De flesta trädgårdsägare jag träffar vill ha en lättskött trädgård. En trädgård som är grönskande, vacker och med växter som blommar och minimalt med skötsel. Det kan låta som att det är omöjligt att få både och, men faktum är att det är fullt möjligt att få både och. Men det krävs god planering. I det här inlägget delar jag med mig av 22 tips för en lättskött trädgård.

funkia är en skuggtålig perenn

Mina bästa tips för en lättskött trädgård

Först och främst vill jag säga att det inte finns någon trädgård som är skötselfri. Vill du ha en trädgård som inte bara består av en enda stor asfalterad yta, utan som faktiskt grönskar lite också, så kommer du behöva sköta om den. Eller betala någon annan för att sköta om den åt dig. 

Med det sagt så går det självklart att göra trädgården så lättskött som möjligt. Det kan man göra dels genom en bra planering av trädgården, jag delar med mig av lite tips och råd längre ner på sidan, och genom att välja växter och material som behöver minimalt med underhåll. Och dels genom att ta hjälp, både av automatiserade maskiner och genom att anlita trädgårdsfirmor för beskärning av träd, häckklippning och vårstädning. (här kan du läsa om mina trädgårdstjänster).

Sidans innehåll

Planering

Växter – val och plantering

Markmaterial

Jorden

Nyttodjur och skadedjur

Skötsel

Planering

Planera noga innan du börjar göra förändringar i trädgården

Det är bra att ha en övergripande plan över trädgården innan man börjar gräva och anlägga. Kanske kan ni hyra in en minigrävare och gräva allt som ska grävas på en gång? Ni vill inte heller behöva köra med en grävare över de delar som redan är anlagda och färdigplanterade, så att ni behöver göra om dessa. Detta gäller även utomhusbelysning. Planera in belysning redan innan ni börjar gräva och anlägga, så kan rör för el läggas ner direkt och ni behöver inte lösa detta i efterhand när ni kommer på att det hade varit trevligt med belysning runtom i trädgården.

Planera och gör rätt från början så slipper du göra om arbetet.

Större planteringar är lättare att sköta än många små

Det är lättare och går snabbare att sköta en rabatt än flera små som är utspridda över trädgården. Det gör det också lättare att klippa gräset. Samma sak gäller för träd och buskar, plantera dem i grupper och undvik ensamma växter mitt i gräsmattan. Det gör gräsklippningen mycket lättare och blir finare om de planteras tillsammans.

Ett bonustips är att placera rabatterna där du ser dem ofta och kan njuta av dem. Det är roligare att sköta om det som vi ofta ser och kan njuta av. På de platser som inte syns lika väl kan mindre skötselkrävande växter planteras, till exempel friväxande buskage, träd och marktäckare.

Lägg tid på förarbetet

Det lönar sig i längden att göra förarbetet ordentligt. Oavsett om du ska anlägga en trädgårdsgång, en uteplats, göra en rabatt eller plantera ett träd så är det viktigt att planera och göra grundarbetet noggrant för att få ett bra resultat. Att ta genvägar i det här steget kostar ofta både tid och arbete längre fram.

sensommarblom med rudbeckia, solbrud och prydnadsgräs i göteborgs botaniska trädgård

VÄXTER - VAL OCH PLANTERING

Välj rätt växter till din trädgård

Något jag ofta pratar om vid möten med trädgårdsägare är vikten av att välja växter som kommer trivas i trädgården. Självklart är det viktigt att du tycker om växterna, men något som är också är riktigt viktigt är att växterna trivs, mår bra och kommer leva länge i din trädgård.

För jag gissar att du (precis som jag) inte har lust att köpa nya perenner, träd och buskar efter ett par år när vi märker att växterna inte trivs? Det är ju trots allt en hel del arbete att åka till affären och köpa växterna, plantera och sen vattna och sköta om växterna. 

Inte speciellt lättskött. För att inte tala om att det kostar pengar.

Genom att utgå från trädgårdens förutsättningar och arbeta tillsammans med naturen kan vi välja växter som kommer trivas, må bra och leva länge.

Fyra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid val av växter är:
• Tillgång till vatten, ljus och näring
• Jordmån ~ är jorden lätt och sandig eller tung och lerig?
• Vind
• Jordens pH-värde

Att välja rätt växt till rätt plats brukar kallas för ståndort och ståndortsanpassning, här kan du läsa mer om det. Om du tycker det är svårt att välja rätt växter så rekommenderar jag att ta hjälp med det. Kontakta mig gärna om du vill ha hjälp med växtval. Hellre betala för att få hjälp att välja rätt växter, än att köpa dyra växter som dör för att de inte har rätt förutsättningar att frodas.

Välj långlivade växter

Satsa på växter som håller sig fina under många år, både när det gäller perenner, buskar, träd och lökväxter. Några perenner som är fina över lång tid är pion, plymspirea, nejlikrot, sköldpaddsört, röllika, höstflox, funkia, lammöron och jättevallmo. Om du vill ha vårlökar som troget kommer tillbaka år efter år ska du plantera narcisser, scilla eller krokus. Vill du gärna ha tulpaner kan du välja botaniska tulpaner eller darwinhybridtulpaner.

Välj växter som kräver lite underhåll

Plantera buskar som inte kräver årlig beskärning för att blomma och se fina ut, till exempel, bambu, japansk lönn, blommande korneller, norsk brudspirea, magnolia, björkspirea och ölandstok. Friväxande buskar kan snabbt täcka in en större yta och skapa en grönskande och ombonad känsla.

Kombinera buskarna med marktäckande perenner som sockblomma, waldsteinia, flocknäva eller myskmadra som täcker jorden och håller undan ogräset.

Friväxande häck istället för klippt

Välja en friväxande häck om du vill slippa arbetet med häckklippning en eller flera gånger per år. En friväxande häck behöver bara ses över och gallras ur var tredje till femte år. Många friväxande häckar blir dock höga och breda, till exempel syren, häggmispel, fläder och smällspirea. Några exempel på friväxande häckar som inte blir så stora är norsk brudspirea, bukettapel, måbär och aronia.

Läs mer: 8 snabbväxande häckar som inte är tuja

Använd stora krukor

Undvik krukor om du vill ha en riktigt lättskött blomning. Rabatter med perenner, buskar, träd och lökväxter ger blomning år efter år och kräver betydligt mindre skötsel än krukor. Växter i krukor måste vattnas mer och oftare än rabatter och planteringar, speciellt små krukor. Dessutom tar näringen slut, det blir snabbt trångt för rötterna och kräver omplantering i större krukor.

Plantera i stora krukor om du gärna vill ha växter i krukor på uteplatsen. I stora krukor ryms mer jord, vilket gör att de håller vatten och näring längre. Men ha i åtanke att även stora krukor behöver vattnas och gödslar regelbundet under växtsäsongen.

Läs mer: Fleråriga växter i kruka

Plantera på hösten

Plantera rätt

Börja med att förbereda växtplatsen inför planteringen. Luckra upp ett spadtag djupt och blanda upp den befintliga jorden med lövmull, kompost, kogödsel och/eller planteringsjord. Se till att jorden är fri från rotogräs, det är nästan omöjligt att bli av med när det har fått fäste i rabatten.

Plantering av träd och buskar: Gräv en rejäl grop, minst dubbelt så djupt som rotklumpen och 3 gånger bredare än diametern på rotklumpen. Gör gärna gropen fyrkantig för att undvika rotsnurr. Jorden kommer sätta sig efterhand, så tänk på att inte plantera träden för lågt, 5-10 cm högre än vad de stått i plantskolan är en bra riktlinje. Stötta träden med trästörar de första åren. Ett 5 cm brett juteband är bra som uppbindningsband. Sätt på ett gnagskydd för att förhindra angrepp från djur.

Plantering av perenner: Plantera plantorna på samma höjd som de står i krukan. Tryck till lätt runt plantan och vattna efter plantering så att rötterna får kontakt med jorden.

Missa inte etableringsskötseln!

Etableringsskötseln, det vill säga skötsel 1-2 säsonger efter plantering, är avgörande för om växterna kommer klara sig eller inte. De första säsongerna är det extra viktigt att vattna, gödsla och rensa ogräs runt de nyplanterade växterna.

Vattna ordentligt så att jorden blir riktigt blöt, minst 30 liter per buske och träd, och låt jorden torka upp mellan vattningarna. Om man bara vattnar lite grann i det översta jordlagret kommer rötterna leta sig uppåt och bli känsliga för uttorkning. Genom att vattna ordentligt letar sig rötterna nedåt och hittar det vatten som finns i jorden.

Stora funkiablad i Ronneby Brunnspark

Markmaterial

Undvik stora ytor av grus och dekorsten

Grus och dekorsten kan vara snyggt när det är nyanlagt, men det dröjer inte länge innan det börjar växa. Fröogräs som maskros, groblad och tistlar sprids med frö, så även om det ligger en markduk under gruset är det stor risk att ogräset snabbt tar över.

Många tänker att grus är lättskött, och det kan det vara. Om underarbetet är välgjort och grusplanen eller grusgången krattas regelbundet, en gång per vecka är lagom. Det handlar om att förebygga att ogräs får fäste – för när det väl har slagit rot i gruset är det svårt att få bort.

Det är även svårt och tar mycket tid att rensa ytorna från löv, barr och annat skräp.

Kullersten i Wij trädgårdar

Kanter mellan olika material

Skilj olika material och ytor åt med kantsten eller kantjärn i stål. Det hindrar gräs och ogräs från att växa in i rabatter, gångar och grusplaner. Det mest lättskötta är en rad med kantsten runt gräsmattan som gräsklipparen kan köra på, då behöver kanterna inte trimmas. Kantjärn av stål kräver regelbunden trimning för att se välskött ut.

Ett annat alternativ är att skippa kantsten/kantstål och istället kantskära gräsmattan regelbundet. Det blir snygga kanter runt planteringarna, görs 1-2 gånger per säsong och minimerar behov att köra med trimmer.

Gröna fogar mellan plattorna

Det vanligaste i våra svenska trädgårdar är att använda grus, stenmjöl eller hårdfogar som fogmaterial mellan natursten, plattor och marksten. Något som kommer mer och mer, och som har flera fördelar, är gröna och levande fogar

Några av fördelarna är att det hjälper till med avrinningen vid kraftiga regnfall, det ger en mjukare känsla och bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Du slipper också problemet med att rensa ogräs ~ eftersom det redan finns växter i fogarna finns det inte utrymme för ogräs att få fäste.

Några växter som kan användas som gröna fogar är kryptokula, backtimjan, trampnarv, klöver, skuggbräcka och gräs.

Daggkåpa i fogarna mellan stora plattor

JORDEN

Allt börjar med jorden

Jorden är avgörande för om växterna kommer trivas och växa. Om inte jorden är bra kommer inte heller växterna att må bra. Jorden tar upp, lagrar och avger näringsämnen, kol och vatten till växterna. Utan god jord kan (i princip) ingenting växa.

I en frisk jord finns småkryp och mikroliv som håller jorden levande. De gör gångar där syre och vatten kan transporteras och bryter ner organiskt material till näring och mullämnen.

Mata jorden med organiskt material och stör den så lite som möjligt. Organiskt material, till exempel kogödsel, löv, gräsklipp och kompost innehåller mullämnen som gynnar mikrolivet i jorden, vilket ger växterna bättre tillgång till vatten och näring. Lägg materialet ovanpå jorden, för att störa jorden så lite som möjligt. Genom att inte gräva i onödan bevaras bland annat maskgångar som underlättar transport av vatten och gör det lättare för rötterna att utvecklas.

Håll jorden levande för att få växterna att trivas och hålla sig friska, då slipper du onödig underhållsskötsel.

Läs mer: Vikten av god jord

Undvik bar jord

Undvik ytor med bar jord. Jorden täcks snabbt av ogräs och kan dessutom se lite trist och tom ut. Täck jorden under buskar och träd med marktäckande perenner eller buskar, till exempel björkspirea, ölandstok, kryptuja, waldsteinia, myskmadra eller sockblomma. Det går också att täcka jorden med barkmull eller flis, men detta måste fyllas på efter hand det bryts ner.

Plantera tätt i rabatter och planteringar. Sätt plantorna enligt de rekommenderade plantavstånden, det kallas ofta för växternas c/c-mått och går att hitta på internet. Plantavstånden anges mellan plantornas mitt. En bra tankeregel är att när plantan har nått sin fulla storlek ska den ha vuxit ihop med plantorna intill. 

Täck jorden – täckodla!

Täckodling innebär att täcka jorden med organiskt material som gräsklipp, löv eller annat växtrens. Det finns många anledningar att täckodla. De främsta är att jorden hålls fuktig (=du behöver inte vattna lika mycket), det hindrar fröogräs från att gro och få fäste och när det organiska materialet bryts ner ger det näring och mullämnen som bidrar till en frisk jord.

Täckodling fungerar bra i köksträdgården, i perennrabatter och runt träd och buskar.

Kantnepeta är en bra marktäckare i soligt läge

NYTTODJUR OCH SKADEDJUR

Bjud in djur i trädgården

Gynna de vilda djuren och locka dem till din trädgård. I gengäld kommer de hjälpa till med att pollinera växter, bryta ner gamla växtdelar till jord och hålla efter ohyra. 

Några tips för att bjuda in de vilda djuren i trädgården:

• Det enklaste sättet att gynna de vilda djuren är att slarva med städningen, låt några lövhögar ligga kvar, samla en hög med ris och kvistar och låt de nedvissnade perennerna stå kvar över vintern.

• Skapa platser för djuren kan bo: lövhögar, kompost, gammal död ved, fågelholkar och insektshotell är några förslag.

• Plantera växter som ger mat till djuren. De pollinerande insekterna behöver pollen och nektar för att överleva. En rejäl blombuffé med blomning över hela säsongen lockar bin, blomflugor, fjärilar och skalbaggar till din trädgård, som i sin tur drar till sig igelkottar och fåglar.

• Se till att det finns vatten. Ett litet fågelbad kan locka många djur och insekter. Lägg gärna några stenar i botten på vattenfatet så att insekterna inte drunknar när de stannar för att dricka. En liten damm lockar grodor, paddor, vattensalamandrar och trollsländor.

• Undvik bekämpningsmedel. Det dödar både skadedjur och nyttodjur – och nyttodjuren vill vi ju ha kvar i trädgården.

Ett exempel är att småfåglar äter skadedjur och hjälper dig så att du får ha dina växter i fred, dessutom är de ju trevliga att titta på, eller hur? Locka fåglar genom att sätta upp fågelholkar, ställa ut ett fågelbad och plantera träd och buskar där de kan ta skydd och hitta mat. 

Läs mer: Bjud in djur i trädgården

… Men håll rådjur och andra skadedjur på avstånd

Rådjur kan förstöra en hel trädgård om det finns växter de verkligen gillar. Det bästa tipset för att hålla rådjuren borta är att hägna in trädgården. Ett annat tips är att välja växter som de inte tycker om. Några växter de brukar låta vara i fred är allium, narcisser, prydnadsgräs, bambu, brudslöja, kaprifol, fläder, vinbär och aronia.

Obs. Om rådjuren är riktigt hungriga kan de äta växter som sägs vara ”rådjurssäkra” ändå.

Gör ett insektshotell av en regel

SKÖTSEL

Städa inte så mycket

Klipp ner perennerna på våren istället för på hösten. Insekter bor där över vintern och småfåglar kan hitta mat i fröställningarna. På våren klipper du sönder växtdelarna i småbitar och låter det ligga kvar i rabatten. Det bryts ner av maskar, småkryp och mikroliv och blir till mull och näring för växterna. 

Låt löven stanna i trädgården på hösten. Det gynnar både dina växter, din trädgård och alla små djur som lever i din trädgård att låta löven ligga kvar. Tjocka lager kan så klart klippas sönder eller räfsas bort, men låt en del ligga kvar på gräset och lämna några lövhögar där djuren kan få övervintra.

Använd löven för att täcka bar jord i odlingslådor, rabatter och under buskar och träd. Eller lägg löven i en trädgårdskompost eller lövkompost. Stora löv bryts ner snabbare om de först sönderdelas av gräsklipparen.

Rensa ogräs och bekämpa sniglar redan tidigt på våren

Rensa ogräs så fort det börjar växa på våren. Många ogräs blommar på våren, ta bort dem innan de går i frö så hinner de inte sprida sig. Efter hand kommer ogräset minska.

Vissa ogräs är ätbara och kan skördas som vårprimörer!

Om du har problem med mördarsniglar i din trädgård är den en god idé att börja bekämpa dessa tidigt på våren. Leta efter snigelägg, de läggs ofta lite gömt i komposter och under plattor och brädor. Gå på snigeljakt när gräset är fuktigt, då kommer de fram från sina gömställen. Varje snigel lägger upp till 400 ägg, så ju tidigare du börjar bekämpa dem desto färre sniglar i trädgården under sommaren.

Bonustips: Rensa lite och ofta, så hinner du inte tröttna. Hela trädgården behöver inte bli fri från ogräs på en gång.

Gräsmattan

Gräsmatta är ofta det som kräver mest tid och energi i en trädgård. Gräs växer fort och behöver klippas 1-2 gånger per vecka. 

Låt delar av gräsmattan blomma och växa upp till en trädgårdsäng. Eller ersätt gräsmattan med en grön matta av effektiva marktäckare som waldsteinia, flocknäva, mysmadra eller sockblomma.

En robotgräsklippare sparar in mycket tid på gräsklippning, men kan vara en riktig fara för igelkottar och andra smådjur. Låt robotgräsklipparen stå stilla i skymningen och på natten.

Ta hjälp med skötsel, beskärning och andra trädgårdstjänster

Om du inte har tid eller lust att lägga massa tid på att ta hand om trädgården kan du ta hjälp av en trädgårdsfirma med ogräsrensning, beskärning och andra trädgårdstjänster. Viss trädgårdsskötsel ger även rätt till rutavdrag, bland annat beskärning, ogräsrensning, vårstädning och lövkrattning.

Kontakta mig om du behöver hjälp i trädgården!

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

22 tips för en lättskött trädgård

Nu har vi kommit in i höstens vackraste period. Trädens löv skiftar färg från grönt till rött-orange-gult i takt med att klorofyllen lämnar bladen. Lönnarna lyser gula mot den blå himlen, häggmispeln har antagit en brinnande orange färg och aroniahäckarna längs min hundpromenadrunda är läckert klarröda mot de svarta bären. 

Men undra om inte vildvinet med sina intensivt röda blad tar priset för mest otroliga höstfärger ändå? Eller kanske vingbenveden som riktigt lyser med sin rosa färg? Det är omöjligt att välja en favorit bland växterna som ger starka höstfärger.

När löven sedan faller brukar de flesta trädgårdsägare ha bråttom att städa bort löven och köra bort dem till närmaste återvinningscentral. Normen har länge varit att trädgården ska hållas välstädad, vilket inte alls gynnar den biologiska mångfalden och djurlivet i våra trädgårdar.

Faktum är att det gynnar både dina växter, din trädgård och alla små djur som lever i din trädgård att låta löven ligga kvar. Tjocka lager kan så klart klippas sönder eller räfsas bort, men låt en del ligga kvar på gräset och lämna några lövhögar där djuren kan få övervintra.

Låt löven stanna i trädgården!

Löv är ett utmärkt jordförbättringsmedel som ökar jordens mullhalt, vilket hjälper till att hålla kvar fukten i jorden. Ett lager löv på jorden hindrar ogräs från att komma upp.

Löven är dessutom helt gratis. 

I en lövkompost kan löven brytas ner och bli till lövmull som kan användas istället för påsjordar som består av torv som är en fossil råvara och en hett omdiskuterad produkt.

Löven bryts ner av och ger mat till maskar och andra småkryp som lever på att bryta ner döda växtdelar till näring och mullämnen.

Lövhögar och nedfallna grenar ger boplatser åt insekter och andra smådjur så att de har någonstans att ta skydd under vintern. Har du riktig tur väljer en söt, liten igelkott att övervintra i en av dina lövhögar.

Så använd löven!

Jag använder löv genom att täcka bara jordytor i odlingslådor, rabatter och under buskar och träd. Där jag ska sätta vitlök eller vinterså gräver jag ner löv, ibland tillsammans med bokashikompost, så att jag har en bar jordyta att så i.

Tjocka lager löv på gräsmattan klipper jag sönder med gräsklipparen så att de bryts ner snabbare. 

Riktigt tjocka lager av eklöv och stora körsbärsblad räfsar jag ihop och lägger i en trädgårdskompost eller lövkompost

Eklöv är förresten perfekt att vintertäcka rosor och andra känsliga växter med. De är torra och luftiga och bildar därför inte en tjock, blöt matta uppe på växterna.

Men det jag tycker är viktigast av allt ~ låt så mycket som möjligt av löven vara kvar i trädgården.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Att använda växters vetenskapliga namn kan verka krångligt, rörigt och onödigt. Och visst kommer man rätt långt med att använda de svenska namnen. Men för att undvika missförstånd och för att få rätt växt i butiken är det bra att känna till de vetenskapliga växtnamnen. Svenska namn kan ha olika betydelse i olika delar av landet och ska du köpa växter utomlands måste du använda de vetenskapliga namnen för att veta vad du får med dig hem.

Portalgång av humle i Wij trädgårdar

En portal av humle, vars vetenskapliga namn är Humulus lupulus.

Varför är de vetenskapliga växtnamnen viktiga?

Syftet med de vetenskapliga namnen och hela systemet som delar in växter i familjer, släkten och arter är att skapa ordning och reda.

Växternas svenska namn kan skilja sig mellan olika delar av landet, tack vare de vetenskapliga namnen kan vi veta vilken växt det är som avses. 

Det är extra viktigt att använda de vetenskapliga växtnamnen vid beställning av växter från plantskolor, för att säkerställa att vi får den växt vi beställer. 

De vetenskapliga namnen är samma över hela jorden, vilket gör att vi kan veta vilken växt det är vi att det är mycket lättare att kommunicera om växterna med människor från andra länder.

En annan anledning att känna till de vetenskapliga namnen och hur växter är indelade är att växter inom samma släkt och familj ofta drabbas av samma sjukdomar och skadedjur.

Idegranshäck och funkia med vit kant

Hybrididegran, Taxus x media, och Blomsterfunkia, Hosta (Fortunei-Gruppen) ’Francee’.

Vetenskapliga namn eller latinska namn?

Ofta kallas växternas vetenskapliga namn lite slarvigt för ”latinska namn”, vilket inte är helt korrekt. Namnet låter latinska, eftersom latin var det vetenskapliga språket när det här systemet för namnsättning av växter började användas. Orden som används i namnet latiniseras oavsett om det är grekiska eller svenska ord som används, eller rentav namn på de som har upptäckt eller namngett växterna. 

De vetenskapliga växtnamnens olika delar

Växternas vetenskapliga namn består av två delar: släktnamn och artepitet. De två delarna utgör växtens artnamn. Det här systemet för namngivning kallas binära nomenklaturen och skapades av Carl von Linné i mitten av 1700-talet.

Utifrån växtens artnamn kan man se hur växten är släkt med andra växter. Växter som har många gemensamma egenskaper har samma släktnamn. Till exempel innehåller apelsläktet Malus både ätliga äpplen och en rad olika prydnadsaplar. 

Släktet ingår i en familj, som innehåller flera släkten med gemensamma egenskaper. Apelsläktet Malus ingår i familjen Rosväxter tillsammans med många andra släkten, bland andra plommonsläktet Prunus och rönnsläktet Sorbus

Rosenflockel

Rosenflockel, Eutrochium purpureum.

Släktnamn

Släktnamnet är den första delen av det vetenskapliga namnet. Släktnamnet inleds alltid med stor bokstav. Det namnet är gemensamt för alla medlemmar i släktet. 

Artepitet

Namnets andra del är artepitetet. Enkelt förklarat är artepitetet ett ord som beskriver släktnamnet. Det ger information om växtens egenskaper, till exempel utseende eller naturlig växtplats.

Några vanliga artepitet i de vetenskapliga växtnamnen

I artepitetet kan man hitta information om växten som avslöjar egenskaper om växtens utseende eller vilken växtplats den trivs bäst på.’

Ett exempel är vitsippa, Anemone nemorosa. Artepitetet nemorosa betyder ”som tillhör lundar”, vilket berättar var denna växt trivs ~ i markskiktet under trädkronorna i en lund.

Epitetet vulgaris betyder att det är en vanlig växt, till exempel Aquilegia vulgaris (Akleja) och Syringa vulgaris (Syren).

Visste du förresten att vårt ord vulgär ~ som betyder simpel, grov, o­hyfsad ~ också härstammar från latinets vulgaris? Såna små detaljer brukar jag använda mig av för att minnas de olika växtnamnen.

Några andra vanliga artepitet:

• Alba – som betyder vit
• Angustifolia – som betyder med smala blad
• Grandiflora – som betyder storblommig
• Officinalis – som antyder att växten använts som apoteksväxt
• Sempervirens – som betyder ständigt grönskande

Sortnamn

Utöver släktnamn och artepitet kan växterna ha ett sortnamn. Detta skrivs alltid inom enkla anföringstecken, till exempel Syringa vulgaris ’Norrfjärden’ ~ där är Norrfjärden sortnamnet.

Exempel på artnamn

Japansk blodlönn, Acer palmatum ’Atropurpureum’

Släktnamn: Acer (Lönnsläktet)
Artepitet: palmatum
Sortnamn: ’Atropurpureum’

Skogslönn, Acer platanoides

Släktnamn: Acer (Lönnsläktet)
Artepitet: platanoides

Blodhägg, Prunus padus ’Colorata’

Släktnamn: Prunus (Plommonsläktet)
Artepitet: padus
Sortnamn: ’Colorata’

Japansk rönn, Sorbus commixta ’Carmencita’

Släktnamn: Sorbus (Rönnsläktet)
Artepitet: commixta
Sortnamn: ’Carmencita’

Hybrididegran, Taxus x media ’Hillii’ 

Släktnamn: Taxus (Idegransläktet)
Artepitet: x media (x anger att det är en hybrid, det vill säga en korsning mellan två sorter)
Sortnamn: ’Hillii’

Rosa höstanemoner

Höstanemon, Anemone hupehensis ’Splendens’.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

På vägen hem från vår Norrlandstripp i somras stannade vi till vid en trädgård som jag velat besöka i flera år, nämligen Wij Trädgårdar i Ockelbo. Det småregnade stundtals, men det gjorde inte så mycket ~ jag gick runt och njöt av de olika trädgårdsrummen. Från rosträdgården ~ dock var det inte rosorna jag imponerades mest över där ~ genom köksträdgården, över ängen till Skogens trädgård.

Siktlinje i Wij trädgårdar

Rosträdgården

Som sagt var det inte rosorna jag imponerades mest över i rosträdgården på Wij trädgårdar. Kanske berodde det på att blommorna hade förstörts av regnet dagarna innan? Jag vet inte, men vad jag vet är att jag var mycket mer imponerad av den magiska rosblomningen i Rosenlunds rosarium i Jönköping. 

Istället var det själva formen ~ hur trädgården var strukturerad med gångar, rabatter, portaler, siktlinjer och blickfång ~ som fångade mitt intresse här.

Rosträdgården i Wij trädgårdar
Ullungrönn i Wij trädgårdar

Ullungrönn, Sorbus ulleungensis

Violruta, Thalictrum delavayi

Violruta, Thalictrum delavayi

Köksträdgården på Wij trädgårdar

I köksträdgården var det rad efter rad med grönkål, savoykål, morötter, lök och andra grönsaker blandat med sommarblommor. Det märktes att det ligger mycket arbete bakom odlingarna och att det är väldigt bra jord.

Kålodling i köksträdgården på Wij trädgårdar
Grönkålen i köksträdgården på Wij trädgårdar
Savoykål i köksträdgården på Wij trädgårdar
Bikupa och maskrosor Wij trädgårdar

En vacker bikupa och maskrosor har också en plats i köksträdgården.

Ett mönster av äng och gräsmatta

Ett fint mönster av klippt gräsmatta och gräs som fått växa upp till äng. En äng för den som vill ha en lite mer ”ordnad” trädgård.

Sånt här gillar jag! En skylt som beskriver varför de har sparat en högstubbe när ett träd fälldes ~ det är boplats för insekter, svampar, mossor och lavar.

Insektshotell i Wij trädgårdar

Insektshotell av gamla lastpallar och bland annat ved, takpannor och trädgårdsbös.

Portalgång av humle i Wij trädgårdar

Ulf Nordfjells "Skogens trädgård"

Skogens trädgård har formgetts av Ulf Nordfjell, som är en av Sveriges ledande trädgårdsdesigners. I trädgården som består av flera rum som man leds genom försöker han förmedla känslan av den natur som omger Ockelbo ~ så som granskog, myrmark och björkskog.

Ulf Nordfjells trädgård i Wij trädgårdar
Vatteninslag i skogens trädgård på Wij trädgårdar
Bladkontraster i Skogens trädgård på Wij trädgårdar
Skogskänsla i Wij trädgårdar
Kullersten i Wij trädgårdar
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

När det är dags att plantera häck vill många ha en som snabbt blir hög och ger insynsskydd, och väljer därför den populära tujan. Men det finns fler häckväxter att välja på! Jag gillar när det finns en mångfald av olika häckar i ett villaområde och tycker inte nödvändigtvis att alla trädgårdar behöver ha en (mer eller mindre välskött) tujahäck, när det finns så många andra att välja på. Längre ner på sidan finns en lista med 8 snabbväxande häckar som inte är tuja.

Woodland i Engelska trädgården

En välklippt avenbokshäck till höger på bilden.

Snabbväxande = kräver mer beskärning

En viktig sak att ha i åtanke innan man planterar en snabbväxande häck är att den behöver beskäras regelbundet (1-3 gånger per år) för att inte bli för stor och vildvuxen, speciellt om man väljer sorter som används som klippt häck. 

Baksidan med att välja en snabbväxande häck är alltså just att de är snabbväxande och därmed kräver mer underhåll. 

Så om du ha en häck som inte kräver lika mycket beskärnign kan det vara en god idé att fundera på att istället välja en mer långsamväxande häck, som bok, hybrididegran eller måbär och istället köpa plantera större plantor. Då får du en häck som snabbt ger insynsskydd men bara behöver beskäras en gång per år, eller mindre.

Idegranshäck och funkia med vit kant

Idegranshäckar är inte snabbväxande, men ett bra alternativ för den som vill ha en häck som kräver mindre beskärning.

Barrotade plantor

Ett tips för att komma undan billigare vid köp av häck är att välja barrotade plantor. 

Dessa säljs som namnet avslöjar på bar rot, det vill säga utan jord runt roten. Barrotade plantor planteras när växten är i vila, från sen höst till tidig vår.

Klippt eller friväxande häck?

Olika växter används beroende på om häcken ska vara klippt eller friväxande, därför är det viktigt att bestämma från början om man vill ha en klippt eller friväxande häck.

En del klippta häckar kan hållas så smala som 30 cm ~ till exempel avenbok, liguster eller måbär. Andra tar upp lite mer plats.

Friväxande häckar behöver mer plats ~ minst 1 meter på bredden, men det beror förstås på vilken växt som väljs.

8 snabbväxande häckar som inte är tuja

Nu skulle ju det här inlägget handla om snabbväxande alternativ till tujahäcken. Men först vill jag bara trycka på vikten av att alltid välja växt utifrån platsens förutsättningar. En solälskande syren kommer blomma avsevärt mindre på en skuggig plats, och en granhäck kommer inte frodas i torr jord.

Läs mer här: Växter ståndort – rätt växt på rätt plats

Så, här kommer 8 snabbväxande häckväxter:

Klippta häckar

Avenbok, Carpinus betulus

Avenboken är ett snabbväxande alternativ till den klassiska bokhäcken. De vissnade bladen kan sitta kvar över vintern i skyddade lägen. Avenbok används som klippt häck ~ blir stora träd om de får växa helt fritt. Avenbok beskärs årligen, men häcken toppas först när den nått önskad höjd. De första åren beskärs den ändå på sidorna för att förgrena sig och få önskad bredd.

Liguster, Ligustrum vulgare

Liguster är en mycket snabbväxande växt som behöver beskäras ofta och redan från plantering för att bli en tät och stadig häck. De beskrivs ofta som lättskötta, vilket de på sätt och vis är i och med att de växer snabbt och är lätta att forma ~ men de kräver sin beskärning för att bli en fin häck.

Låg berberishäck och ligusterhäck

Ligusterhäck är en riktigt snabbväxande häck som kräver mycket beskärning. Den låga häcken intill är en lågväxande rödbladig berberis.

Gran, Picea abies

Gran har historiskt använts ofta som häck, men alltmer sällan nuförtiden. Det kanske beror på de skräckexempel med förväxta granhäckar som blivit enorma, men faktum är att en välskött granhäck är en tät, städsegrön häck som ger gott insynsskydd. En granhäck behöver beskäras årligen.

Japansk lärk, Larix kaempferi

Japansk lärk är en snabbväxande häckväxt vars barr skiftar färg under säsongen och tappar dem på hösten. Precis som både gran och avenbok blir lärk stora träd om de får växa fritt. Vilket avslöjar att den behöver beskäras årligen för att hålla storlek och form.

Klippt lärkhäck är ett snabbväxande alternativ till tuja

Med en lärkhäck får du en unik och modern häck. Perfekt för dig som inte vill vara som alla andra.

Friväxande häckar

Fläder, Sambucus nigra

Fläder växer fort och blir stor både på höjden och bredden, och behöver rejält med utrymme om den ska bli en bra häck. Fläder behöver beskäras genom urgallring var eller vartannat år för att inte bli alltför stor och vildvuxen. 

Häggmispel, Amelanchier spicata

Häggmispel är en tålig och lättskött häck. Den används som friväxande häck och kräver därmed ordentligt med utrymme. Välj den som heter Amelancier spicata, för att få den smalaste, mest upprättväxande häggmispelhäcken. Häggmispel blommar härligt tidigt på våren och har en intensiv höstfärg i gult-orange-rött. 

Häggmispel blommar tidigt på våren

Tidigt på våren har häggmispeln mängder med små vita blommor.

Syren, Syringa vulgaris

Syren måste vara en av de vanligaste häckväxterna i Sverige. Syren växer mellan 10-60 cm per år och beskärs bäst genom årligt urgallring av de grövsta grenarna när den nått önskad höjd. Beskärning av syren görs alltid direkt efter blomningen, så att den hinner bilda blomknoppar till nästkommande år.

Smällspirea, Physocarpus opulifolius

Smällspirea är en buske som kan användas som friväxande häck eller med fördel i en häck/buskage med blandade buskar. Smällspirea används främst för sitt bladverk ~ det finns flera olika sorter med bladfärger som rött, orange, lime och grönt. De har även vit-rosa blommor i början av sommaren. Växer långsamt första året, men därefter cirka 30 cm per år tills den nått full höjd på uppåt tre meter.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Här kommer ett gäng bilder från sensommarprakten i Botaniska trädgården i Göteborg. Att kliva in i botaniska är lite som att träda in i en annan värld. Magiska miljöer skapade av vanliga och ovanliga växter. Hundratals olika träd. Tusentals olika växter. 

Bilderna kommer här rakt upp och ner, utan krusiduller och text. 

sensommarblom med rudbeckia, solbrud och prydnadsgräs i göteborgs botaniska trädgård
Fjäderaster och rudbeckia
rudbeckia
Rosa höstanemoner
Rosa höstanemoner sett från sidan
Rosa höstanemon med ett bi som sitter i ståndarkransen
funkia är en skuggtålig perenn
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Beskärning i JAS(O)

JAS, eller JAS(O) som man har börjat säga i landets södra halva, är månaderna juli, augusti, september (och oktober). Beskärning i JAS rekommenderas för de flesta växter, bland annat äldre äppelträd och växter som ”blöder” vid beskärning på vårvinter-vår.

I texten kommer jag skriva JAS, men informationen gäller även beskärning i oktober. 

JAS är en bra tid att beskära bland annat plommonträd och gamla äppelträd. På mina hundpromenader i området ser jag en hel del fruktträd som är överbelastade med tung frukt. Speciellt efter den senaste tidens oväder har många träd tagit skada. Vänta inte med beskärning tills efter att skadan är skedd, utan ta hjälp med beskärning så snart som möjligt för att undvika fläkskador och avbrutna grenar.

JAS är den bästa tiden för att beskära de flesta växter; fruktträd, prydnadsträd, prydnadsbuskar och bärbuskar. Ett undantag som inte bör beskäras i JAS är buskar som blommar under vår och försommar, till exempel syren och forsythia. Dessa beskärs direkt efter blomningen, vid beskärning i JAS klipps nästa års knoppar bort.

Varför beskära i JAS?

Vid beskärning i JAS begränsas tillväxten, vilket innebär mindre antal nya skott och så kallade vattenskott året efter.  Beskärning i JAS är därför lämpligt om målet är att forma och begränsa ett träd eller buskes storlek. 

Såren efter avklippta och avsågade grenar läker snabbt, eftersom växternas tillväxt är i full gång. Risken för svampangrepp är lägre, likaså risken för så kallad ”blödning” – det vill säga att saven läcker ut genom snittytorna när den stiger på våren.

Beskärning i JAS

Vad kan man beskära i JAS?

Det mesta går bra att beskära i JAS. Du kan till exempel:

• Gallra ur prydnadsbuskar och bärbuskar
• Beskära fruktträd och prydnadsträd, speciellt äldre träd och träd med mycket vattenskott bör beskäras i JAS
• Ta bort hallonskott som gett bär i år, detta års årsskott ger bär nästa sommar
• Korta in årsskott på björnbär, prydnadsbuskar och klätterrosor
• Putsa till formen på häckar, klot och andra formklippta buskar

Vad bör man inte beskära i JAS?

Beskär inte buskar som blommar tidigt på sommaren, som syren, häggmispel och forsythia. De bildar nästa års blomknoppar redan under den här sommaren, om du beskär nu klipper du bort nästa års blomning. Klipp direkt efter blomningen om du vill beskära dina tidigblommande buskar. 

Bärbuskar och prydnadsbuskar som börjar bli gamla och risiga är bäst att föryngra under vårvintern när all energi är lagrad i rotsystemet. 

Läs mer: Föryngra vinbärsbuskar under vårvintern

Beskär inte heller unga, nyplanterade träd och buskar i JAS(O). De behöver kraften som finns i grenarna för att rota sig ordentligt. Dessa är bättre att beskära på vårvintern.

Beskärning av äppelträd är en punkt i trädgårdskalender för september

Några generella beskärningstips vid beskärning i jas

Beskärning av både fruktträd och prydnadsträd kräver kunskap för att göras på rätt sätt. Varje träd är en individ och jag utgår alltid från det enskilda trädet när jag beskär. Beskärningen görs varsamt, vid rätt tid på året, på rätt sätt och med rätt snitt. 

Med det sagt ~ om du känner dig osäker hur du ska beskära är det bättre att anlita någon som kan.

• Regel nummer ett är att tänka efter innan du beskär, fråga dig själv vad du vill få ut av beskärningen och utgå därifrån. Varje klipp ska vara motiverat. De flesta växter behöver inte beskäras för att må bra, med undantag för de flesta fruktträd som bör beskäras för att ge optimalt med frukt. 

• Gör aldrig större snitt än 10 cm i diameter

• Ta aldrig bort mer än 1/3 av trädets eller buskens ursprungsstorlek

• Var noga med att spara grenkragen. Det är trädets apotek som kommer läka igen snittytan. Använd inte ”plåster” eller sårbalsam som säljs i diverse butiker, det stänger in bakterier som kan leda till sjukdomar och röta.

• Lämna inga tappar, de kan bli en ingångsport för röta och sjukdomar.

• Såga på rätt sätt för att undvika fläkning. Se bilden nedan.

• Vid beskärning av buskar kan du tänka ”gallring” snarare än regelrätt beskärning. Läs mer längre ner.

• Använd bra redskap. Med en vass sekatör och en grensåg kommer man långt. Jag använder sekatör nr 6 från Felco, en modell som håller många, många år och har utbytbara delar om något skulle gå sönder. Använd aldrig fogsvans och motorsåg, snitten blir bättre med en grensåg – vilket gör att trädet kommer ha lättare att läka.

• Och sist men inte minst ~ tänk på säkerheten. Använd stabila stegar och ha på dig ordentliga skor. Ha alltid plåster nära till hands, redskapen är vassa.

Korrekt beskärning med tre snitt, vid beskärning i JAS

Beskärning av fruktträd

Ta en bild på trädet innan du börjar beskära, på så sätt kan du hålla koll på hur mycket du har klippt bort.

Steg 1. Ta bort döda och sjuka grenar

Steg 2. Ta bort vattenskott – obs. detta steg görs under flera år. Ta bort max 1/3 av vattenskotten per år.

Steg 3. Ta bort inåtriktade och korsande grenar som skaver mot varandra, stamskott och rotskott. 

Steg 4. Ta bort grenar som växer för tätt för att få luft i kronan – oftast är detta steg uppnått efter att du gjort steg 1-3.

Beskärning av fruktträd i JAS

Beskärning av buskar

Den bästa beskärningsmetoden för de flesta prydnadsbuskar och bärbuskar är att gallra ur de äldsta, grövsta grenarna. Även grenar som sticker iväg ”åt fel håll” kan tas bort. Ta bort max 1/3 av buskens storlek från start. Klipp dessa 10-15 cm ovanför marken. 

Undvik att klippa mitt på en gren – de flesta buskar funkar så att grenen kommer att grena sig där du klipper. Det innebär att du kommer få som en buske en bit upp på busken.

En del buskar kan beskäras med total nedskärning (10-15 cm ovanför marken), bland annat ölandstok, vresrosor, rosenspirea och berberis. Men det görs bäst på vårvintern, när all näring och energi är samlat i rotsystemet. Efter en total nedskärning behöver du ge buskarna extra mycket näring på våren.

Beskärning av barrväxter

Samma tankesätt som för övriga växter gäller vid beskärning av barrväxter, med det viktiga tillägget att aldrig beskära in till brun ved ~ lämna alltid gröna grenar bakom snittet. Brun ved skjuter inte nya skott, åtminstone inte tillräckligt för att dölja det bruna hålet. 

Ett undantag är idegran, som klarar hård beskärning och kan klippas in till gammal, brun ved.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Plantera på hösten

Hösten är den bästa tidpunkten att plantera nya växter i trädgården. Växterna rotar sig bättre på hösten eftersom de inte behöver lägga energi på tillväxt, blomning och frösättning. Vädret är svalare och jorden är naturligt fuktig. Det innebär också att du inte behöver vattna lika mycket. Dessutom kommer växterna igång snabbare och blir finare under sin första sommar om du planterar på hösten.

I september börjar växterna i trädgården förbereda sig inför vinterns dvala. Och när växterna inte längre lägger energi på att växa sig större, blomma och bilda frö kan de istället lägga energi på att bilda nya rötter och etablera sig på en ny plats. Det gäller både nyplantering av växter från växtbutiker och om du vill dela eller flytta plantor i din trädgård.

Det är fortfarande vanligast att nya växter planteras på våren, vilket jag kan förstå – efter en lång vinter är vi sugna på att sätta fingrarna i jorden och att trädgården ska börja grönska. Men faktum är att de flesta växter mår bäst av att komma ner i jorden nu under sensommar och höst, när det är svalare temperaturer och fuktigare väder. Vid höstplantering slipper plantorna stressas av sommarens värme och torka och hinner rota sig ordentligt innan vinterns kyla. Både träd, prydnadsbuskar, fruktträd, bärbuskar, blomsterlökar och perenner passar bra att plantera på höst och sensommar.

Plantera på hösten

Stora planteringsveckan pågår i år från 2-10 september och anordnas av svenska trädgårdsbutiker

Det går bra att plantera och flytta växter så länge du får ner spaden i jorden. I Örebro går det bra att plantera perenner till och med oktober och lövfällande träd och buskar så länge det går att gräva ett tillräckligt stort hål. Men det finns några växter du inte bör plantera alltför sent på hösten, till exempel städsegröna växter som t.ex. buxbom, tujor och andra barrväxter. Dessa kan du plantera till och med mitten av september.

6 anledningar att plantera på hösten

Växterna får en tidig start kommande vår, så fort det inte längre är tjäle i backen kommer växterna så sakteliga i gång. Vilket leder till att de hinner växa och blomma mer under sommaren än om du hade planterat på våren. 

Du kan sprida ut arbetsamma moment i trädgården under en längre tid än om allt ska göras under vår och sommar. 

Växterna får en bra start i din trädgård vid höstplantering, på grund av en rad goda förutsättningar:

– Jorden är naturligt fuktig, vilket betyder att du inte behöver vattna lika mycket. En vinst både för dig och vår planet.

– Vädret är svalare och risken för torka är mycket mindre än under sommaren.

– Växterna kan lägga all energi på att etablera sig och bilda nya rötter, i stället för blomning, tillväxt och frösättning.

Växter att plantera på hösten

Träd och buskar går utmärkt att plantera på hösten, ända fram tills jorden fryser. Varma höstar kan det gå att plantera träd och buskar in i december i Örebro. Om du ska plantera en häck är det bäst att göra det när den har gått i vila, det vill säga när den har tappat bladen eller när bladen lätt lossnar från grenarna.

Barrväxter och andra städsegröna buskar, till exempel rhododendron och buxbom, kan planteras på hösten, men bara så länge jorden fortfarande är varm. Om plantorna inte hinner rota sig ordentligt på sin nya växtplats finns risk att de drabbas av tjältorka på våren. Tjältorka innebär att jorden är frusen runt rötterna så att plantan inte kan ta upp vätska samtidigt som vätska avdunstar från bladen. Senast i mitten av september bör barrväxter och städsegröna träd och buskar ha kommit jorden.

Klotlök och andra prydnadslökar är bra perenner för fjärilar och bin

Perenner går bra att plantera under hösten till och med oktober. Det som kan hända om du planterar senare är att plantan inte hinner rota sig. Jordklumpen kan då skjutas upp ur jorden när marken fryser och vid nästa köldknäpp riskerar växten att frysa sönder. Undvik att plantera växter som trivs bäst på mager och torr jord, till exempel timjan och taklök, de riskerar att inte klara av all fukt i jorden som blir på hösten.

Växter du INTE ska plantera på hösten

Undvik att plantera växter som är på gränsen för odlingszonen. De har bättre förutsättningar att klara sig om de planteras på våren och har en hel säsong på sig att etablera sig. Här i Örebro kan det handla om: blåregn, hängkatsura och vissa sorters fruktträd.

Höstanemoner bör inte planteras på hösten, eftersom de behöver en hel odlingssäsong för att hinna etablera sig.

Plantera inte vintergrön liguster, ölandstok och rosenspirea i Mellansverige om du har lerjord i din trädgård, de riskerar annars att dö om jorden är alltför fuktig.

Barrväxter och städsegröna växter bör inte planteras senare än mitten av september i Örebro.

Plantera blomsterlökar på hösten

Förutom träd, buskar och perenner är hösten den tid som blomsterlökar planteras. September och oktober är den ultimata tidpunkten att sätta vårblommande lökar som krokus, tulpaner, snödroppar, allium och pärlhyacinter. 

Plantera de minsta lökarna – krokus, snödroppar och pärlhyacint – först. Därefter narcisser och påskliljor och sist på hösten tulpaner. Sätt lökarna på ett djup som är 2-3 gånger lökens storlek. Blomsterlökar gillar inte alltför fuktig jord, då riskerar de att ruttna bort, så plantera på en växtplats som har god dränering. Gödsla lökarna i samband med plantering, det ger finare blomning på våren. Snyggast är om du planterar många lökar av samma sort i grupp, det ger ett maffigt uttryck.

Röda / gula tulpaner
Vita tulpaner

Om du planterar blomsterlökar på hösten får du en fin blomning tidigt på våren som lyser upp trädgården. Dessutom är den tidiga blomningen bra för de insekter som vaknar tidigt och letar efter mat. Kombinera gärna olika sorters blomsterlökar så att blomningstiderna avlöser varandra, då har du något som blommar hela våren!

Dela perenner på hösten

Hösten är också en bra tid att dela perenner, speciellt de perenner som blommar på våren som röllika, nävor och daglilja. När perenner har växt några år på samma plats blir de ofta för täta, vilket leder till minskad blomning. Det kan lösas genom att dela växten i flera mindre plantor, då stimuleras tillväxten och blomningen kommer i gång igen. Om du inte själv behöver alla plantor som blir när du delar kan de säkert glädja någon annan. För att dela växten gräver du upp rotklumpen och delar den försiktigt med en spade, grep eller kniv. 

Funkia 'Frances Williams'

Hoppas du har blivit inspirerad att plantera nu under sensommaren och hösten. Om du vill plantera en ny rabatt men inte vet vilka växter du ska använda föreslår jag att du kikar in mina färdiga rabattdesigner i webbshopen. Där får du växtlista, planteringskarta, planteringsråd och lite annat i en nedladdningsbar PDF. Lämna gärna en kommentar med vad du ska plantera eller om du har några frågor. Lycka till!

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

GUIDE – 4 STEG TILL EN LYCKAD RABATT

Med den här guiden kan du på egen hand skapa en vacker och hållbar perennrabatt. Fyll i dina uppgifter här för att få guiden och anmäla dig till mitt nyhetsbrev.

Jag skickar ut cirka ett nyhetsbrev per månad, ibland mer om det är något speciellt jag vill att du ska få ta del av. Du kan avsluta din prenumeration när du vill.

Plantera på hösten
Plantera på hösten

Under vår resa norrut i somras ville jag gärna besöka den fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk, vilket jag också gjorde! Det är en unik botanisk trädgård, på så sätt att den är fylld med olika växter som trivs i växtzon 7 och 8. Fjällträdgården är en del av Ájtte, som är ett museum som berättar om samisk kultur och fjällvärldens natur och kultur. Det är en blandning av både nyttoväxter och prydnadsväxter, och en bredd av växter som trivs i olika miljöer.

Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk
En bäck rinner genom Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Trädgården är anlagd på en plats där naturen var varierad redan innan fjällträdgården började anläggas. Bland annat brusar en bäck rakt igenom trädgården, vilken ger rum för även vattenlevande växter. I bäcken blommar bland annat gul näckros. 

Trots den lilla ytan som trädgården faktiskt har (till skillnad från andra botaniska trädgårdar, till exempel Visby Botaniska Trädgård) finns många olika växtmiljöer, där en stor variation av växter trivs. Det finns bland annat ängsbjörksskog, myrmark, snölega, renbetesmark och videkärr, de har till och med skapat en fjälltopp.

Strutbräken, Matteuccia struthiopteris

Strutbräken, Matteuccia struthiopteris 

Ekorre i Fjällbotaniska trädgården i jokkmokk

Några växter i fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

I den Fjällbotaniska trädgården finns som sagt ett stort antal olika växter som trivs i det kalla klimatet i växtzon 7 och 8. Några av dem är fjällsippa, isranunkel, Kung Karls spira, gullris, nätvide, fjällkåpa, ekbräken, tibast, dvärgvide, strutbräken, krypljung, fjällglim och nordisk stormhatt. 

Renfana i Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Renfana, Achillea millefolium

Gullris i Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Gullris, Solidago virgaurea

Nätvide, Salix reticulata

Nätvide, Salix reticulata

Kråkklöver, Potentilla palustris

Kråkklöver, Potentilla palustris

Fjällkåpa, Alchemilla alpina

Fjällkåpa, Alchemilla alpina

Ekbräken, Gymnocarpium dryopteris

Ekbräken, Gymnocarpium dryopteris

Nordisk stormhatt, Aconitum lycoctonum

Nordisk stormhatt, Aconitum lycoctonum

Älggräs, Filipendula ulmaria

Älggräs, Filipendula ulmaria

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

TUVRÖR: PRYDNADSGRÄS SOM GRÖNSKAR TIDIGT OCH HÅLLER FORMEN LÄNGE

Tuvrör är ett vackert och användbart prydnadsgräs, som ofta hamnar i skymundan bland de populära miskantusgräsen, men de är minst lika vackra och har flera egenskaper som gör dem väldigt användbara. Det är ett prydnadsgräs som grönskar tidigt på säsongen och dessutom håller formen länge på vintern. Tuvrör kan växa på tyngre lerjordar och klarar perioder med mycket fukt.

Jag använder ofta tuvrör i mina designprojekt, speciellt om jag är ute efter ett tåligt prydnadsgräs som grönskar tidigt (vilket jag ofta är). Jag tycker om att blanda prydnadsgräs med blommande perenner, perenner med formstarka blad, buskar som underplantering till träd. Prydnadsgräs livar upp bland mer formstarka perenner, och är utmärkta att blanda med formklippta klot, som buxbom eller tuja, eller i en prärieinspirerad rabatt.

Tuvrör är snyggt i stora sjok tillsammans med andra perenner

Tuvrör är snyggt i stora sjok tillsammans med andra perenner.

tuvrör är ett prydnadsgräs som grönskar tidigt på våren

Tuvrör i Rådhusparken i Umeå.

Tuvrör har ett upprätt växtsätt, blir 1,5 meter högt och cirka 50 centimeter bred. Trivs bäst i soligt läge, men klarar halvskuggiga lägen. Växer bra i de flesta jordar, även styv lerjord. Undvik dock de allra torraste lägena. Kan odlas och övervintrar pålitligt i hela landet (härdighet A).

Det är främst två sorters tuvrör som används i Sverige, ’Karl Foerster’ med helgröna blad och ’Overdam’ med grön/vitrandiga blad. Det vetenskapliga namnet är Calamagrostis acutiflora.

Tuvrör är ett stadigt prydnadsgräs som grönskar tidigt

Tuvrör grönskar tidigt och ger värde året om

En stor fördel med tuvrör är att det är ett prydnadsgräs som ger värde nästintill året runt. Det grönskar tidigt på våren, blommar tidigare än andra prydnadsgräs, är vackra under hösten tillsammans med vissnande perenner. Tuvrör håller formen fint under vintern och axen glimmar fint i rimfrost och ett tunt lager snö.

Prydnadsgräs i höstskrud, tillsammans med ormbunkar

Tuvrör bakom vissnande ormbunkar.

Tuvrör med ett tunt täcke snö

Tuvrören står sig fint även på vintern.

Odlingsråd för tuvrör

  • Trivs i de flesta jordar, även styv lerjord
  • Växer bäst i sol-halvskugga
  • Blir 150 cm högt
  • Härdighet A: Övervintrar pålitligt i hela landet

 

Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. 
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro.