två av våra vanligaste pollinerande insekter. De vilda insekterna är livsviktiga för vår att vi ska ha tillgång till mat och för att behålla den biologiska mångfalden. Som jag skrivit tidigare minskar antalet pollinerande insekter, en tredjedel av Sveriges humlor och bin riskerar att dö ut. Det finns flera saker vi som har en trädgård kan göra för att stoppa den utvecklingen och hjälpa de viktiga pollinatörerna att överleva. Några förslag är att skapa boställen, till exempel sätta upp ett insektshotell, se till att det finns vatten och plantera växter som ger mat, till exempel olika sorters sommarblommor.

Läs mer: Gör ett insektshotell

Linnétagetes med humla

Linnétagetes

Det är bra att ha olika sorters blommor för att locka olika typer av pollinerande insekter till sin trädgård. Sommarblommor blommar ofta hela sommaren, vilket ger insekterna mat under hela växtsäsongen. Kombinera gärna dina sommarblommor med blommande träd och buskar, perenner eller varför inte en liten äng?

Insekterna behöver både pollen och nektar för att överleva. Pollen ger protein, nektar ger energi. Längre ner kommer en lista på sommarblommor som innehåller mycket pollen och nektar. Samtidigt som insekterna letar mat i blommorna hjälper de till att pollinera blommorna så att det kan bildas fröer och/eller mat.

Boktips: Klimatsmart trädgård

Sommarblommor eller perenner i köksträdgården?

En fördel med sommarblommor jämfört med perenner är att du kan experimentera med olika sorter och färger från år till år. Det är enklare att använda sommarblommor om du vill ha mer variation och utrymme att vara kreativ varje år. Det kan vara svårt att odla perenna växter och ettåriga grönsaker i samma bädd. Eftersom perennerna har ett rejält och etablerat rotsystem har grönsakerna svårt att ta plats och få tag i näring, därför kan det vara bättre att använda sommarblommor i köksträdgården. Om du gärna vill ha perenner i köksträdgården är det bättre att ha en separat bädd för fleråriga blommor och grönsaker. Här kan du läsa om perenner som är om omtyckta av fjärilar och bin.

Röd solros

Röd solros

Squashblomma med två blommor

Två humlor som tumlar runt i en squashblomma

14 sommarblommor för pollinerande insekter

Blodklöver är populär hos humlor och bin, dessutom hjälper den till att förbättra jorden genom att binda kväve och luckra upp jorden.

Bondböna odlas inte främst för sina blommor, men de är rika på nektar och pollen och ger sedan bönor som är goda att äta.

Dahlia. Dahlior med enkla blommor erbjuder mycket mat åt fjärilar och bin, de fyllda blommorna ger däremot väldigt lite pollen och nektar. Om du vill ha fyllda dahlior kan du kombinera den med några enkla också, eller någon annan blomma från listan.

Gurkväxter, som gurka, squash och pumpa har vackra gula blommor som älskas av humlor. Utan humlornas hjälp pollineras inte blommorna, vilket leder till att frukterna inte utvecklas ordentligt.

Gurkört lockar många bin till din trädgård. Bladen kan ätas, smaken påminner om gurka.

Honungsfacelia har en lång blomningstid och är en grödgödslingsväxt, det vill säga att den binder näring i jorden

Kålblommor innehåller nektar och pollen. Om du låter några plantor stå kvar över vintern kommer de gå upp i blom andra året.

Linnétagetes är en hög tagetessort med röd-gula blommor. Perfekt som vävarväxt mellan grönsaker eller tillsammans med andra sommarblommor.

Malva har otroligt söta blommor som är fyllda med pollen och nektar.

Ringblommor har en väldigt lång blomningstid, och är därmed en viktig matplats för insekterna.

Solros är extra bra eftersom den blommar långt in på hösten och ger mat åt insekterna länge.

Stockros är en bienn men får vara med på listan ändå. Bienn betyder att det bara kommer blad första året och sedan kommer de fantastiska blommorna andra året.

Vallmo är rik på pollen, men har inte speciellt mycket nektar och är därför bra att kombinera med andra sommarblommor för att ge ordentligt med mat.

Vallört har både nektar och pollen, dessutom är bladen otroligt näringsrika och kan användas för att göra näringsvatten eller att täckodla med. Vanlig vallört sprider sig mycket. Leta efter sorten ’Bocking 14’, som är steril och därför inte sprider sig.

Mina favorit på listan är nog solros och vallmo, om jag måste välja… Finns din favorit med på listan? 

Stockros med humla

Stockros

Vit enkel dahlia

Enkel vit dahlia

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

sommarblommor för humlor och bin

28 okt

Publicerad klockan 14:39h i Odling, Trädgårdsdesign
löv

Förvandla löv till jord

Visste du att löv är en toppeningrediens att göra jord av? Löv bryts ner till mull, som håller fukt och skapar en fin struktur i jorden. Just nu faller massvis med löv runtomkring oss – de bara ligger där och väntar på att vi ska kratta ihop det och göra finfin jord av! Helt gratis dessutom!

Vad är lövmull?

Lövmull är helt enkelt komposterade löv. Det kan användas i rabatter och odlingar för att förbättra jordens kvalitet och struktur. Lövmull gör att maskar trivs i jorden och bidrar med goda bakterier. 

Lövmull är inte lika näringsrik som ”vanlig” kompost som innehåller flera olika material. Det beror på att löv som faller från träden på hösten är rika på kol, på kompostspråk kallas det ett brunt material. Det bästa för jorden är att använda både kompost och lövmull i trädgården.

löv kompost

I den vänstra bingen är det lövkompost. Den högra innehåller blandad trädgårdskompost.

SÅ gör du lövmull

Den enklaste delen i att skapa lövmull är nog att få tag i löv! De allra flesta av oss har löv i vår trädgård. Och skulle du inte ha – eller bara vill ha mer än du har i trädgården – finns det många som krattar ihop sina löv, lägger i säckar och kör i väg till kommunens uppsamlingsställe. Efterlys i den lokala Facebook-gruppen eller kolla med grannarna på din gata.

Lövkompost kan göras på ett par olika sätt. Antingen använder du kompostgaller eller svarta säckar. Jag använder båda sätten. 

Sätt ihop fyra kompostgaller så att det blir en binge. Fyll bingen med löv och vattna mellan lagren så att löven är fuktiga. Om löven är torra kommer de inte brytas ner.

Samla löv i svarta säckar. Jag gillar att använda säckar från planteringsjord som jag vänder ut och in. De är rejäla och går inte sönder så lätt. Gör hål runtom säcken så att det kan komma in luft. Vattna igenom säckarna ordentligt om löven är torra. Ställ säckarna på ett skuggigt ställe och låt stå minst ett halvår.

Du kan också gräva ner löv i din köksträdgård. Löven kommer brytas ner och resultaten är finfin jord att odla i nästa år. Det är busenkelt:
1. Gräv ett dike i din odlingsbädd alternativt gräv ur jord ur din pallkrage.
2. Fyll diket med löv och trampa på dem så att luftfickorna försvinner.
3. Tillbaka med jorden.

Det här är ett bra alternativ för dig som inte har plats för en separat lövkompost, men ändå vill ha de goda effekterna av lövkompostering i din trädgård. Dock får du ingen lövmull du kan använda som marktäckning eller jordförbättring i rabatterna med den här metoden.

Egentligen är det ju inte du som gör det tunga jobbet. Maskar, mikroorganismer och andra små varelser hjälper oss att bryta ner löv (och allt annat organiskt material) till små, små beståndsdelar. Häftigt va? 

Läs mer: Plantera på hösten

Eklöv

Eklöv är ett kapitel för sig. De skiljer sig från andra löv i att de tar lång tid att bryta ner, ofta flera år. För att snabba på processen kan du klippa sönder eklöven med gräsklipparen och blanda eklöven med andra löv och kväverikt material, t.ex. gräsklipp, färskt stallgödsel, nässelvatten eller kissvatten. Undvik tjocka lager med bara eklöv, eftersom det kommer ta lång tid att brytas ner.

Ett annat sätt att använda eklöv i trädgården är att använda dem i komposten, eftersom de är torra hjälper de till att så att komposten inte blir för fuktig. Eklöv är också toppen att vintertäcka känsliga växter med, eftersom de är torra blir det inte för tätt och fuktigt för växterna. Jag brukar täcka rosor med cirka 10-15 cm eklöv som jag lägger granris ovanpå.

Eklöv i kompost

Eklöv tar lång tid att bryta ner. Men eklöven är värdefulla i trädgården ändå.

Hur lång tid tar det att göra lövmull?

Det tar från 6 månader till 2 år för löven att bli fin, fuktig lövmull. Det beror på vilken sorts löv du har i din lövkompost och hur fuktiga löven är. Under tiden löven bryts ner behöver du hålla koll på att lövhögen är fuktig. Vattna löven om de är torra. Nedbrytningen går snabbare under det varma halvåret, på vintern går mikroorganismer och maskar i vila om det är alltför kallt. 

Kör över löven med gräsklipparen om du vill att det ska gå snabbare. Små bitar bryts ner snabbare. Stora löv som lönnlöv är alltid bra att klippa med gräsklipparen.

Ett annat bra sätt att använda löv på är att täcka jorden i rabatter och odlingslådor. Maskar och mikroorganismer bryter ner löven där också. Om du väljer att göra så i stället är det bra om du använder mindre löv – t.ex. björklöv – eller kör över löven med gräsklipparen innan du lägger dem på jorden. Då kommer löven brytas ner snabbare och det blir inte ett tjockt och tätt lager löv som tynger ner och blöter ner växterna.

Så använder du lövmull

Den färdiga lövmullen kan myllas ner i jorden tillsammans med kompost eller kogödsel på våren, eller användas som marktäckning i rabatter och köksträdgård. Den är också bra att blanda ner i jorden i krukor, eftersom den håller fukten så bra. 

Jag tycker alla trädgårdar borde ha en liten lövkompost i sin trädgård! Gratis och alldeles underbar jord – kan det bli bättre än så?

HÅllbart och ekonomiskt

I lövkomposten jobbar maskarna och annat mikroliv i jorden tillsammans med oss för att skapa ny jord. På så sätt samarbetar vi med naturen och skapar ett kretslopp i vår trädgård. Materialet som finns i trädgården, får stanna och brytas ner i trädgården. Löven återgår och förbättrar på sikt jorden. Förutom att det är gratis att göra egen lövmull i trädgården är det också toppen för miljön. Det är ett hållbart sätt att skapa ny jord – till skillnad från att köpa jord på säck som till stor del består av torv. Dessutom slipper du köra bort löv till någon kommunal kompost, det sparar du både tid och bensin på. 

Läs mer: Boktips – klimatsmart trädgård

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Andra inlägg du kanske gillar...

kompostera löv

30 jul

Publicerad klockan 10:04h i Odling, Personligt

Min odling: juni/juli 2021

I juni och juli har min odling verkligen exploderat. Det är otroligt grönt och frodigt, zucchiniplantorna ger ett överflöd av frukter och solrosorna lyser verkligen upp i köksträdgården regniga dagar. Det var torrt och krävdes en del vattning under större delen av juli, men nu känns det skönt att regnet har börjat ösa ner. Jag känner mig rik när regntunnorna fylls till brädden.

Förutom trädgårdspyssel har det blivit en del bad och strandhäng för min del, för att inte helt smälta bort i värmen. Trädgårdssysslorna har förutom vattning, skördande och uppbindning av tomatplantor bestått av att byta ut en del sommarblommor som sniglarna har tagit sig friheten att äta upp. Jag passade på att köpa lite nya plantor när trädgårdsbutikerna reade ut sommarblommorna mitt i sommaren, och fick då också testa en del nya sorter som jag inte har haft tidigare. En ny bekantskap som definitivt kommer återkomma är Plectranthus som har häftiga grön-vita blad och verkar tåla torka rätt så bra.

På tal om torka och vattning har jag märkt tydligt vilken skillnad täckodling gör och att vissa odlingsplatser snabbare torkar ut än andra. I mina odlingslådor som är fyra brädor höga där jag inte täckt ordentligt med gräsklipp har det torkat ut riktigt fort och behövt vattnas varje dag. I odlingen på friland på bilderna nedanför har jag täckt ordentligt med gräsklipp från tidigt på säsongen, där växer det som ogräs trots att jag bara vattnat ett fåtal gånger under sommaren och inte alls under den värsta torkan. Där är det dessutom lerjord, vilket också hjälper till att hålla fukten.

Köksträdgården juli 2021-1
Köksträdgården juli 2021
Humla och tagetes i min odling juli 2021
Solros i min odling juli 2021

Spara vatten i köksträdgården

Nu i sommarvärmen och torkan är det viktigt att använda vatten klokt och sparsamt. Med lite planering och några enkla knep kan du spara många liter vatten i din trädgård. 

– Odla perenner. Och använd rätt växt på rätt plats. Etablerade perenner som har placerats på rätt plats, dvs. rätt ståndort, klarar sig normalt utan vattning under torra perioder. Om dina perenner slokar och ser trötta ut kan det vara ett tecken på att läget är för torrt. Byt till sorter som är mer torktåliga.

– Samla regnvatten för att spara på värdefullt kranvatten. 

– Vattna på morgonen. Om du vattnar mitt på dagen när det är soligt kommer vattnet avdunsta innan växterna hinner ta upp det. Att vattna på kvällen gynnar svampsjukdomar och sniglar som stortrivs när det är fuktigt.
– Täck jorden! Fyll ut hela ytan med växter så att jorden inte är bar. Täckt jord håller fukten mycket bättre än bar jord – dessutom kommer bar jord fort fyllas med ogräs. Om du har en nyplanterad rabatt kan du täcka jorden med t.ex. löv eller gräsklipp för att hindra jorden att torka ut.

Skörd i juni och juli 2021

I juni skördade jag sallat, gräslök, potatis, jordgubbar, rabarber och fläderblommor till saft från mina odlingar. Nu i juli har köksträdgården börjat producera på allvar och jag har kunnat skörda mina första auberginer någonsin. Annat min odling har bjudit på är bland annat ännu mer potatis, zucchinis i överflöd, hallon, sockerärter, grön- och svartkål, kålrabbi och nu har äntligen tomaterna och björnbären börjat mogna också.

squash min odling juli 2021

Skördeklar zucchini

Björnbär i min odling juli 2021

Björnbären börjar mogna längs stallets södervägg

Aubergin i min odling juli 2021

Aubergin ’Wenta’

Tomater min odling juli 2021

Frilandstomat ’Koralik’

Nya sådder i juli

Allteftersom jag skördar i min odling ser jag till att så nytt, för att kunna skörda senare i höst och vinter. Det är viktigt att tillföra mer näring till jorden när en ny gröda planteras ut, jag brukar vattna med nässelvatten eller bokashivatten, alternativt gräva ner bokashi-kompost. Jag har sått en del nytt direkt i odlingslådorna och förodlat en del i ett pluggbrätte för att ha lite större plantor att plantera ut när jag skördar något annat. Grönsaker som passar att så i juli är sommarmorot, sallat, vintersallat, grönkål, rädisor, majrova, spenat, broccoli och pak choy.

Ny sådd av bladgrönsaker
Ny sådd av bladgrönsaker-1

Andra inlägg du kanske gillar...

05 jun

Publicerad klockan 14:49h i Odling, Personligt

Min odling: Maj 2021

Maj är en sån där riktig trädgårdsmånad. Det finns hur mycket som helst att göra i trädgården, och det kan stundtals kännas svårt att hinna med allt. Plantor ska skolas om och tas omhand. Odlingsplatser ska rensas och göras i ordning för utplantering och sådd. Men det är också i maj som dagarna ute börjar bli riktigt härliga med sol och värme. Jag har njutit av trädgårdssysslorna i maj och att se allt bli grönare och grönare. Läs vidare så berättar jag vad jag har pysslat med i min odling i maj år 2021.

Under maj har jag kunnat skörda bladspenat, rädisor och en hel massa sallat. När jag vintersått på olika platser under senvintern har jag visst gått loss lite väl mycket med sallatspåsarna, så nu får vi äta sallat i stora lass. Ett tips till dig som läser och mig själv kommande år är att så olika sorters sallat, istället för massor av en och samma sort. Det blir lite tråkigt i längden med bara grön plocksallat, och det hade varit roligare att kunna blanda upp den med lite röda sallatsblad.

gula rapsfält i maj

I mitten av maj slog rapsen ut, och blommade en bit in i juni.

Under maj har jag fortsatt att sköta om plantor som såtts tidigare och så ny. Ute i odlingslådorna har salladslök, rädisor, sommarmorot, höstmorot, palsternacka och rödbetor har fått komma i jorden. Och ännu mera sallat. Inne har jag sått majs, bönor och ärter för utplantering i juni efter frostnätterna. Bönor och ärter funkar bra att så direkt ute på friland också, men eftersom jag ska odla dem i nya bäddar bestående av mestadels ensilage på en plats där det finns risk att mördarsniglarna äter upp dem vill jag att plantorna ska ha vuxit till sig lite innan de planteras ut. Större plantor har nämligen lättare att klara angrepp av sniglar.

Grönsaker att så i maj

Utomhus:

Morötter

Rödbetor

Sallat

Salladslök

Sättlök

Potatis

Inomhus för utplantering efter den sista frosten:

Majs

Bönor

Squash

Pumpa

Odla potatis i ensilage

Min tradition de senaste åren har varit att sätta ut all sättpotatis första maj. Men på grund av några frostnätter i början av månaden valde jag att skjuta upp det lite, så de kom i backen några dagar in i maj istället. Jag har odlat potatis i ensilage/hö de senaste åren, och så också i år. Det är en perfekt förstagröda i en ny odlingsbädd. Jag börjar med att täcka marken ordentligt med kartong eller tidningspapper. Det är värt att vara noggrann vid täckningen, annars tar sig diverse ogräs upp genom materialet. Ovanpå kartonglagret lägger jag ungefär 10 cm täckmaterial. Nu använde jag ensilage och hö, men det går lika bra med löv eller annat bös från trädgården. 

När jag väljer sorter brukar jag utgå från sorter som har bra resistens mot olika sjukdomar/angrepp som kan drabba potatis. De vanligaste sjukdomarna och angreppen är potatisbladmögel, skorv, nematoder och potatiskräfta. De potatissorter jag har valt att odla i år är: 

• Pocahontas – tidig sommarpotatis
• Marabel – tidig potatis som ska ge skörd på 8 veckor
• Almonda – sommarpotatis som är känd för att ge stor skörd
• Heiderot – rosa sommarpotatis
• Queen Anne – sommarpotatis som beskrivs som gourmetsort

odla potatis i ensilage

Så här såg potatisodlingen ut när den var helt nyanlagd. Nu har den blivit finare med kanter och gångar av träflis.

Frilandstomater

Väderprognosen visade varma nätter i början av juni när det vanligtvis är risk för de så kallade järnnätterna, så jag vågade mig på att plantera ut tomaterna redan i slutet av maj. I år testar jag att odla de flesta tomaterna utomhus i odlingslådor, efter flera år med dålig skörd i växthuset. Därför har jag valt sorter som är framtagna för att odlas utomhus på friland och utvecklas snabbare än växthustomater. De sorter jag odlar utomhus i år är: 

  • Sibirjak – beskrivs av Runåbergs fröer som en ” snabb, tålig tomat med stora, riktigt goda frukter”
  • Green Zebra – en god grön tomat med gula strimmor
  • Okänd sort av en isländsk liten tomat som jag fått frö av från min svägerska
  • Tiny Tim – en dvärgtomat som ger små röda tomater
  • Black Cherry – mörkt svartröda körsbärstomater. Black Cherry är egentligen inte en sort anpassad för frilandsodling, men jag tror att de ska funka bra eftersom jag tidigare har odlat dem i krukor utomhus med bra resultat

Förutom frilandstomaterna odlar jag två sorters lagringstomater för första gången, sorterna Sibirische appeltomaat och Mallorquin. Jag testar en av var sort i odlingslådorna och resterande plantor i växthuset, det ska bli intressant att se vilket som ger bäst resultat.

Nu ser jag fram emot att allt i köksträdgården ska börja växa till sig så det går att börja skörda. Och jag ser verkligen fram emot och håller tummarna för att tomaterna ska ge god skörd utomhus. 

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Andra inlägg du kanske gillar...

17 maj

Publicerad klockan 13:53h i Odling

Min odling: april 2021

April har verkligen bjudit på klassisk aprilväder i år. Snö och solsken om vartannat. Vissa dagar har det varit riktigt skönt att vistas ute i trädgården och jag har hunnit med en hel del trädgårdssysslor. I april har jag sysslat med lite allt möjligt i trädgården, från att plantera en ny rabatt med smultron och smulgubbar, till att köra ut ett lass med brunnen hästgödsel i odlingsbäddar, anlägga en hügelbädd och så klart fortsatt så och plantera om nya plantor inomhus.

Läs mer: Min odling i mars 2021

April 2021 i ett nötskal – ena dagen ett tunnt snötäcke, nästa solsken på blåsipporna

Sådder i april 2021

I början av april la jag sättpotatis på groning. Jag tycker det enklaste sättet är att lägga potatisarna i gamla äggkartonger och ställa ljust. Då bildas groddar på potatisarna som gör att de ger skörd lite snabbare. Det går också att förgro potatis genom att lägga den på jord, då bildas rötter, vilket gör att skörden blir ännu lite tidigare. Det går även bra att sätta potatisen utan att förgro den. 

I slutet av månaden var det också dags att så gurka, pumpa och squash. De sorter jag sår i år är vintersquash ’Uchiki Kuri’ och ’Rondini’, squash ’Round Beauty’ och ’Alberello di Sarzana’, musselsquash ’Scallopini’, äppelgurka och gurkorna ’Beit Alpha’ och ’Marketmore’. Grönsaksplantorna i gurkfamiljen växer fort och är dessutom väldigt känsliga för frost. Därför måste vi vänta in den sista frosten innan de kan planteras ut. Den sista vårfrosten är beräknad till 17 maj i Örebro, men förra året var det frostnätter senare i maj och eftersom vi bor i ett köldhål räknar jag med att kunna plantera ut gurka, pumpa och squash först i början av juni. Jag brukar vänta till ungefär en månad innan förväntad utplantering med att så, för att inte få alltför stora plantor att förvara innan det är dags för dem att flytta ut. 

Förgro potatis i äggkartong

Gödsla!

Nu på våren är det en bra tid att tillföra mer näring till jorden. Om du har låtit växtrens och löv ligga kvar under växterna så har du kommit en bit på vägen till att skapa en näringsrik jord. Växtrens och löv är kolrikt material, i komposttermer brukar det kallas ”gult material”. För att det kolrika materialet ska brytas ner behövs kväve, därför är det bra att tillföra kväverik gödsel nu. Exempel på kväverik gödsel är brunnen stallgödsel, nässelvatten och hönsgödsel. Ett sätt att gödsla är att lägga på 3-4 cm naturgödsel (brunnen kogödsel eller hästgödsel) och mylla ner i jorden. Naturgödslet har dubbla positiva effekter, dels ger det näring som tas upp av växternas rötter och dels ger det en fin struktur till jorden i form av mullämnen.

Undvik att använda konstgödsel, eftersom det lätt ger ett överskott av näring som inte hinner tas upp av växternas rötter och istället läcker ut i vattendrag och rubbar vårt naturliga ekosystem.

Ny odlingsplats - hügelbädd

I början av april gjorde jag något som jag längtat efter att få göra hela vintern, nämligen en hügelbädd. Hügelbädd är en typ av gammal tysk odlingsmetod som är vanlig inom permakultur. I en hügelkultur använder man sig av olika typer av organiska material för att skapa en odlingsbädd. Längst ner läggs stora stockar som lagrar vatten, de bryts ner sakta och på så sätt frigörs näring under lång tid. Över stockarna läggs mindre grenar och pinnar. Över läggs mindre och mjukare organiskt material, som löv, gammalt gräsklipp, halm eller ensilage. Jag gjorde också så att jag fyllde ut de hålrum som blev mellan stockar och pinnar med löv, gammalt gräsklipp och ensilage. På toppen läggs jord där du kan så eller plantera dina grönsaker och blommor. Jag valde att fläta en kant av diverse sly för att hålla materialet på plats, klassiska hügelbäddar är ofta formade som en kulle där du kan odla även på sidorna. I hügelbädden har jag satt tre rader sättlök och mellan raderna ska det få komma ner sommarblommor. Jag ser verkligen fram emot att se hur det kommer växa här under sommaren!

gör en hügelbädd - steg för steg

1. Gräv bort grässvålen där du vill ha din hügelbädd. Detta steg kan skippas om du vill använda No-Dig-metoden, dvs odling utan spade. Om du inte vill gräva täcker du istället gräsytan där du vill ha din hügelbädd med tidningar eller wellpapp. 

2. Lägg rejäla stockar i botten, dessa blir bäddens vattenförråd.

3. Fortsätt fylla på bädden med grenar och pinnar. Grövre grenar längre nere och mindre pinnar högre upp.

4. Fyll i hålrummen som bildas mellan grenarna och pinnarna med löv, gammalt gräsklipp, ensilage eller annat organiskt material du har till hands.

5. Täck pinnarna och grenarna med ett cirka 10 cm tjockt lager organiskt material. 

4. Toppa med jord. Nu är bädden redo för att sås eller plantera ut plantor i! Täck med fördel bädden med en fiberduk den första tiden för att hålla värme och fukt, då går det snabbare för fröerna att gro.

Hügelbädd steg 1

Steg 1: Gräv bort grässvålen där du vill ha din hügelbädd

Hügelbädd steg 2

Steg 2: Lägg stockar i botten av bädden

Hügelbädd steg 3

Steg 3: Fortsätt fyll på med grenar och pinnar. Om du vill fläta ett staket runtom bädden är det ett bra läge att slå ner pinnar i jorden nu.

Hügelbädd steg 4

Steg 4: Fyll hålrum med organiskt material – till exempel gräsklipp och löv

Hügelbädd steg 5

Steg 5: Lägg på ett lager organiskt material ovanpå alla pinnar och grenar

Hügelbädd steg 6

Steg 6: Toppa med jord, plantera eller så dina plantor och täck med fiberduk den första tiden för att hålla värme och fukt.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Andra inlägg du kanske gillar...

26 apr

Publicerad klockan 16:57h i Odling, Trädgårdsdesign

biologisk mångfald - i din trädgård

Biologisk mångfald är ett invecklat och lite komplicerat uttryck, men det som oftast menas med biologisk mångfald är att det måste finnas en variationsrikedom, både när det gäller djur, insekter, växter och ekosystem. Vad har det att göra med din trädgård kanske du undrar? Läs vidare så ska jag berätta!

Den biologiska mångfalden hotas av mänsklig påverkan på naturen, närmare bestämt att arters livsmiljöer blir förstörda vilket leder till att arterna får svårare att överleva. Vi människor påverkar till exempel naturen genom miljögifter, övergödning och genom att odla få arter på stora ytor. Om du är intresserad av att veta mer om biologisk mångfald och hoten mot den kan du läsa vidare hos SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) här.

Mänskligheten är beroende av att bin och andra insekter finns för att få mat. Cirka en tredjedel av den mat vi äter pollineras av bin och andra insekter. Samtidigt är många insektsarter på väg att dö ut, till följd av matbrist, gifter och klimatförändringar. Utan insekterna skulle utbudet i mataffärernas fruktdiskar vara bra mycket tråkigare. Det låter kanske dystert och som ett stort problem som behöver lösas på politikernivå, men faktum är att även du som privatperson också kan göra skillnad!

Eftersom det finns så många trädgårdar i Sverige skulle det göra stor skillnad om alla trädgårdsägare gjorde något litet för att gynna den biologiska mångfalden. Det är varken svårt eller speciellt ansträngande att göra små insatser som gör stor skillnad. En enkel insats är att ha krukor med blommor som ger mat till de pollinerande insekterna i form av nektar och pollen.

Det är varken svårt eller speciellt ansträngande att göra små insatser som gör stor skillnad.

Som trädgårdsägare har du också fördelar att vinna på att skapa en variation av olika miljöer i din trädgård – det kommer nämligen medföra att olika insekter och djur lockas dit. Genom att ha en mångfald i din trädgård skapas resistens, vilket innebär att din trädgård kommer ha lättare att stå emot angrepp från till exempel skadedjur.

Vad kan du göra i din trädgård?

Städa mindre i trädgården. Välstädade och ”prydliga” trädgårdar är inte bra för den biologiska mångfalden. Du får gärna lämna gärna stenhögar, rishögar och död ved runtom i trädgården, det är naturliga boplatser för insekter. Låt nedklippta växtdelar ligga kvar i rabatterna under växterna, det är bra för mångfalden, jorden och dig som slipper köra bort ”skräp”.

Plantera många olika sorters växter i din trädgård. Om du har många sorters växter kommer du att locka många sorters insekter och djur. Tänk specifikt på att välja växter så att det alltid är något som blommar – då finns det alltid mat för pollinatörerna. Blanda gärna ettåriga och fleråriga växter i din trädgård.

Växter för hela säsongen

Vår: Krokus, sälg/vide, gullviva, fruktträd

Sommar: Timjan, oregano/kungsmynta, akleja, vallmo, gräslök, stjärnflocka

Höst: Kärleksört, höstaster, röd solhatt

Plantera träd och buskar. Träd och buskar kan med fördel planteras nära varandra så att det skapas miljöer som liknar skogsbryn, de ger skydd åt fåglar, igelkottar och andra djur. Tänk variation när du väljer träd och buskar till din trädgård. Om du skapar många olika miljöer så lockas många olika djur.

Om du vill ha ett rikt fågelliv i din trädgård kan du plantera träd och buskar som ger bär, till exempel hägg, fläder, rönn, sälg och körsbär. Dessa sorter ger dessutom insekter mat när de blommar. Buskar och träd kan också fungera som vindskydd och ge skugga, vilket uppskattas av till exempel fjärilar och trollsländor. En spaljé med klätterväxter fungerar också bra som vindskydd och skugga. Sätt gärna flera buskar tillsammans, eftersom buskage ger bättre skydd för fåglar än utspridda buskar. Igelkottar tycker om att ta skydd i täta buskar – ännu en anledning att plantera ett buskage i din trädgård!

Gamla träd är guldgruvor för den biologiska mångfalden, då de är både bostäder och ger mat åt insekter och fåglar. En del av våra svenska träd är boplats åt flera hundra olika arter. Värt att veta är att gamla ekar kan vara skyddade biotoper, så om du funderar på att ta ner en stor gammal ek bör du först ta kontakt med Länsstyrelsen.

Lämna död ved i din trädgård. Många insekter bor och övervintrar i gamla träd. Försök att göra den döda trädstammen eller veden till en del av din trädgårdsdesign. En klassiker är att låta en klematis eller klätterros klättra uppför ett gammalt träd.

Låt en del av din trädgård vara vild. Det kan du göra genom att till exempel låta en del av gräsmattan få blomma eller genom att skapa en äng. Traditionellt har det funnits mycket ängsmark i Sverige, men sedan jordbruket industrialiserades har cirka 98 % av all ängsmark försvunnit och det har påverkat den biologiska mångfalden negativt. Om du inte vill upplåta en del av din gräsmatta till äng kan du plantera eller så ängsblommor i en pallkrage eller stor kruka.

Skapa en äng i din trädgård

• Låt ängen/gräset växa upp ordentligt, klipp ner det med en röjsåg eller slå med lie i augusti.

• Kratta ihop och ta bort växtresterna efter en vecka, då har fröerna hunnit falla av. Det är viktigt att ta bort växtresterna så att de inte förmultnar och ger näring till jorden – ängsväxter trivs nämligen bäst i mager jord

• Upprepa de två första punkterna i flera år så kommer du till slut ha en alldeles egen äng

Ge vatten till fåglar och insekter. Både fåglar och insekter har glädje av ett fågelbad. Lägg gärna en stor sten eller flera små stenar för att underlätta för insekterna att komma åt vattnet utan att trilla i. Ett fågelbad ger även en vattenspegel som är trevlig för oss människor att ha i trädgården.

Sätt upp ett insekthotell. Det finns många olika sorters insektshotell att köpa på marknaden, men det är också lätt att göra ett eget. Till exempel genom att sätta ut ihåliga strån så som bambu eller vass, eller träbitar som du borrat 2-4 mm stora hål i. Placera dina insektshotell på en plats med förmiddagssol och i närheten av växter som erbjuder insekterna mat, det kan till exempel vara sälg, ljung, fruktträd eller helt enkelt maskrosor.

Insektshotell för biologisk mångfald

Ha en kompost. En trädgårdskompost med kvistar, gräs och löv ger dels mat åt massor av insekter och mikroliv, dels skydd åt övervintrande igelkottar och grodor. Ett stort plus är att du kan återanvända växtmaterialet som jordförbättring när det har brutits ner och slipper släpa hem lika många säckar med planteringsjord och gödsel.

Köp inte konstgödsel. Det kanske enklaste du kan göra för att gynna mångfalden är att välja naturliga gödselmedel istället för konstgödsel. Du kan också göra ditt eget gödselvatten av till exempel vallört eller brännässlor (länk) för att tillföra näring till jorden. Om du använder stallgödsel kommer det även att tillföra mullämnen till jorden vilket på sikt förbättrar jordens struktur. Insekterna och mikrolivet som huserar i jorden äter döda växtdelar och kommer bryta ner gödseln till näring som växterna kan ta upp. Till skillnad från konstgödsel bidrar stallgödsel till en friskare jord, vilket i sin tur leder till friskare och gladare plantor. Bra för den biologiska mångfalden och bra för dig som får en fin trädgård.

Använd inga giftiga bekämpningsmedel eller kemikalier. Enligt Naturskyddsföreningen är användningen av kemiska bekämpningsmedel ett av de största hoten mot binas existens. I stället för att använda farliga bekämpningsmedel i din trädgård kan du rensa ogräset för hand, om du har stora ytor med ogräs kan du täcka med en svart markduk under minst en säsong för att kväva bort ogräset. Om du har en större variation av arter i din trädgård är chansen större att det finns nyttodjur som äter upp skadedjur, till exempel tycker nyckelpigor om att äta bladlöss. Ett annat sätt att minska användningen av bekämpningsmedel är att handla ekologiskt.

vårlök för biologisk mångfald
Sälg/vide blommar tidigt - bra för biologisk mångfald

Vill du läsa mer om biologisk mångfald?

 Naturskyddsföreningens kampanj ”Rädda bina!” 

Rikare trädgård

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Andra inlägg du kanske gillar...

15 apr

Publicerad klockan 14:00h i Odling, Trädgårdsdesign

5 ätbara ogräs

Att rensa ogräs är inte min favoritsyssla i trädgården. Men det finns inget som heter ”ogräsfri trädgård” och det lönar sig faktiskt att rensa ogräs redan nu på våren. Ogräset du rensar bort i din trädgård är kanske vanligast att slänga på komposthögen, men en del av våra vanligaste ogräs går faktiskt att äta. Om du fortsätter läsa ska jag berätta mer om fem av våra vanligaste ogräs som går att äta.

Kirskål - ätbara ogräs

1. Kirskål

Aegopodium podagraria L.

Kirskål är ett mycket härdigt ogräs som sprider sig villigt, det vet alla som någon gång har försökt bli av med det från sin trädgård. Det är inte alla ogräs som alltid varit ogräs, kirskål är en av dem. Kirskål som är många trädgårdsägares värsta ogräs importerades faktiskt av munkar för länge sedan på grund av sin tålighet som trädgårdsväxt.

Kirskålens blad kan ätas på olika sätt. De kan ätas råa eller blandas ner i soppa, wok eller omelett. Bladen är som godast när de nyss kommit upp, men går att äta ända fram tills växten har börjat blomma.

Gör kirskålspesto!

En näve ordentligt sköljd kirskål

1 dl rostade solroskärnor

1 vitlöksklyfta

Kör allt i en matberedare så det får en fin konsistens och smaka av med salt och peppar.

2. Maskros

Taraxacum

Många trädgårdsägare sliter sitt hår när gräsmattan fylls av gula blommor på försommaren. Själv tycker jag mest det är fint, så länge de håller sig från min köksträdgård. Maskrosen är en viktig matväxt för våra insekter som vaknar tidigt på våren, eftersom den är bland de första som kommer igång att blomma ordentligt.

Maskros valdes ut till årets ört av Svenska Örtasällskapet ÅR 2019

Stora delar av maskrosen går att äta. De små gröna bladen som kommer tidigt på våren kan användas i sallader, de har en lite stark smak som påminner om ruccola. Knopparna kan stekas med olja, vitlök och salt. Rötterna är rika på kolhydrater och kan användas till soppor och grytor. Kanske har du även hört talas om att maskrosens rötter rostades och maldes för att användas som kaffesubstitut under andra världskrigets ransoneringar?

Blek maskrosbladen för att få godare smak

En del av de ätbara ogräsen har en lite bitter och besk smak, däribland maskrosbladen. För att förbättra smaken kan du bleka bladen. Att bleka grönsaker innebär att ställa till exempel en mörk hink upp och ner över plantan. Växten kommer då försöka ta sig till solljuset, vilket leder till att bladen blir ljusare och får en mildare smak.

Ett annat sätt att få bort den bittra smaken är att lägga bladen i iskallt vatten en stund innan de ska ätas.

3. Våtarv

Stellaria media

Våtarv är även den ett ogräs fyllt av vitaminer. Våtarven är extra värdefull (om det nu går att använda det ordet om ett ogräs?) eftersom den håller sig grön och går att äta hela vintern. Vårarven sprider sig fort och kan om den lämnas att växa fritt bilda stora och täta mattor. Våtarv passar att äta både färsk i sallader och tillagad i soppa, paj eller gryta. Den är perfekt att använda i en grön smoothie, eftersom kroppen då lätt kan ta upp alla fina näringsämnen.

Brännässlor - ätbara ogräs

4. Brännässla

Urtica dioica

Brännässlan är kanske det ogräs som flest känner till går att äta. Nässelsoppan är en klassiker, men några andra användningsområden för brännässla är lasagne, risotto eller såser. Brännässlor kan ersätta spenat och andra bladgrönsaker i tillagade rätter. Bladen kan torkas och användas för att göra te eller blandas ner i gröna smoothies. De unga bladen är godast. Späda skott kan plockas hela sommaren.

Ta på dig rejäla handskar och ge dig ut och plocka nässlor, de är nämligen riktigt nyttiga! De innehåller 70 olika näringsämnen, bland annat mycket vitamin A och C, magnesium, kalcium och järn. En riktig hälsoboost alltså! Leta på gödselstackar och odlingsytor, där nässlorna ofta växer, eftersom de trivs i kväverik jord. Så fort du har tillagat bladen på något sätt bränns de inte längre, eftersom brännhåren förstörs när de bearbetas.

Nässelvatten

Brännässlorna är även användbara i trädgården. Gör nässelvatten för att gödsla i din köksträdgård och andra trädgårdsväxter.

Plocka brännässlor i ett kärl med tätslutande lock. Häll över vatten så det täcker nässlorna och låt stå tills nässlorna börjar brytas ned. Efter några dagar kan du börja vattna med nässelvattnet, det blir lagom starkt att späda 1 del nässelvatten till 10 delar vatten. Var beredd på att det luktar, riktigt illa av nässelvattnet när det är dags att vattna ut det. Men lugn, lukten försvinner fort när du näringsvattnat dina växter.

5. Svinmålla

Chenopodium album

Svinmållan är inte bland de första ogräsen att komma upp på våren, utan börjar komma upp framåt maj här i Örebro. Den har en mild smak och innehåller massor av näringsämnen, bland annat höga halter av C-vitamin, järn och kalcium. Svinmålla är ytterligare ett exempel på ett ogräs som inte alltid varit ett ogräs. Tvärtom användes svinmålla under bronsåldern som mat, och det finns tecken på att det fanns storskaliga odlingar av den då. Med tiden kom spenaten till Sverige och ersatte svinmållan.

Svinmållan är besläktad med spenat, mangold och quinoa, vilket också speglar hur den kan ätas. Bladen kan användas som spenat och mangold, antingen tillagade eller färska i sallader. Det är framför allt de tidigaste och spädaste bladen som används, eftersom de har bäst smak. Fröerna kan ersätta quinoa, som har blivit ett populärt alternativ till ris de senaste åren.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

5 ätbara ogräs

08 apr

Publicerad klockan 10:37h i Odling, Personligt

Min odling: mars 2021

När jag ser tillbaka på mars månad tycker jag vi har haft en fin månad med bra väder. Jag har kunnat greja en hel del i trädgården och med min odling. Flera av dagarna när solen varit framme har jag till och med kunnat klä av mig och jobba utan jacka! I växthuset gror bladgrönsakerna jag sådde förra månaden fint. Jag har kunnat gå och tjuväta lite av ärtskotten när jag plockat i trädgården, underbart gott!

Läs mer: Min odling i januari/februari 2021

De två huvudsakliga uppgifterna har varit att förbereda bäddar och krukor med näring inför växtsäsongen och att ta hand om förodlingen. Jag har fyllt krukor med bokashi och halvförmultnade löv. Sen har jag toppat krukorna med ”gammal” jord, från krukodlingen förra året. De förodlade plantorna av aubergin, paprika och chili har behövt flytta till en större kruka, medan purjolöken har fått stå kvar i samma men regelbundet blivit vattnad med gödselvatten.

Vintersådder

Vintersådderna jag gjorde i februari börjar titta upp och har fått flytta in i växthuset.

Vintersådda bladgrönsaker

Grönskande bladgrönsaker.

Mina kruktomater har fortsatt växa och skulle nog egentligen behöva få en större kruka. Plantorna har gett oss några tomater så vi har fått en försmak på sommarens skörd. Men det är inte för den stora skörden jag odlar kruktomater, utan för glädjen att se plantorna växa och för att tomatplantorna luktar fantastiskt gott.

Kruktomat

Gröna tomater på mina kruktomater.

Förodling aubergin

Små auberginplantor som såddes i februari.

Vad jag sått i mars

Inomhus har jag fortsatt min förodling av grönsaker som ska planteras ut framåt sommaren. Den stora tomatsådden gjordes i mitten av månaden. De flesta sorter jag sått i år är sådana som går att odla på friland. De gånger jag fått bäst tomater har varit när jag haft dem utomhus i mina odlingslådor, så därför satsar jag på många sorter ute i år. Nytt för mig i år är lagringsdugliga tomater, så kallade vintertomater. Jag testar två sorters sådana i år: ’Sibirische Appeltomaat’ och ’Mallorquin’, det ska bli spännande att se vad det blir av dem. 

Utomhus har jag sått sommarmorötter, sallat och rädisor i en drivbänk med lock som jag har mot en södervägg. I den fick jag god och tidig skörd förra året, så jag kör vidare på det vinnande konceptet och hoppas det går lika bra i år. I mina odlingslådor har jag sått spenat mellan vitlökarna som börjat kika upp. Och en hel del pak choi, som är en av mina absoluta favoritgrönsaker!

Pak choi

Pak choi är en asiatisk bladgrönsak som hör till kålfamiljen. Den är otroligt god att steka lätt i vitlök och äta med soja till. Det svenska namnet för pak choi är sellerikål, men pak choi används även på svenska.

Pak choi är en kortdagsväxt, vilket innebär att den växer som bäst nu när vi har korta dagar och den går lätt i blom under högsommaren när det är ljust större delen av dygnet. Det betyder att det är hög tid att så nu om du vill kunna skörda knubbig pak choi under försommaren. Det funkar också bra att så pak choi i juli/augusti när dagarna börjar bli kortare igen. Det går bra att direktså, men vill du ha en snabbare och säkrare skörd kan du förså inomhus. Vid försådd inomhus placeras sådden först varmt för att fröerna ska gro bra. När fröerna har grott och det börjar komma upp små blad flyttas plantorna till en ljus och sval plats – annars kommer plantorna bli långa och rangliga. Avhärda plantorna och plantera ut dem i välgödslad jord.

Förodling basilika
Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

09 mar

Publicerad klockan 11:05h i Odling, Trädgårdsdesign

8 ÄTBARA PERENNER FÖR DIN TRÄDGÅRD

Har du hört talas om ätbara perenner? Att det går att odla grönsaker som kommer tillbaka år efter år kanske inte är någon nyhet. Några vanliga sorter är gräslök, rabarber och sparris. Men det finns faktiskt en hel uppsjö av andra perenner som går att äta. Läs vidare så ska jag berätta mer!

De flesta perenna grönsaker är nyttigare och innehåller mer näring än ettåriga grönsaker. Brännässlor innehåller till exempel mer än dubbelt så mycket vitamin C och kalcium jämfört med grönkål, som anses vara en av våra nyttigaste grönsaker. Dessutom kommer många fleråriga grönsaker upp redan tidigt på våren innan gemene man ens hunnit så sommarens grönsaker i köksträdgården. Alltså både nyttigare och tidigare – win-win så här långt!

HÄRDIGHET

Även för ätbara perenner är det viktigt att tänka på växternas härdighet när du väljer sorter. Eftersom det handlar om perenner används systemet A-D för att ange hur härdiga de är. Rabarber och strutbräken är exempel på mycket härdiga ätbara perenner, medan vattenkrasse endast klarar ytterst lite frost och därför bara kan odlas i landets allra mest gynnsamma delar. Men den finns inga regler utan undanta. En växt med lägre härdighet kan trivas i just din trädgård om du har ett bra lokalt mikroklimat, även om den inte ”borde” trivas i din odlingszon. Var inte rädd för att testa, men det kan vara bra att vara beredd på att det kanske inte kommer fungera.

Läs mer: Växters härdighet

FÖRDELAR MED ätbara perenner:

Ger mycket mat för lite arbete. När plantorna har etablerat sig behöver du knappt göra något annat än skörda av dem. Om perenner har planterats på en plats den trivs minskar problemet med ogräs, dels eftersom rotsystemet är mer rejält än de hos ettåriga grönsaker och för att många ätbara perenner kommer igång tidigt på våren innan ogräset hunnit upp.

Du kan skörda tidigt. Flera sorter av de ätbara perennerna kommer igång tidigt på säsongen, vissa kan till och med kämpa upp genom vinterns sista snötäcke.

VART SKA DU PLANTERA ÄTBARA PERENNER?

Under träd och buskar är ett bra ställe att odla dina ätbara perenner. Många av de ätbara grönsakerna trivs i halvskugga och ett lite fuktigare läge – det vill säga perfekt under träd och buskar! Det gäller till exempel för funkia och ramslök. Det gynnar även träden och buskarna att ha perenner planterade under sig istället för gräs. Gräs suger nämligen åt sig det mesta av näringen och regnet som kommer ner under sommaren. Perenner å andra sidan hjälper till att luckra upp jorden och föra ner luft och näring till trädets/buskens rötter.

Byt ut eller lägg till ätbara perenner i dina befintliga rabatter. Antingen byter du ut några växter som inte verkar må bra eller som du inte trivs med, eller så utökar du rabatterna och planterar dit en ätbar perenn. Tänk på att välja rätt växt till rätt plats, det är A och O för om växten kommer att frodas.

Lägg till ätbara perenner i kryddrabatten. Det passar speciellt för de växter som vill ha en torr och varm plats att växa på, så som anisisop och luftlök.

Plantera ätbara perenner i din köksträdgård. Byt ut några av de ettåriga grödor du brukar odla mot fleråriga alternativ, eller utöka köksträdgården med en bädd där du planterar fleråriga grönsaker. Men blanda inte fleråriga och ettåriga grönsaker i samma bädd – då kommer de fleråriga ta över och de ettåriga trängas ut.

Läs mer: Växters ståndort – rätt växt på rätt plats

Kärleksört i närbild

8 ÄTBARA PERENNER ATT odla I DIN TRÄDGÅRD

1. Kaukasusbeta

Kaukasusbetan är lättodlad, frosttålig och omtyckt av insekter tack vare sin nektar. Den trivs i sol till halvskugga och kan bli upp till en meter hög och 30-50 cm bred. Bladen används som mangold och kan ätas både råa och tillagad. Smaken är godast om den odlas i näringsrik, fuktig och väldränerad jord. Roten går att äta, men om denna skördas dör plantan. Kaukasusbetan tål torka bra tack vare den djupa pålroten. Förökas med frö. Har vacker blomning med vita blommor i juli-augusti.

2. Lungrot

Tillsammans med brännässlor är lungrot den mest näringsrika grönsak vi kan odla i vårt klimat. Bladen används som spenat och kan skördas under hela säsongen. Blomställningarna används som broccoli. Fröna kan användas som quinoa. Alla delar behöver kokas innan förtäring, eftersom lungrot innehåller saponiner. Lungrot är robust och kraftigt växande och nästan skötselfri när den är etablerad. Lungrot behöver gott om utrymme och tillförsel av näring med jämna mellanrum. Den förökas genom frösådd eller delning av etablerade plantor. Skörd av lungrot kan göras under lång tid, från maj till oktober/november.

3. Jordärtskocka

Jordärtskocka är lättodlad och behöver inte så mycket uppmärksamhet, men om du gödslar får du en större skörd. Det som äts är rotknölarna, som är mycket köldtåliga och växer långt in på hösten. Knölarna lagras bra i jorden över vintern om du vill vänta till våren med att skörda dem. Förökas genom att sätta ner knölar på hösten eller tidigt på våren ca 10-15 cm djupt. Välj ut de största och jämnaste ur skörden och sätt på nytt för att få finare och jämnare knölar.

4. Luftlök

Luftlök är en av de allra tidigaste lökarna och den är också mycket produktiv. Den föredrar väldränerad jord i full sol. På rätt plats kan de största sorterna bli enorma med 1,5 meter långa stjälkar och topplökar som är 5 cm i diameter. Du förökar luftlök genom att sätta topplökarna. På våren skördas och används bladrören, som kan växa rakt igenom det sista snötäcket. Från juni och framåt kan du skörda topplökarna.

5. Kärleksört

Kärleksört är en vanlig prydnadsväxt i svenska trädgårdar och parker. Bladen och skotten är krispiga och lätt syrliga och gör sig bäst i färska sallader, men fungerar även bra i wok-rätter. Smaken skiljer sig mellan olika sorter och om den står för torrt blir smaken lätt besk. För att mildra den beska smaken kan bladen läggas i kallt vatten en stund innan de äts. Rotknölarna och stjälkarna kan också ätas, men de bör kokas för att ta bort beskan.
Den är populär hos humlor, fjärilar och andra nyttoinsekter på sensommar och höst då inte så mycket annat blommar. Kärleksört trivs i de flesta jordar så länge den står väldränerat i ett soligt till halvskuggigt läge. Kärleksört är enklast att föröka med sticklingar, men det går också genom frösådd och delning.

Läs mer: Kärleksört – perfekt för torra och soliga lägen

6. Trädgårdssyra

Trädgårdssyra är en mycket härdig bladgrönsak som är släkt med den vildväxande ängssyran. Det är de nya skotten som smakar bäst. Skördesäsongen kan göras lång genom att klippa ned den helt en till två gånger per sommar. Trädgårdssyra kan användas färsk i sallader eller tillagad som spenat. Den är rik på C-vitamin och mineraler, men innehåller även oxalsyra och bör därför inte överkonsumeras. Den är lättodlad och lätt att föröka, antingen genom frö eller delning.

Funkia

7. Daggfunkia

Alla sorters funkia är ätliga, men daggfunkiorna är de som har godast smak. Skotten är goda att ångkoka och smaksätta med smält smör och salt. Skörda skotten innan de har hunnit rulla ut sig. Även de fullväxta bladen och blommorna kan ätas i sallader eller tillagade, men det är skotten som är den godaste delen. Funkia behöver utrymme och bör inte störas i tre till fem år innan du kan börja skörda.

Läs mer: Funkia – en älskad perenn för alla lägen

8. Sparris

Sparris tappar snabbt i smak efter skörd, så den godaste sparrisen får du om du odlar den själv! Den skördas i maj och juni. Sparris trivs bäst på en solig och vindskyddad plats i djup, väldränerad och näringsrik sandjord med hög mullhalt. Förökas genom frösådd, det brukar gå att köpa plantor på handelsträdgårdar om du inte vill så själv.

bubblare: Portulak

Portulak är egentligen inte en perenn växt, men den självsår sig villigt om du låter den gå i blom och kan på så sätt återkomma år efter år. Portulak, eller portlak som det också kan stavas, odlas för sina goda, köttiga och lätt syrliga blad. Bladen passar perfekt i sallad och är extra bra eftersom de innehåller omega 3, antioxidanter och A- och C-vitamin. 

boktips

För dig som vill läsa mer om ätbara perenner kan jag verkligen rekommendera boken ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut” av Philippe Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Andra inlägg du kanske gillar...

27 feb

Publicerad klockan 16:26h i Odling

Min odling: januari/februari 2021

Vilken otrolig vintermånad vi haft! Även om det känns lite svårt att tro att det för drygt en vecka sen låg snö och var -10 grader, nu när jag ser solen skina och barmark utanför fönstret. De första snödropparna i vår trädgård är på väg upp och vårkänslorna är på topp.

Samtidigt som jag har njutit av att äntligen få en riktig vinter med snö och minusgrader här i Örebro, kunde jag inte undvika att längta efter vår och grönska. För att bota min vårlängtan lite har jag börjat odlingssäsongen 2021 med att förså aubergin, chili, paprika, purjolök och andra löksorter som har lång utvecklingstid. Jag gör också ett test i år och håller på och driver upp tre små plantor av savoykål, som ska planteras ut i växthuset någon gång under mars för att förhoppningsvis ge skörd i maj.

Jag kunde inte hålla mig från att så några kruktomater i höstas. Det är speciella sorter som inte blir högre än cirka 30 cm och därför passar bra att odla i kruka i fönstret. Här är sorterna ’Florida Petit’ och ’Vilma’ som är på gång med årets första tomater.

Förodling
Kruktomat

4 tips för en lyckad förodling

1. Läs på förpackningen (eller googla) om fröerna är ljusgroende eller mörkergroende. Mörkergroende fröer kan täckas med jord, medan ljusgroende trycks fast uppe på jorden.

2. Märk upp dina sådder ordentligt så att du vet vad du sått var. Du kan t.ex. återbruka diskade smörlock att klippa etiketter av.

3. Vattna underifrån. En hård stråle ovanifrån kan skada en liten planta som är på väg upp. Fröer och små plantor är känsliga för att bli för blöta och kalla.

4. Se till att dina små plantor får tillräckligt med ljus när du odlar tidigt på året. Det är först framåt slutet av mars som det naturliga solljuset är tillräckligt för att ge plantan nog med energi. Det finns olika sorters växtbelysning att köpa både online och i fysiska växtbutiker.

Vintersådd i brätte

Utomhus har jag ägnat mig åt vintersådd. En kylig dag nu i februari pinnade jag ut i växthuset och sådde spenat, pak choy, ärtskott och dill i de krukor som jag i sommar ska odla paprika och aubergin i. Jag har också sått en del bladgrönsaker och sommarblommor i godislådor, dessa står nu utomhus och väntar på bättre tider, det vill säga varmare tider. Grönsaker och blommor att så ute på vintern  är till exempel spenat, pak choy, dill, ringblommor, blåklint och vallmo.

Frostig vinbärsgren
Vintersådd i kruka

Sammanfattningsvis kan man säga att januari och februari är månader för planering och förberedelser för att kunna odla mat senare under året. Förhoppningsvis kommer bladgrönsakerna jag sått nu i februari att komma upp och gå att skörda av i april/maj. Det enda vi kunnat äta från mina odlingar nu är några få blad vintersallat som hade överlevt minusgraderna och groddar som jag odlar inomhus.

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

Andra inlägg du kanske gillar...