Beskärning i JAS(O)

JAS, eller JAS(O) som man har börjat säga i landets södra halva, är månaderna juli, augusti, september (och oktober). Beskärning i JAS rekommenderas för de flesta växter, bland annat äldre äppelträd och växter som ”blöder” vid beskärning på vårvinter-vår.

I texten kommer jag skriva JAS, men informationen gäller även beskärning i oktober. 

JAS är en bra tid att beskära bland annat plommonträd och gamla äppelträd. På mina hundpromenader i området ser jag en hel del fruktträd som är överbelastade med tung frukt. Speciellt efter den senaste tidens oväder har många träd tagit skada. Vänta inte med beskärning tills efter att skadan är skedd, utan ta hjälp med beskärning så snart som möjligt för att undvika fläkskador och avbrutna grenar.

JAS är den bästa tiden för att beskära de flesta växter; fruktträd, prydnadsträd, prydnadsbuskar och bärbuskar. Ett undantag som inte bör beskäras i JAS är buskar som blommar under vår och försommar, till exempel syren och forsythia. Dessa beskärs direkt efter blomningen, vid beskärning i JAS klipps nästa års knoppar bort.

Varför beskära i JAS?

Vid beskärning i JAS begränsas tillväxten, vilket innebär mindre antal nya skott och så kallade vattenskott året efter.  Beskärning i JAS är därför lämpligt om målet är att forma och begränsa ett träd eller buskes storlek. 

Såren efter avklippta och avsågade grenar läker snabbt, eftersom växternas tillväxt är i full gång. Risken för svampangrepp är lägre, likaså risken för så kallad ”blödning” – det vill säga att saven läcker ut genom snittytorna när den stiger på våren.

Beskärning i JAS

Vad kan man beskära i JAS?

Det mesta går bra att beskära i JAS. Du kan till exempel:

• Gallra ur prydnadsbuskar och bärbuskar
• Beskära fruktträd och prydnadsträd, speciellt äldre träd och träd med mycket vattenskott bör beskäras i JAS
• Ta bort hallonskott som gett bär i år, detta års årsskott ger bär nästa sommar
• Korta in årsskott på björnbär, prydnadsbuskar och klätterrosor
• Putsa till formen på häckar, klot och andra formklippta buskar

Vad bör man inte beskära i JAS?

Beskär inte buskar som blommar tidigt på sommaren, som syren, häggmispel och forsythia. De bildar nästa års blomknoppar redan under den här sommaren, om du beskär nu klipper du bort nästa års blomning. Klipp direkt efter blomningen om du vill beskära dina tidigblommande buskar. 

Bärbuskar och prydnadsbuskar som börjar bli gamla och risiga är bäst att föryngra under vårvintern när all energi är lagrad i rotsystemet. 

Läs mer: Föryngra vinbärsbuskar under vårvintern

Beskär inte heller unga, nyplanterade träd och buskar i JAS(O). De behöver kraften som finns i grenarna för att rota sig ordentligt. Dessa är bättre att beskära på vårvintern.

Beskärning av äppelträd är en punkt i trädgårdskalender för september

Några generella beskärningstips vid beskärning i jas

Beskärning av både fruktträd och prydnadsträd kräver kunskap för att göras på rätt sätt. Varje träd är en individ och jag utgår alltid från det enskilda trädet när jag beskär. Beskärningen görs varsamt, vid rätt tid på året, på rätt sätt och med rätt snitt. 

Med det sagt ~ om du känner dig osäker hur du ska beskära är det bättre att anlita någon som kan.

• Regel nummer ett är att tänka efter innan du beskär, fråga dig själv vad du vill få ut av beskärningen och utgå därifrån. Varje klipp ska vara motiverat. De flesta växter behöver inte beskäras för att må bra, med undantag för de flesta fruktträd som bör beskäras för att ge optimalt med frukt. 

• Gör aldrig större snitt än 10 cm i diameter

• Ta aldrig bort mer än 1/3 av trädets eller buskens ursprungsstorlek

• Var noga med att spara grenkragen. Det är trädets apotek som kommer läka igen snittytan. Använd inte ”plåster” eller sårbalsam som säljs i diverse butiker, det stänger in bakterier som kan leda till sjukdomar och röta.

• Lämna inga tappar, de kan bli en ingångsport för röta och sjukdomar.

• Såga på rätt sätt för att undvika fläkning. Se bilden nedan.

• Vid beskärning av buskar kan du tänka ”gallring” snarare än regelrätt beskärning. Läs mer längre ner.

• Använd bra redskap. Med en vass sekatör och en grensåg kommer man långt. Jag använder sekatör nr 6 från Felco, en modell som håller många, många år och har utbytbara delar om något skulle gå sönder. Använd aldrig fogsvans och motorsåg, snitten blir bättre med en grensåg – vilket gör att trädet kommer ha lättare att läka.

• Och sist men inte minst ~ tänk på säkerheten. Använd stabila stegar och ha på dig ordentliga skor. Ha alltid plåster nära till hands, redskapen är vassa.

Korrekt beskärning med tre snitt, vid beskärning i JAS

Beskärning av fruktträd

Ta en bild på trädet innan du börjar beskära, på så sätt kan du hålla koll på hur mycket du har klippt bort.

Steg 1. Ta bort döda och sjuka grenar

Steg 2. Ta bort vattenskott – obs. detta steg görs under flera år. Ta bort max 1/3 av vattenskotten per år.

Steg 3. Ta bort inåtriktade och korsande grenar som skaver mot varandra, stamskott och rotskott. 

Steg 4. Ta bort grenar som växer för tätt för att få luft i kronan – oftast är detta steg uppnått efter att du gjort steg 1-3.

Beskärning av fruktträd i JAS

Beskärning av buskar

Den bästa beskärningsmetoden för de flesta prydnadsbuskar och bärbuskar är att gallra ur de äldsta, grövsta grenarna. Även grenar som sticker iväg ”åt fel håll” kan tas bort. Ta bort max 1/3 av buskens storlek från start. Klipp dessa 10-15 cm ovanför marken. 

Undvik att klippa mitt på en gren – de flesta buskar funkar så att grenen kommer att grena sig där du klipper. Det innebär att du kommer få som en buske en bit upp på busken.

En del buskar kan beskäras med total nedskärning (10-15 cm ovanför marken), bland annat ölandstok, vresrosor, rosenspirea och berberis. Men det görs bäst på vårvintern, när all näring och energi är samlat i rotsystemet. Efter en total nedskärning behöver du ge buskarna extra mycket näring på våren.

Beskärning av barrväxter

Samma tankesätt som för övriga växter gäller vid beskärning av barrväxter, med det viktiga tillägget att aldrig beskära in till brun ved ~ lämna alltid gröna grenar bakom snittet. Brun ved skjuter inte nya skott, åtminstone inte tillräckligt för att dölja det bruna hålet. 

Ett undantag är idegran, som klarar hård beskärning och kan klippas in till gammal, brun ved.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Plantera på hösten

Hösten är den bästa tidpunkten att plantera nya växter i trädgården. Växterna rotar sig bättre på hösten eftersom de inte behöver lägga energi på tillväxt, blomning och frösättning. Vädret är svalare och jorden är naturligt fuktig. Det innebär också att du inte behöver vattna lika mycket. Dessutom kommer växterna igång snabbare och blir finare under sin första sommar om du planterar på hösten.

I september börjar växterna i trädgården förbereda sig inför vinterns dvala. Och när växterna inte längre lägger energi på att växa sig större, blomma och bilda frö kan de istället lägga energi på att bilda nya rötter och etablera sig på en ny plats. Det gäller både nyplantering av växter från växtbutiker och om du vill dela eller flytta plantor i din trädgård.

Det är fortfarande vanligast att nya växter planteras på våren, vilket jag kan förstå – efter en lång vinter är vi sugna på att sätta fingrarna i jorden och att trädgården ska börja grönska. Men faktum är att de flesta växter mår bäst av att komma ner i jorden nu under sensommar och höst, när det är svalare temperaturer och fuktigare väder. Vid höstplantering slipper plantorna stressas av sommarens värme och torka och hinner rota sig ordentligt innan vinterns kyla. Både träd, prydnadsbuskar, fruktträd, bärbuskar, blomsterlökar och perenner passar bra att plantera på höst och sensommar.

Plantera på hösten

Stora planteringsveckan pågår i år från 2-10 september och anordnas av svenska trädgårdsbutiker

Det går bra att plantera och flytta växter så länge du får ner spaden i jorden. I Örebro går det bra att plantera perenner till och med oktober och lövfällande träd och buskar så länge det går att gräva ett tillräckligt stort hål. Men det finns några växter du inte bör plantera alltför sent på hösten, till exempel städsegröna växter som t.ex. buxbom, tujor och andra barrväxter. Dessa kan du plantera till och med mitten av september.

6 anledningar att plantera på hösten

Växterna får en tidig start kommande vår, så fort det inte längre är tjäle i backen kommer växterna så sakteliga i gång. Vilket leder till att de hinner växa och blomma mer under sommaren än om du hade planterat på våren. 

Du kan sprida ut arbetsamma moment i trädgården under en längre tid än om allt ska göras under vår och sommar. 

Växterna får en bra start i din trädgård vid höstplantering, på grund av en rad goda förutsättningar:

– Jorden är naturligt fuktig, vilket betyder att du inte behöver vattna lika mycket. En vinst både för dig och vår planet.

– Vädret är svalare och risken för torka är mycket mindre än under sommaren.

– Växterna kan lägga all energi på att etablera sig och bilda nya rötter, i stället för blomning, tillväxt och frösättning.

Växter att plantera på hösten

Träd och buskar går utmärkt att plantera på hösten, ända fram tills jorden fryser. Varma höstar kan det gå att plantera träd och buskar in i december i Örebro. Om du ska plantera en häck är det bäst att göra det när den har gått i vila, det vill säga när den har tappat bladen eller när bladen lätt lossnar från grenarna.

Barrväxter och andra städsegröna buskar, till exempel rhododendron och buxbom, kan planteras på hösten, men bara så länge jorden fortfarande är varm. Om plantorna inte hinner rota sig ordentligt på sin nya växtplats finns risk att de drabbas av tjältorka på våren. Tjältorka innebär att jorden är frusen runt rötterna så att plantan inte kan ta upp vätska samtidigt som vätska avdunstar från bladen. Senast i mitten av september bör barrväxter och städsegröna träd och buskar ha kommit jorden.

Klotlök och andra prydnadslökar är bra perenner för fjärilar och bin

Perenner går bra att plantera under hösten till och med oktober. Det som kan hända om du planterar senare är att plantan inte hinner rota sig. Jordklumpen kan då skjutas upp ur jorden när marken fryser och vid nästa köldknäpp riskerar växten att frysa sönder. Undvik att plantera växter som trivs bäst på mager och torr jord, till exempel timjan och taklök, de riskerar att inte klara av all fukt i jorden som blir på hösten.

Växter du INTE ska plantera på hösten

Undvik att plantera växter som är på gränsen för odlingszonen. De har bättre förutsättningar att klara sig om de planteras på våren och har en hel säsong på sig att etablera sig. Här i Örebro kan det handla om: blåregn, hängkatsura och vissa sorters fruktträd.

Höstanemoner bör inte planteras på hösten, eftersom de behöver en hel odlingssäsong för att hinna etablera sig.

Plantera inte vintergrön liguster, ölandstok och rosenspirea i Mellansverige om du har lerjord i din trädgård, de riskerar annars att dö om jorden är alltför fuktig.

Barrväxter och städsegröna växter bör inte planteras senare än mitten av september i Örebro.

Plantera blomsterlökar på hösten

Förutom träd, buskar och perenner är hösten den tid som blomsterlökar planteras. September och oktober är den ultimata tidpunkten att sätta vårblommande lökar som krokus, tulpaner, snödroppar, allium och pärlhyacinter. 

Plantera de minsta lökarna – krokus, snödroppar och pärlhyacint – först. Därefter narcisser och påskliljor och sist på hösten tulpaner. Sätt lökarna på ett djup som är 2-3 gånger lökens storlek. Blomsterlökar gillar inte alltför fuktig jord, då riskerar de att ruttna bort, så plantera på en växtplats som har god dränering. Gödsla lökarna i samband med plantering, det ger finare blomning på våren. Snyggast är om du planterar många lökar av samma sort i grupp, det ger ett maffigt uttryck.

Röda / gula tulpaner
Vita tulpaner

Om du planterar blomsterlökar på hösten får du en fin blomning tidigt på våren som lyser upp trädgården. Dessutom är den tidiga blomningen bra för de insekter som vaknar tidigt och letar efter mat. Kombinera gärna olika sorters blomsterlökar så att blomningstiderna avlöser varandra, då har du något som blommar hela våren!

Dela perenner på hösten

Hösten är också en bra tid att dela perenner, speciellt de perenner som blommar på våren som röllika, nävor och daglilja. När perenner har växt några år på samma plats blir de ofta för täta, vilket leder till minskad blomning. Det kan lösas genom att dela växten i flera mindre plantor, då stimuleras tillväxten och blomningen kommer i gång igen. Om du inte själv behöver alla plantor som blir när du delar kan de säkert glädja någon annan. För att dela växten gräver du upp rotklumpen och delar den försiktigt med en spade, grep eller kniv. 

Funkia 'Frances Williams'

Hoppas du har blivit inspirerad att plantera nu under sensommaren och hösten. Om du vill plantera en ny rabatt men inte vet vilka växter du ska använda föreslår jag att du kikar in mina färdiga rabattdesigner i webbshopen. Där får du växtlista, planteringskarta, planteringsråd och lite annat i en nedladdningsbar PDF. Lämna gärna en kommentar med vad du ska plantera eller om du har några frågor. Lycka till!

Sarah trädgårdsdesign online och i Örebro

Sarah Berger Kullberg

Här delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser kan  dyka upp ibland. Bor och är uppvuxen i Örebro.

GUIDE – 4 STEG TILL EN LYCKAD RABATT

Med den här guiden kan du på egen hand skapa en vacker och hållbar perennrabatt. Fyll i dina uppgifter här för att få guiden och anmäla dig till mitt nyhetsbrev.

Jag skickar ut cirka ett nyhetsbrev per månad, ibland mer om det är något speciellt jag vill att du ska få ta del av. Du kan avsluta din prenumeration när du vill.

Plantera på hösten
Plantera på hösten

Under vår resa norrut i somras ville jag gärna besöka den fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk, vilket jag också gjorde! Det är en unik botanisk trädgård, på så sätt att den är fylld med olika växter som trivs i växtzon 7 och 8. Fjällträdgården är en del av Ájtte, som är ett museum som berättar om samisk kultur och fjällvärldens natur och kultur. Det är en blandning av både nyttoväxter och prydnadsväxter, och en bredd av växter som trivs i olika miljöer.

Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk
En bäck rinner genom Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Trädgården är anlagd på en plats där naturen var varierad redan innan fjällträdgården började anläggas. Bland annat brusar en bäck rakt igenom trädgården, vilken ger rum för även vattenlevande växter. I bäcken blommar bland annat gul näckros. 

Trots den lilla ytan som trädgården faktiskt har (till skillnad från andra botaniska trädgårdar, till exempel Visby Botaniska Trädgård) finns många olika växtmiljöer, där en stor variation av växter trivs. Det finns bland annat ängsbjörksskog, myrmark, snölega, renbetesmark och videkärr, de har till och med skapat en fjälltopp.

Strutbräken, Matteuccia struthiopteris

Strutbräken, Matteuccia struthiopteris 

Ekorre i Fjällbotaniska trädgården i jokkmokk

Några växter i fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

I den Fjällbotaniska trädgården finns som sagt ett stort antal olika växter som trivs i det kalla klimatet i växtzon 7 och 8. Några av dem är fjällsippa, isranunkel, Kung Karls spira, gullris, nätvide, fjällkåpa, ekbräken, tibast, dvärgvide, strutbräken, krypljung, fjällglim och nordisk stormhatt. 

Renfana i Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Renfana, Achillea millefolium

Gullris i Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk

Gullris, Solidago virgaurea

Nätvide, Salix reticulata

Nätvide, Salix reticulata

Kråkklöver, Potentilla palustris

Kråkklöver, Potentilla palustris

Fjällkåpa, Alchemilla alpina

Fjällkåpa, Alchemilla alpina

Ekbräken, Gymnocarpium dryopteris

Ekbräken, Gymnocarpium dryopteris

Nordisk stormhatt, Aconitum lycoctonum

Nordisk stormhatt, Aconitum lycoctonum

Älggräs, Filipendula ulmaria

Älggräs, Filipendula ulmaria

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

TUVRÖR: PRYDNADSGRÄS SOM GRÖNSKAR TIDIGT OCH HÅLLER FORMEN LÄNGE

Tuvrör är ett vackert och användbart prydnadsgräs, som ofta hamnar i skymundan bland de populära miskantusgräsen, men de är minst lika vackra och har flera egenskaper som gör dem väldigt användbara. Det är ett prydnadsgräs som grönskar tidigt på säsongen och dessutom håller formen länge på vintern. Tuvrör kan växa på tyngre lerjordar och klarar perioder med mycket fukt.

Jag använder ofta tuvrör i mina designprojekt, speciellt om jag är ute efter ett tåligt prydnadsgräs som grönskar tidigt (vilket jag ofta är). Jag tycker om att blanda prydnadsgräs med blommande perenner, perenner med formstarka blad, buskar som underplantering till träd. Prydnadsgräs livar upp bland mer formstarka perenner, och är utmärkta att blanda med formklippta klot, som buxbom eller tuja, eller i en prärieinspirerad rabatt.

Tuvrör är snyggt i stora sjok tillsammans med andra perenner

Tuvrör är snyggt i stora sjok tillsammans med andra perenner.

tuvrör är ett prydnadsgräs som grönskar tidigt på våren

Tuvrör i Rådhusparken i Umeå.

Tuvrör har ett upprätt växtsätt, blir 1,5 meter högt och cirka 50 centimeter bred. Trivs bäst i soligt läge, men klarar halvskuggiga lägen. Växer bra i de flesta jordar, även styv lerjord. Undvik dock de allra torraste lägena. Kan odlas och övervintrar pålitligt i hela landet (härdighet A).

Det är främst två sorters tuvrör som används i Sverige, ’Karl Foerster’ med helgröna blad och ’Overdam’ med grön/vitrandiga blad. Det vetenskapliga namnet är Calamagrostis acutiflora.

Tuvrör är ett stadigt prydnadsgräs som grönskar tidigt

Tuvrör grönskar tidigt och ger värde året om

En stor fördel med tuvrör är att det är ett prydnadsgräs som ger värde nästintill året runt. Det grönskar tidigt på våren, blommar tidigare än andra prydnadsgräs, är vackra under hösten tillsammans med vissnande perenner. Tuvrör håller formen fint under vintern och axen glimmar fint i rimfrost och ett tunt lager snö.

Prydnadsgräs i höstskrud, tillsammans med ormbunkar

Tuvrör bakom vissnande ormbunkar.

Tuvrör med ett tunt täcke snö

Tuvrören står sig fint även på vintern.

Odlingsråd för tuvrör

  • Trivs i de flesta jordar, även styv lerjord
  • Växer bäst i sol-halvskugga
  • Blir 150 cm högt
  • Härdighet A: Övervintrar pålitligt i hela landet

 

Denna artikel är en del i en serie med växtporträtt. 
Gå till Blogg och filtrera på Växtportätt så hittar du alla växtporträtt. 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Häng med på ett besök i Ronneby Brunnspark en mulen julidag 2021. Ronneby Brunnspark är en otrolig park med  stor variation. Både ordnade rosenrabatt och bokskog ryms i parken. Det finns gigantiska rododendron, stora dammar och en gömd japansk trädgård uppe i skogen.

Det finns flera olika promenadstigar runtom i parken. Min favorit var den som ledde från parkeringen upp genom bokskogen till den japanska trädgården och en del med tunnlar av klätterväxter och stora perennrabatter.

Japansk trädgård i Ronneby Brunnspark

Den japanska trädgården med ormbunkar och upphöjda gångar i trä som vindlade genom trädgården. Höga tallar bildade ett tak och gav härlig skugga. Stora stenfat med vatten reflekterade ljuset.

Vatten i japansk trädgård i Ronneby Brunnspark
Bokskog i Ronneby Brunnspark

Bokskog i Ronneby Brunnspark. Det är minimalt med växtlighet under bokarna, löven släpper igenom så lite ljus och vatten att knappt något klarar av att växa.

Ett tak av klätterhortensia i Ronneby Brunnspark

Tunnlar av olika sorters klätterväxter. Klätterhortensian var mest imponerande, den har växt här i många år.

Portaler av träslanor i Ronneby Brunnspark
Pipranka

Pipranka, Aristolochia macrophylla.  Trivs bäst i halvskugga-skugga i näringsrika och fuktighetshållande jordar. Växer lite långsamt i början men är riktigt starkväxande när den kommer igång.

Gul daglilja

Den gula dagliljan lyser upp under mulna dagar.

Stora funkiablad i Ronneby Brunnspark

Daggfunkia med stoooora blad.

Daggfunkia
Damm och bro i Ronneby Brunnspark

I den nedre delen av parken finns flera stora dammar, gigantiska rododendronbuskar 

Damm och lusthus i Ronneby Brunnspark
Kaukasisk vingnöt

Kaukasisk vingnöt, Pterocarya fraxinifolia, har fröställningar i långa rankor. Ett riktigt favoritträd!

Rosor och buxbomshäck

Och sist men inte minst, vad är väl en park utan en rosenträdgård? Här har de en låg häck av buxbom runtom rosenrabatterna; en praktisk kant mot gruset som skapar form även när rosorna inte blommar.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Humla i honungsrosens blommor

Nu har honungsrosen blommat över för i år. Men vilken blomning! Årets höjdpunkt i trädgården! 

Doften är helt ljuvligt och surret av alla humlor, bin och andra små insekter är nästan öronbedövande. Jag kommer på mig själv med att bara stå där och njuta gång på gång.

När vi flyttade hit växte honungsrosen i ett gammalt körsbärsträd. Den hade fått växa fritt i många år och var helt enorm. Och blomningen likaså! 

Förra året välte trädet i en snöstorm i april. Det kom ett par dm blötsnö på en natt och många träd och växter tog skada.  Trädet fick en rotvälta och fick tas ned helt. En hel del grenar av honungsrosen skadades och bröts av och jag var tvungen att klippa ner den ordentligt. 

Men jag ville verkligen att både jag och humlorna skulle få njuta av blomningen även förra sommaren, så några rankor blev liggandes på altanen till efter blomningen.

Honungsros i blomning utan stöd

Jag behövde också bestämma mig för vad honungsrosen skulle få klättra på istället för det gamla trädet. Efter lite velande fram och tillbaka bestämde jag mig för en bur av armeringsnät. Rankorna klipptes till en hanterbar längd och bands ihop så att vi skulle kunna arbeta runt den utan att sticka oss alltför mycket. Honungsrosen är riktigt taggig!

Välj sorten ’Lykkefund’ om du vill slippa taggarna.

Jag fick hjälp av mina föräldrar att forma armeringsmattan till en någorlunda jämn cylinder och naja ihop med ståltråd. Vi gjorde buren direkt på plats (och ”stängde in” rosen), för att kunna spara så mycket rankor som möjligt. Buren är fäst i marken med armeringsjärn.

Rosenbur av armeringsnät, under uppbyggnad
Rosenbur av armeringsnät
Honungsros i en rosenbur av armeringsnät

Och så här fint blommade den i år! Jag är imponerad över växtkraften. Tänk att den orkat växa sig så stor igen på bara ett år. Det sticker ut nya rankor som behöver träs eller bindas in var och varannan dag. Nästan hela armeringsnätet är täckt av rankor, nästa år syns nog nätet knappt alls.

Honungsros i full blom
Honungsros med liten insekt

Honungsrosen älskas av humlor, bin och alla tänkbara små insekter.

Rosentorn i regnskur

Honungsrosen trivs bra i sitt rosentorn av armeringsnät.

Honungsros som växer i ett gammalt körsbärsträd

Honungsrosen var enorm när vi flyttade hit, när den växte i ett gammalt körsbärsträd. Den här bilden togs året innan aprilsnöovädret tog trädet och en del av honungsrosen.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

De badande vännernas trädgård

Välkommen att följa med på mitt besök i Visby Botaniska Trädgård, för nästan exakt ett år sen. När jag var där blommande rosorna helt överdådigt, men det var svårt att göra dem rättvisa med kameran tack vare den starkt skinande solen.

D. B. V:s Trädgård. Så står det på ena grindstolpen vid gången som leder in i trädgården. De Badande Vännerna lär jag mig att det står för. Ett sällskap med badande vänner anlade början till den botaniska trädgården redan 1855. Det är svindlande att tänka på att vissa växter där är så gamla. Läs mer om Visby Botaniska trädgårds historia.

Den botaniska trädgården ligger mitt i Visby, precis intill Östersjöns strand men är skyddad från de hårda vindarna av ringmuren. I trädgården är det nästan medelhavsklimat. Visby ligger i zon 1, men den skyddande ringmuren gör att det i princip är zon 0 inne i trädgården.

Stora rosenbågar med klätterrosor i Visby Botaniska Trädgård
Överdådig rosenblomning i olika färger, i Visby Botaniska Trädgård

Rosenblomningen var helt otrolig. Blommor i olika nyanser av rosa, rött och gult, tillsammans med lavendel, stäppsalvia, daglijor, alunrot, kärleksört och andra perenner. 

Rosen 'Astrid Lindgren' i Visby Botaniska Trädgård

Floribundarosen ’Astrid Lindgren’ 

Rosen 'Constance Spry' i Visby Botaniska Trädgård

Modern buskros CONSTANCE SPRY (’Ausfirst’)

Örtagården i Visby Botaniska trädgård

Örtagården. Det är nästan som att mannen med hatt och linnekläder vore en staty där, passar så perfekt in i miljön. 

Lusthuset ligger uppe på en kulle i Visby Botaniska Trädgård

Vackert lusthus på en kulle, omgiven av vanliga och ovanliga växter. Där fanns bland annat brokbladig kirskål, som sägs vara mindre spridningsbenägen än den vanliga kirskålen.

Platan i Visby Botaniska Trädgård

En gammal platan med den karaktäristiska barken.

Brudslöja

Rosa brudslöja trivs i den torra, kalkrika jorden.

Oregelbunden kalksten från Gotland

Oregelbunden kalksten från Gotland i gångarna.

Stora naturstenar som rabattkant i Visby Botaniska Trädgård

Här växer skuggbräcka och sockblomma. Stora naturstenar används som rabattkant i de skuggiga rabatterna. En personlig favorit.

Regnbågsbräken och hasselört
Hasselört är en av listans skuggtåliga perenner
Funkia och hasselört är skuggtåliga perenner

Fokus på bladkontraster i den skuggigare delen av Visby Botaniska Trädgård. Spretig regnbågsbräken mot småbladig hasselört. Mjuk hasselört mot hård sten. Stora funkiablad mot små hasselörtsblad.

Murgröna klättrar på ruin i Visby Botaniska Trädgård
Gammal murgröna klättrar på ruinerna i Visby Botaniska Trädgård
Murgröna klättrar på ruin i Visby Botaniska Trädgård

Vad är väl en trädgård i Visby utan murgröna? Murgröna, som är Gotlands landskapsväxt, har en enorm växtkraft och täcker in hela ruiner.

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Fleråriga växter i kruka

Många mindre buskar och träd, klätterväxter och perenner fungerar bra att plantera i krukor, men något som är bra att ha i åtanke är att växter i kruka kräver mer skötsel än växter som planteras direkt i jorden. Här är mina tips hur du kan tänka när du ska plantera fleråriga växter i kruka.

Att ha växter i kruka är ett sätt att kunna odla växter som inte trivs i den jordtyp du har i trädgården. Om du till exempel har en tung lerjord kan du ha bambu, lavendel eller perukbuske i kruka i stället. Det underlättar också möjligheten att skapa rumskänsla och lummighet på altaner och uteplatser.

Funkia och andra perenner i en stor kruka av cortenplåt

I år satsar jag på att plantera fleråriga växter i de krukor som vanligtvis är fulla av sommarblommor. En anledning är att det är ekonomiskt och hållbart, både för mig och miljön. Jag behöver inte köpa eller odla upp en massa ettåriga växter varje år. En annan anledning är att jag vill använda träd, buskar och klätterväxter för att skapa mer rumslighet på vår stora altan. 

Men om jag känner mig själv rätt kommer det bli en del sommarblommor och ettåriga växter i krukor också. Hur kan det vara så att jag aldrig lär mig att så lagom mycket? Tankarna smyger sig på när det är dags att så. ”Allt kanske inte klarar sig”, ”Det är bäst jag sår lite extra, jag vill ju inte stå där utan växter när det är dags att plantera ut”. Och så står jag här i slutet av maj med mängder av växter att hitta platser till. 

Jaja, så är det. Med det sagt går vi tillbaka till ämnet igen, det vill säga fleråriga växter i kruka.

Någon som är bra att ha i åtanke är att växter i kruka är mer utsatta än om de hade varit planterade direkt i jorden. De torkar ut snabbare på sommaren och jorden fryser tidigare på vintern. Ju längre en växt står i samma kruka med samma jord, desto mindre kommer den växa. Det innebär att du kommer behöva plantera om växterna var eller vartannat år, skaffa nya om de dör eller plantera ut de plantor som växer ur sina krukor i trädgården. 

A och O när det kommer till att ha fleråriga växter i kruka är att ha en stor kruka och göra ett bra grundarbete vid planteringen. 

Flätat pilträd i kruka, atragene-klematis Tuva E i kruka

Flätat pilträd, från Baugaarden Living Art, funkar fint att odla i kruka. Åtminstone några år innan det växt sig stort. Till höger skymtas en atragene-klematis TUVA, från e-plantas sortiment. Båda övervintrade i kallväxthus utan värme.

Svårigheter med att odla fleråriga växter i kruka

• De kräver mer skötsel än växter planterade i jord, vattning och näringstillförsel under sommaren och omplantering var eller vartannat år.

• Jorden torkar ut snabbt, till följd av vind och gassande sol. Mörka krukor värms upp snabbt och därför torkar jorden snabbare ut än i ljusa krukor.

• Näringen tar slut snabbare

• Krukorna är känsliga och kan spricka när jorden fryser

Välj kruka för fleråriga växter

Välj stora krukor med rejäla dräneringshål. Om växterna står i blöt jord under vintern kommer de garanterat att ruttna. Krukorna bör vara bredare i toppen än botten, så att krukan inte spricker när jorden fryser och trycker på uppåt. 

Använd rejäla krukor som rymmer mycket jord. Då torkar de inte ut så fort och isolerar bättre mot både kyla och värme. Här nedan är några ungefärliga minimimått på krukorna, men de får gärna vara större.

• 20-30 liter för perenner och kryddor

• 30-60 liter för små buskar och stora prydnadsgräs

• 80-120 liter för större buskar och små träd 

Undvik terrakottakrukor för växter som ska stå ute året om, eftersom de lätt spricker när de fryser. 

Vilken jord ska man välja?

Använd en jordblandning som är anpassad för krukor och urnor, till exempel U-jord från Hasselfors. Blanda upp jorden med leca-kulor eller torra kottar för att få en lättare jord. Det underlättar för dränering och gör att krukorna inte är lika tunga om du behöver flytta på dem.

Biokol

Blanda gärna i biokol i jorden. Biokol håller näringsämnen som växten kan ta upp när den behöver det. Dessutom förbättras jordens förmåga att hålla fukt och mikrolivet i jorden gynnas. Biokol behöver ”laddas” innan det blandas i jorden, genom att det får stå och dra med någon typ av näringsvatten i några dygn innan det används, t.ex. nässelvatten, lakvatten från bokashi eller guldvatten. Använd 1-2 delar biokol till 10 delar jord.

Japansk lönn 'Atropurpureum' i kruka

Japansk lönn, Acer palmatum ’Atropurpureum’, passar fint att ha i kruka. Här i Örebro vågar jag inte chansa på att den klarar vintern utomhus, så den får övervintra i vårt frostfria garage.

Skötsel av fleråriga växter i kruka

Krukorna behöver vattnas regelbundet och ofta om det är en torr och varm sommar. En kruka i vindutsatt läge behöver mer vatten än en som står i lä. Och en kruka som står i sol behöver mer vatten än en kruka i skugga.

Träd, buskar och perenner behöver inte lika mycket näring som sommarblommor och ettåriga växter. Ge en låg dos näring regelbundet fram till mitten av juli. Lite näring vid varje vattning är lagom. Under sensommaren vill vi att de fleråriga växterna ska sluta växa och förbereda sig för invintring, därför slutar vi gödsla i juli.

Övervintring inomhus eller utomhus?

Utomhus

Växter som är härdiga där du bor kan övervintras utomhus. Dock är det viktigt att de ställs lite skyddat, speciellt mot regn och väta eftersom det är stor risk att rötterna ruttnar eller fryser om de blir stående i blöt jord. Ställ under tak, till exempel på en veranda, under takfoten eller under ett bord. Undvik lägen i gassande sol. 

Täck krukan med löv och granris och ställ den på en skiva frigolit eller ett tjockt lager tidningar. Kylan kryper in både uppifrån och nedifrån.

Om det är en växt med tveksam härdighet kan du klä in hela krukan i en låda eller plastsäck, som bottnas med bubbelplast, frigolit eller ett tjockt lager tidningar. Fyll lådan med torra löv eller hopknölade tidningspapper. Känsliga träd och buskar kan kläs in i juteväv. Vänta tills hösten har kommit på riktigt med minusgrader och växter har börjat tappa löven innan du isolerar krukan.

Börja vattna först på våren när du märker att växterna kommer i gång. Ta in fram växterna för tidigt på våren och låt dem vänja sig gradvis vid solljus, vind och kyla.

Inomhus

Växter som inte är härdiga där du bor är bra att förvara i ett utrymme som håller mellan 0 och 10 plusgrader. Till exempel inpackade enligt beskrivningen ovan i ett kallgarage eller ett förråd som hålls frostfritt. 

Lövfällande växter kan förvaras mörkt, medan vintergröna växter bör få extra belysning.

Fleråriga växter i kruka, här bergenia i en stor kruka
Fleråriga växter i kruka

Offentlig plantering med kornell och bergenia i en stor kruka.

Fleråriga växter i kruka

Välj gärna en växt som har 1-2 zoner högre härdighet än där du bor, speciellt om du vill kunna ha krukorna stående utomhus året om. Det vill säga att om du bor i zon 2 väljer du växter som är härdiga till zon 3-4. Då är chansen att de klarar vintern högre. 

Buskar och träd

• Rönnsumak, Rhus typhina. Bör endast planteras i kruka, eftersom de sprider sig aggressivt med rotskott. Zon 1-3.

• Klotnaverlönn, Acer campestre ’Nanum’. Ett litet träd som på sikt kan bli 2-3 m brett och 4-5 m högt. Zon 1-3.

• Kranskornell, Cornus alternifolia. Zon 1-3(4).

• Rönnbärsapel, Malus toringo ’Freja’. En liten prydnadsapel med röda blad och rödrosa blommor. Kan övervintras utomhus upp till zon 3. Zon 1-5.

• Rönnspirea, Sorbaria sorbifolia ’Sem’. En liten buske med vit blomning och vacker höstfärg. Bör endast planteras i kruka, eftersom de sprider sig aggressivt med rotskott. Zon 1-4. 

• Japansk lönn, Acer palmatum t.ex. ’Atropurpureum’, ’Garnet’ eller ’Dissectum’. Bör övervintras frostfritt för säker övervintring. Zon 1-2(3).

• Dvärgsyren, Syringa meyeri ’Palibin’. Liten syren som finns som buske eller litet, toppympat träd. Zon 1-4.

• Vingbenved, Euonymus alatus ’Compactus’. Magisk rosa höstfärg och vackert grenverk vintertid. Zon 1-4.

• Havtorn, Hippophae rhamnoides ’Hikul’. En sort av havtorn som är tacksam att formklippa.  Zon 1-4.

• Tuja, Thuja occidentalis ’Smaragd’. Zon 1-5

• Japansk ädelcypress, Chamaecyparis obtusa ’Nana Gracilis’. Fin, liten barrväxt med skruvade grenar. Zon 1-3. 

• Balkanbergtall, Pinus mugo var. pumilio. En lågväxande tall med ett runt och tätt växtsätt.  Zon 1-7. Alla tallar med hårda barr är torktåliga och fungerar därmed bra i kruka.

Perenner

De flesta perenner fungerar bra att ha i kruka, så länge de inte står i riktigt blöt jord under vintern. Jag undviker perenner som kräver mycket fukt, eftersom jorden i krukor torkar ut snabbt och det därmed kräver mycket skötsel och vattning. 

Här är några perenner jag har god erfarenhet av att odla i kruka.

• Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Höstsilverax, Actaea simplex ’Brunette’. Trivs ej i gassande sol när den är planterad i kruka. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Tuvrör, Calamagrostis acutiflora ’Karl Foerster’/’Overdam’. Härdighet B, övervintrar vanligtvis.

• Funkia, Hosta. Om du har problem med att sniglar äter på bladen kan du ha dina funkior i kruka i stället. Övervintrar tacksamt. Undvik gassande soliga lägen. Varierande härdighet beroende på namnsort. Här kan du läsa mer om funkia.

• Flocknäva, Geranium macrorrhizum ’Spessart’. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Strutbräken, Matteuccia struthiopteris. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Glansälväxing, Sesleria nitida. Härdighet A, övervintrar pålitligt.

• Bergenia, Bergenia cordifolia. En tålig perenn som kan växa i princip alla lägen. Fin även vintertid. Härdighet A, övervintrar pålitligt. Här kan du läsa mer om bergenia. 

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Fleråriga växter i kruka

En varm fredagseftermiddag mötte jag upp min växtkompis Jenny för en vårvandring i stadsparken. Jag älskar att besöka parker och titta på växter, inspireras av olika växtkompositioner och se hur växterna ser ut vid olika tillfällen under säsongen. Både när jag kommer till nya städer, som när jag gick en sväng i Kyrkoparken i Skövde i väntan på tåget i söndags. Och så klart stadsparken här i stan. 

Magnoliablom i maj

Magnoliorna sjöng på sista versen, men blommade fortfarande.

Magnolia soulangiana ’Black tulip’

 Magnolia soulangiana ’Black tulip’

Magnolia soulangiana ’Black tulip’
Lönnar i blom och idegranshäckar

Vacker siktlinje som förstärks av gången, de välklippta idegranshäckarna och träden som tornar upp på var sida gången.

Vårlöksrabatt deluxe, med kejsarkrona, olika sorters tulpaner och penséer

Vårlöksrabatt deluxe, med kejsarkrona, olika sorters tulpaner och penséer i en orange, rosa färgskala. 

Gul kejsarkrona

Gul kejsarkrona

Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gör ett insektshotell

Bin, humlor, blomflugor och många andra insekter pollinerar våra växter. Andra småkryp hjälper oss att bekämpa ohyra som bladlöss. Ett sätt att locka insekter till trädgården är att skapa platser där insekterna kan bo. Här visar jag hur du enkelt gör ett insektshotell.

Det finns många anledningar att locka småkryp till din trädgård. Förutom att det är mysigt och harmoniskt med humlor som surrar runt i trädgården har de en livsviktig roll i att vi har mat att äta. Utan pollinering, ingen frukt och inga grönsaker. Olika arter av insekter försvinner runtom i världen, likaså här i Sverige – så ta hand om de insekter som finns i din trädgård.

Ett sätt att öka antalet insekter i trädgården är att skapa platser där de kan bo. Insekter bor ofta i hålrum i träd, vilket det är brist på i villaområden. Gör ett (eller varför inte flera?) insektshotell där bin och andra insekter kan få bo.

Hotellet är insekternas barnkammare. Under sommaren lägger bina ägg och pollen i hålen. Nästa års bin övervintrar i insektshotellet, antingen som vuxna eller som larver och puppor för att kläckas inför nästa sommar.

Gör ett eget insektshotell

Att tänka på när du gör ett insektshotell

• Hålen bör vara mellan 2 och 9 mm i diameter

• Hålen behöver vara minst 6 cm djupa, gärna mer

• Det är viktigt att hålen inte går rakt igenom, det ska finnas en vägg i bakänden

• Använd en skarp borr som ger jämna kanter, så att insekterna inte skadar vingarna när de ska krypa ut ur hålen

• Borra rakt in eller snett uppåt

Gör ett insektshotell: steg för steg

1. Ta en regel som är minst 6 cm tjock. Virket ska vara obehandlat. Jag har använt restbitar från min pappas sågverk.

2. Såga till regeln så att den får den form och storlek du önskar. 

Mitt insektshotell är i formen av att hus med sadeltak och är ca 50 cm högt och 12 cm brett. Men det behöver inte vara så stort. 20 cm högt och 10 cm brett fungerar också bra.

Virke till insektshotell
Rita upp formen för ditt insektshotell och såga till

3. Borra hål i olika storlekar i insektshotellet, 2-9 mm i diameter och minst 8 cm djupa är lagom.

Borra hål som blir boplatser i insektshotellet
Gör ett insektshotell av en regel

4. Slipa bort flisor och ojämnheter med slippapper

5. Redo att sättas upp!

Om du vill kunna sticka ner insektshotellet var som helst i trädgården kan du skruva fast det på en trälist. Annars kan du hänga upp det på husväggen.

Sätt upp insektshotellet varmt och soligt

Sätt upp ditt insektshotell på en varm, solig och vindskyddad plats. Det bör finnas vatten och mat åt insekterna i närheten. 

Lägg stenar i botten på ett fågelbad eller en skål med låga kanter och fyll på med vatten. Stenarna gör så att insekterna kan ta sig upp ur vattnet om de ramlar i.

Insekterna behöver pollen och nektar för att överleva. Nektar ger energi och pollen innehåller proteiner. Plantera en blombuffé för att locka småkrypsbesökarna till ditt insektshotell! 

Här hittar du en lista med perenner som våra pollinerande insekter tycker om och här finns en lista med sommarblommor som uppskattar av fjärilar och bin. 

Insektshotell redo att sättas upp
Insektshotell redo för gäster
Sarah Berger Kullberg Trädgårdsdesigner Örebro

/Sarah

Här på bloggen delar jag med mig av tips om trädgårdsdesign, odling och allt möjligt som har med trädgård att göra. Hunden Evi och naturupplevelser är andra stora intressen. Bor och är uppvuxen i Örebro. 

Gör ett insektshotell